Höft fraktur och höft artros operation

Question 1

Man kan sätta in en protes i höften mha två snitt, vilka?

Answer 1

Bakre snitt: något vanligare, snabbare, ffa skonsammare eftersom man inte delar motorn i höften. Problemet är att höften blir något mer instabilare, använder det huvudsakligen till elektiva patienter. Det farliga är ischiasnerven som är precis där man installerar acetabulumkomponenten
Direkt lateralt snitt: större trauma för muskulaturen, ffa mediusmuskeln som man delar, stabilare protes, bra för patienter som inte är helt kognitivt intakta, “frakturkirurgi”

Question 2

När man gör ett bakre snitt finns det en del muskler man ska hålla koll på , vilka?

Answer 2

Gluteus maximus: delar den för att komma åt höften bakifrån
Tensor fascia latae, går över i fascia latae som man delar
Delar korta utåtrotatorer för att komma åt höftleden posteriort ifrån, man tar sig in bakom trochanter major

Question 3

Vilken muskel delas vid främre snitt?

Answer 3

I det främre snittet delar man mediusmuskelns främre protion för att ta sig in till framsidan av trochanter major, det är avlösningen av gluteus medius från sin infästning i trochanter majus som kan ge vissa problem eftersom det är den muskeln som hjälper oss att upprätthålla balans.

Question 4

Vilka muskler finns i rumpan som är viktiga utåtrotatrer för höft och kan ibland drabbas vid proteskirurgi?

Answer 4

M. gluteus medius
M.piriformis
M.gemellus superior
M.quadratus femoris
M.gemellus inferior

Question 5

Vilka är de andra stora muskler man kan se i proteskirurgi utöver hip rotatotorerna i glutens nivå?

Answer 5

-Iliopsoas minus, svänger fram på framsidan av hföten och fäster i trochanter minus, i bakre snittet kan man se det i form av en vit glansig struktur

-Tensor fascia latae och sartorius är de man går emellan vid direkta anteriora snittet som är ett av de mer moderna snitten som inte riktigt fått genomslag i Sverige än

Question 6

Vad ingår i antibiotika profylaxet som patienter får vid höftproteskirurgi?

Answer 6

Det är väldigt viktigt med profylax eftersom proteserna ska sitta i patienterna så länge som möjligt och blir de infekterade ställer det till mycket:
-Hygien
-Glastak: laminärt flöde som får partiklar bort från operationsområdet. Operationsbox LAF, täckande klädsel.
-God disciplin
Antibiotikaprofylax i forma av cloxacillin, caphalosporin, även antibiotika i cement som minskar risken för infektion med 50% (Gentamycin)

Question 7

Vilka antibiotikan ges som infektionsprofylax vid proteskirurgi?

Answer 7

Cloxacillin,cephalosporin
I cement–>gentamycin

Question 8

Hur ser den postoperativa regimen ut vid högtoperation?

Answer 8

Postoperativt är det korta vårttider, ofta 1-2 dagar, ibland är det dagkirurgi. Mer populärt för knä än höft. Man har tidig mobilisering, direkt på postop, göra toalettbesök själv under kontroll. Det är tillåtet med full belastning. Kryckor ska man ha i 6-12 veckor för att uppnå ett bra gångmönster och inte fortsätter med sin hälta.

Question 9

Vid bakre snitt finns det vissa ställen som har kvar restriktioner postoperativ.Vilka då?

Answer 9

Ska inte få proteshuvudet att röra sig bakåt där man löst av kapsel och muskler som lättare kan hoppa ur led–> därmed sitta max 90 grader, undvika inåtrotation/korsa benen, bilkörning men mer sunt förnuft. Krävs sjukskrivning oftast men det beror på arbete.

Question 10

hur länge kan man behöva vara sjukskriven vid en artros höft operation? Hur följer man upp artroplastik pat?

Answer 10

Efter artroplastik kan arbetsförmåga vara nedsatt upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

Nästan släppt uppföljning helt.
-6 veckor av sjukgymnast
-Inget återbesök tio operatör bara vid behov
-Får hem ett patientrapporterat utfallsmåttsformulär EQ5D. EQ5D fylls i vid operation och efter 1 år.

Question 11

Vad brukar patienter tycka efter en höftprotes?

Answer 11

Om man tittar på vad patienterna tycker är det 30% av patienterna som är mer nöjda än vad de någonsin kunnat drömma om. Lite sämre vad gäller knäprotes.

