IBD (UC) Flashcards

1
Q

Vart utbreder sig UC mest?

A

Från distala rektum, sträcker sig olika långt upp i ändtarmen och tjocktarmen, inga skip lesions (mellanliggande områden med frisk slemhinna). Skarp gräns, homogent utseende med kontinuerlig inflammation. Kan leda till att det blir cancerutveckling i tarmen, men har i övrigt inte de komplikationer som Crohn .

  • 30% inflammation i ändtarm (proktit)
  • 40% ändtarm och vänstra sidan av tjocktarm, till vänster flexur (distal)
  • 30% längre än vänster flexur (extensiv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vart utbreder sig Crohns?

A

Lokalisation kan vara från munhåla till anus, i 90% sitter inflammationen i distala ileum, kolon och rektum. Ofta skip lesions mellan partier med inflammerad tarm. Utseendet är mer heterogent, mer fokal inflammation samt mer varierande i intensitet. Histologiskt ser man att inflammationen är transmural, dvs går genom hela tarmväggen, vilket man inte ser vid UC. Ser också komplikationer med fistelbildning, abscesser, strikturer och cancer.

  • 30% kolit
  • 20% ileokolit
  • 40% ileocekal (klassisk Crohn)
  • 8-10% övriga tunntarm
  • 1-2% Övre GI (mun, duodenum, jejunum mm)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Om det ej är crohns eller Uc tydligt, vad kan det vara då?

A

Ibland svårt att avgöra, kan ha en blandbild, kallas obestämd kolit. Med tiden kan man ofta se att det utvecklar sig till en tydligare fenotyp som pekar mot UC, eller som de flesta fall Crohns. Fenotyp kan ändras, o man kan ha initialt en UC och sedan mer en fenotyp som Crohn (kan ses i 5-10%).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Etiologin bakom IBD kan delas in i olika komponenter, ffa. 3 stycken vilka är dessa?

A
  1. Genetisk komponent
  2. Slemhinnans immunitet
  3. Värd-