Question 12

Vilka komplikationer kan protesoperation innebära?

Answer 12

Blödning: risk direkt postop
Nervskada: N. peroneus och ischiadicus, ovanligt
Luxation
Infektion
Proteslossning

Question 13

Vad betyder ankylos?

Answer 13

Fullständig stelhet i en led till följd av sammanväxning av ledytorna.

Question 14

1% av opererade pat drabbas av höftlux, varför sker det vilka predisponerande faktorer finns det och vad behöver man göra som läkare då?

Answer 14

Leden hoppar ur bakåt ofta, anledningen till det är att man för in leden bakifrån och försvagar mjukdelsstabilitetn, så när patienten böjer, abducerar och inåtroterar vrider sig protesen bakåt. Det är en smärtsam upplevelse. Då måste patienterna tyvärr reopereras om det händer flera gånger. Kan finnas patientfaktorer som gör att höften luxerar, ex stel i sacroiliacaleden (ländryggen), stelopererade patienter eller patienter med en ankylos i nederdelen av ryggen, då tas all rörlighet ut i höften.

Några proteser som kan förebygga det är dubbeldelade kuppar där man har en vanlig kupp, i den lägger man en liner, låser fast den och den kan man sätta på ett större proteshuvudet. Desto mindre ledhuvud desto större risk att den hoppar ur.

Finns även proteser i själva linen som ska sitta mot metallskalet är det en kula i själva stora kulan, precis som på den dubbeldelade kuppen. Sedan sätter man fast protesen i den. Problemet är att om den hakar upp sig kommer linen att dras i skalet, och då kan förankningen gå sönder. Men det händer inte så sällan.

Question 15

En allvarlig komplikation är infektion. Beror mycket på patient och ingreppet som genomförs hur stor risken är. Vad gör man med dessa patienter?

Answer 15

På huden ser man hur svullet det är, ganska glansigt, dessa patienter måste opereras för att man ska bli av med infektionen, är det tidigt kan man ofta behålla protesen men är det en sen infektion måste man ta ut allt.

Question 16

Säg att en patient med höftprotes blir infekterad med staf. aureus, vad kan man göra då?

Answer 16

Måste opereras för att man ska bli av med infektionen, är det tidigt kan man ofta behålla protesen men är det en sen infektion måste man ta ut allt. En patient med mycket skada i bäcken och en funktionell höft blir en stund utan funktion i det benet, det tar en stund innan man vågar sätta in en ny protes.Ett alternativ under den tiden man behandlar med antibiotika kan vara en sk. space som håller avståndet i en hävarm och stabilitet i benet, många patienter går på spacerproteser trots att läkare avråder från det. Själva protesen består av cement som innehåller antibiotika av olika typer och så ersätter man protesen med spacer. Man ska komma ihåg att benet blir sämre och sämre för varje gång man opererar.

Question 17

Hur många procent reopereras (höftproteser) beroende på om man är under 50 eller över 75?

Answer 17

<50 år: 50% efter 24 år, dåliga siffror, bygger på en annan patientpopulation, utsätter sina proteser för större belastning än 75 åringar

Hos de >75: risken för att reopereras är <10% efter 24 år, för en kvinna är det 5%

Question 18

Varför sker mekanisk proteslossning?

Answer 18

Vanlgiaste orsaken till reoperation är mekanisk proteslossning pga ackumulerad skada i materialet man sätter in.
-ffa slitagepartiklar som ger inflammation och benresorption
-I ocermenterade proteser är stress sheilding ett problem, då kraftöverföringen sker längre ner i femur, proxiamala delarna i femur utvecklar en lokal osteopeni
-Vätsketryck av ledvätska kan spela roll
-kan handla om trasiga proteser eller att de är lösa från början?

Question 19

Vad krävs för en reoperation?

Answer 19

När man ska reoperera krävs kliniska symtom och röntgenbild som motsvarar avlossning. Även svåra grader av bendestruktion kan vara anledning, då det ev kan vara ovanligt att i ett senare skede kunna rekonstruera om benet försvinner mer och mer.

Question 20

Vad är osteopeni?

Answer 20

Osteopeni betyder brist på benvävnad, minskad bentäthet. Osteopeni kan delas in i osteoporos och osteomalaci tex. tumörrelaterat eller vit D brist relaterat. Risken för benbrott är kraftigt förhöjd.I ocermenterade proteser är stress sheilding ett problem, då kraftöverföringen sker längre ner i femur, proxiamala delarna i femur utvecklar en lokal osteopeni vilket kan bidra till en mekanisk proteslossning som kan kräva reoperation.

Question 21

Vad gör man under en reoperation?

Answer 21

-Re-cermentering i cement som redan finns
-Benpackning: ben från andra patienter, maler det och fyller ut bendefekten, tar cement därefter, både i femur och acetabulum. Vad gäller femur kan man gå över till en mer distal förankrad protes i den del av femurdiafysen som fortfarande är intakt
-I bäckenet kan det vara svårt att återställa med vanliga proteser, då kan man behöva göra individanpassade deviationsproteser med titan (se bilden nedan)

Question 22

Vad innebär benpackning och cementfi dristar förankring?

Answer 22

packning:Bygger på att man fyller ut defekterna med malet ben för att recermentera protesen i benpackningen.
Distala förankningen: använder längre och tjockare proteser som fäster nedom där den tidigare protesen suttit

Question 23

Nämn en ovanliga orsak till protesförsörjning och artros ?

Answer 23

Perthes sjukdom, kallas också coxa plana. Ett resttillstånd efter aseptisk bennekros .Det innebär att på röntgen ser man sk. höga luxationen, vilket innebär att ledhuvudet sedan födseln inte ligger i anatomiska acetabulum utan neoacetabulum proximalt om vanliga acetabulum.Då kan man behöva flytta femur till den riktiga acetabulum alltså den nedre. För att göra det kan man behöva förkorta lårbenet, annars blir benet för långt och ffa nervskador på ischias eftersom man förlänger nerven när man flyttar ner rotationscentrum i leden.

Question 24

Vad orsakas AVN (Avaskulär nekros) i höft av?

Answer 24

Avaskulär nekros (AVN) är inte så ovanlig orsak till protesoperation, ofta orsakad av högdoskortison, ffa vid temporalisartrit, samt resttillstånd från fraktur - både acetabulum och collum femur. Inte ovanligt i samband med dykning med avaskulär nekros .

Question 25

Vem drabbas mest av höftfrakturer?

Answer 25

Övervikt mot kvinnor
Livstidsrisk 20% för kvinnor
Medianåldern 82 år
Kvinnor >80 år: ofta fall
Kvinnor <50 år: ofta trauma

Man tror det förekommer en viss genetisk komponent, samt generellt sett högre fysiska belastningen i U-länder i Asien eller Afrika.

Question 26

Varför är höftfrakturer inte ofarliga om man tänker efter operation långsiktigt?

Answer 26

Höftfrakturer är inte helt ofarliga, utan studier visar i uppföljningen att 10-15% går bort efter en höftfraktur. Man blir immobiliserad, och 20% klarar sig inte själva utan kräver hjälpmedel.

Question 27

Hur kommer det sig att det finns en geografisk komponent när det kommer till höftfraturer?

Answer 27

Man har sett en tydlig geografisk skillnad, och bara i Sverige drabbas ca 16,0000 per år. Ur ett globalt perspektiv finns det en nord-sydlig gradient, vilket man tror är kopplat till vintern och högre förekomst av D-vitamin-brist. Eftersom överlevnaden bara kommer öka tror man globala incidensen kommer stiga från 2 miljoner per år till 5-6 miljoner per år 2050.

Question 28

Vilka riskfaktorer finns det vad gäller höftfraktur?

Answer 28

Osteoporos
Kvinnligt kön
Låg vikt
Tidigare osteoporosfraktur
Malnutrition
Muskelatrofi
Ökad risk för fall (Fallprevention!)
Synnedsättning
Kognitiva störningar
Nedsatt muskelkraft
Sömnstörningar
(Läkemedel)

Question 29

Vad är FAI (femuroacetabulär impigment)?

Answer 29

Viktigt att känna till denna problematik, man tror att benpålagringar på acetabularkanten (pincer) eller på lårbenshuvudet (cam) leder till smärta men också sekundär artros senare i livet.

Kan genom ateroskopi ta bort dessa benpålagringarm,dvs kan förändringar på femur pinc på acetabulum tas bort kirurgiskt vilket ska leda till att höften kan röra sig mer fri, ska förebygga artros. Möjligtvis kan man lindra symtomen från inklämningen av ledkapseln, men finns lite evidens för att ingrepp kan fördröja senare artros .

Question 30

Man kan grovt dela in höftfrakturer i 3 typer, vilka?

Answer 30

Man kan grovt dela in höftfrakturer i cervikal, pertrokantär och subtrokantär fraktur.

OBS! Kärlförsörjning känsligast vid cervikal frakturer dvs. ovan trochanter majus.

Question 31

Hur gör man med acetabulumfrakturer, opererar man dessa?

Answer 31

-Väldigt ovanlig fraktur.
-Indikationer att ersätta med protes även här för leder annars ofta till artrosutveckling

Question 32

Vad menas med dysplastisk sjukdom i acetabulum?

Answer 32

Dysplasi sjukdom: Acetabulum inte utvecklas som det ska→kan leda till kantbelastning, slitbelastning och tidig artros. Kan ibland förebygga kirurgiskt.

Teckningen av lårbenshuvudet via acetabulum en sida t.ex. kan vara större.I Om man kollar på rötntgen kan man dra en vinkel som talar för just dysplasi då ser man att man får en spetsigare vinkel om man drar en linje från rotationscentrum rakt upp och en linje till laterala begränsningen av acetabulum - ju sptsigare desto med kan det leda till kantbelastning på ett visst område av ledhuvudet, slits därmed och leder sekundärt till artros ganska tidigt i livet

Question 33

Vad kan man göra vid acetabulum dysplasi?

Answer 33

Kan vinkla om acetabulum, fungerar bra, annars krävs större ingrepp med högre risk för komplikationer. Man gör en sk. periacetabulär osteotomi.

Question 33

Vad kan man göra vid acetabulum dysplasi?

Answer 33

Kan vinkla om acetabulum, fungerar bra, annars krävs större ingrepp med högre risk för komplikationer. Man gör en sk. periacetabulär osteotomi.

Question 34

Vad betyder incipient artros?

Answer 34

Incipient betyder begynnande, i ett tidigt skede. Incipient artros innebär att sjukdomen finns utan att ge besvär. Det kallas även för tyst artros. Den kan sedan övergå till att ge symtom om den drabbade leden utsätts för stor ansträngning.

Question 35

När man gör bäckenosteotomi, på vilken indikation då?

Answer 35

Profylaktiskt åtgärd som lämpar sig för patienter <40 år (ev yngre), då behandlar man incipient artros.

Question 36

Förloppet vid cervikal fraktur, sk collumfraktur, påverkas av områdets speciella kärlförsörjning. Om cirkulationen skadas kan caput femoris dö helt eller partiellt. Ju större felställning, desto större nekros.

Beskriv kärlförsöjningen till caput?

Answer 36

A. femoralis profundas delar sig i A. circumflexa medialis och lateralis, vilka försörjer caput femoris och går vid kapseln, dessa skadas ofta vid cervikala frakturer. H

Question 37

I praktiken delas höftfrakturerna i enighet med Garden klassifikation, hur?

Answer 37

Grad 1
Inkilad, valgusställd, stabil

Grad 2
Utan felställning

Grad 3
Felställd men bibehållen kontinuitet mellan fraktursfragmenten

Grad 4
Kontakt saknas mellan frakturytorna

Alltså Garden–> odislocerade grad 1 och grad 2 samt dislocerade grad 3 och grad 4.

På grund av risken för dislokation och utebliven läkning opererar man nästan alla cervikala frakturer.

Question 38

Vad är behandlingsmålet hos äldre respektive yngre vid en höft operation efter en fraktur?

Answer 38

Hos äldre är behandlingsmålet att patienten ska kunna belasta extremiteten postoperativt och en snabb mobilisering minskar riskerna för generella komplikationer.

Hos yngre är målet att frakturen ska läka och att patienten ska återfå full funktion utan komplikationer.

Question 39

När använder man oseosyntes vid höft frakturer?

Answer 39

Osteosyntes används nu
endast vid odislocerade, stabila frakturer samt vid dislocerade frakturer hos unga rörliga patienter som klarar av långtidsavlastning, och ev nya operationer utan stor risk för komplikationer.
På operation reponeras frakturen, läget kontrolleras med genomlysningen och därefter drar man in skruvar för att få bra fäste i caput.

Question 40

Vad är viktigt att kartlägga när en pat kommer in med höftfraktur?

Answer 40

Det man behöver veta mer är vad som har hänt, var det fall eller något annat, ex är det yrselanfall, stroke, hjärtinfarkt mm som orsakat fallet. Var det verkligen trauma eller något annat. Ex står på bisfosfonater och sedan knäckte det till, kan vara en patologisk fraktur kopplat till bisfosfonatfraktur.

Question 41

Hur är den klassiska bilden vid en höftfraktur (hur ser benet ut?), vad får man inte glömma vid undersökningen på akuten?

Answer 41

Klassiska bilden på en patient med höftfraktur, med förkortat utåtroterat ben. Ser man den bilden med fall och ont i höften behöver man inte undersöka så mycket mer om höften, men undersök andra kroppsdelar - smärta från en punkt kan maskera smärta på andra punkter. Behöver kanske inte rotationsprovocera höften. Är man osäker ska man palpera hföt och bäcken innan. Glöm inte distalstatus.

MEN! Man ska komma ihåg att det är inte alla patienter som kommer in med sådan bild, ibland är det patienter med falltrauma mot höft <1-2 v som kommer gående till undersökning med lätt hälta. Har smärta i knät.

Sen tänk på att pat med kognitiv svikt, missbruk kan ibaödn ej medverka eller komma ihåg att de föll. Vid bristande anamnes, ska man ha en hög grad misstanke vid hälta eller liknande. Samma för patienter som haft fall och börjat få mer ont .

Question 42

Är det alltid man kan diagnostisera höftfraktur med DT?

Answer 42

Vanlig slätröntgen ger mycket i utredningen, man hittar mellan 95-97% av alla höftfrakturer

Gör man inte det och ändå misstänker höftfraktur bör man gå vidare, då är MR bäst, kan hitta odisslocerad höftfrakturer.

MR är bäst pga är känsligare för vätskefrekvens, då det är odisslocerad fraktur kanske inte DT alltid upptäcker det, kan highlighta ödem i skelettet och se om det går ut ända vägen till cotex, man hittar ingen frakturrlinje men hittar en vätskespalt.

Question 43

Har tid till operation vid en höftfraktur något betydelse ?

Answer 43

Nationella målsättning är att >80% ska vara opererade inom ett dygn, i dagsläget är det endast ett par man opererar inom 24 h. I Sverige >50%.Anledningen till det är bristande resurser på operation och vårdavdelningar. Kan man fixera frakturen kan man mobilisera mycket snabbare.

Man har sätt både minskar morbiditet och mortltet.
Om <12h–>15% mortalitet inom 90 dagar
Om <48h–>28%mortalitet inom 90 dagar.

Question 44

Operationsbeslutet påverkas av patientens funktionsnivå. Man brukar räkna med 5 metoder som finns att värja på, vilka?

Answer 44

Märgspik-Subtrokantär och fragmenterad PTF

Cannulated screws-Odislocerad cervikal

Kompressionsskruv-PTF och viss cervikala

Hemiarthroplasty-Dislocerad cervikal

Protes-Dislocerad och äldre

Question 45

Om det är en pertrokantär fraktur vart ligger den? Vad är vanligaste etiologin bakom en PTF?

Answer 45

Frakturer lateralt om collum, ovan eller i höjd med trochanter minor kallas för trochantär eller pertrochantära frakturer och medianåldern är högre för dessa än för cervikala frakturer. Grav osteoporos är vanligt, men eftersom de är extrakapsulära är caputnekros sällsynt.

Question 46

Hur kan man operera en PTF?

Answer 46

Man fixar frakturen på operation med en skruv som fästes proximalt i femur genom sidoplatta med skruvar eller med en märgspik som går ner i femurskaftet.

Question 47

Vart uppstår de subtrokantära frakturerna och vad kan orsaka dessa (2 typer av våld)?

Answer 47

Frakturen uppstår översta delen (ca 5 cm) av femurdiafysen distalt om trochanter minor. Det kan både orsakas av lågenergetiska fragilitetsfrakturer sekundärt till osteoporos eller högenergetiskt trauma. Frakturerna är ofta felställda och förenade med större blödning.

Question 48

Vart uppstår de subtrokantära frakturerna och vad kan orsaka dessa (2 typer av våld)?

Answer 48

Frakturen uppstår översta delen (ca 5 cm) av femurdiafysen distalt om trochanter minor. Det kan både orsakas av lågenergetiska fragilitetsfrakturer sekundärt till osteoporos eller högenergetiskt trauma. Frakturerna är ofta felställda och förenade med större blödning.

Question 49

STF är ofta felställda och förenade med större blödning, hur opereras de flesta STF?

Answer 49

De flesta opereras med intramedullära spikar, eventuellt med collumskruv.

Question 50

Vad är den vanligaste metoden för att operera en odislocerad cervikal fraktur?

Answer 50

En odislocerad cervikal femurfraktur åtgärdas ofta med någon slags spik och patienten får i regel belasta höften omgående. Då är den vanligaste operationsmetoden decannulated screws som fixerar frakturen.

Question 51

Vid en dislocerad cervikal femurfraktur passar det inte att spika, utan det ökar risken för reoperation, vad gör man då. istället?

Answer 51

Det vanligaste är att man gör en hemiarthroplasty -proteskirugi. Om det finns risk för dålig läkning till följd av störd kärlförsörjning erhåller patienten en protes, antingen helprotes eller halvprotes beroende på patient. För en äldre men relativt frisk och vital i övrigt utan betydande artros kan det räcka med en halvprotes.

Question 52

Hos en yngre patient med dislocerad cervikal fraktur hamnar man i ett annat läge då är det inte lika självklart att man ska behandla med hemiartroplasti-dvs. protes. Hur tänker man då?

Answer 52

Man vet att 50% av felställda frakturerna läker, och sätter man in en protes kan man inte ångra det. Det är större risk för att man behöver revidera, i och med att protesen utsätts för slitage ju längre tiden går. Då bör man satsa på att reponera frakturen och sätta spikar

Question 53

Kan man sätta spikar på äldre med diplomerad cervikal fraktur?

Answer 53

Hos en äldre patient med dislocerad cervikal fraktur, nedsatt funktionsnivå och sannolik artros fungerar det inte att spika. Det finns även risker med att enbart sätta in en halvprotes, således väljer man ofta en helprotes med byte av både ledskålen, caput femoris och collum femoris. Man kan minska risken för luxation med bipolär cup när man sätter in protesen.

Question 54

Vid en pertrochantär femurfraktur hur tänker man vad gäller operation metod?

Answer 54

Vid en pertrochantär femurfraktur fungerar det bra med lateralt stöd från en standard platta och glidskruv , vars funktion är att motverka rotationen när patienten går. När patienten belastar benet blir kraften riktad lateralt och nedåt, vilket gör att frakturen tätas till.

Question 55

Hos en frisk 70-åring med subtrochantär femurfraktur kan man operera med …?

Answer 55

kort märgspik

Question 56

Vad menas med helprotes och halvprotes?

Answer 56

Vid en halvprotes fixar man inte ledskålen acetabulum, utan man byter enbart ut caput och collum femoris. Det är är ett enklare ingrepp med lägre risk för blödning och infektioner, och detta gör man om ledbrosket fortfarande är relativt intakt. Vid en helprotes sätter man även fast en plastkuff i bäckenet, utöver att man byter ut caput och collum. Detta används ffa om man har haft problem med leden redan innan frakturen, exempelvis vid artros eller RA.

Question 57

Vad är late segmental collapse?

Answer 57

När kvinnliga osteoporos patienter drabbads av en cervikal höftfraktur (medial collumfraktur) med en typisk dorsalbockning och varusfelställning av caput. Röntgen påvisar också att skelettet har en nedsatt mineralisering och glesare trabekelverk än vad man brukar se hos till exempel män i samma ålder. Sedermera finns det risk för en caputnekros (late segmental collapse), vilket är en välkänd komplikation till cervikala höftfrakturer och ett exempel på en avaskulär nekros. Orsaken till caputnekros är att blodförsörjningen till caput i samband med traumat skadas och när cirkulation sedan etableras kommer det nekrotiska benet att resorberas och caput kollapsar.

Question 58

Hur handlägger man pat med höftfrakturer?

Answer 58

Ungefär 50 % av alla dislocerade cervikala höftfrakturer resulterar i pseudartros eller caputnekros. Pga. dessa konsekvenser opereras allt flera, särskilt i åldrar över 70-75 år, primärt med en höftprotes.

Question 59

Hur resonerar man om vilken protes en pat ska få vi dhöftfraktur?

Answer 59

Man kan använda en s.k. hemi- eller halvprotes, dvs. endast proximala femur ersätts, eller en totalprotes där både stam, huvud och ledpanna ersätts med protes. Äldre patienter eller patienter med nedsatt kognitionsförmåga, som inte har så lång förväntad överlevnad och inte så höga funktionskrav, lämpar sig bra för operation med halvprotes. På yngre personer <70-80 år (obs biologisk ålder,stora individuella variationer i åldersgräns) väljer man ofta en totalprotes för att undvika erosion i acetabulum. För att minska risken för luxation efter operation med totalprotes efter fraktur kan man välja en särskild antiluxationscup.​​​​​​​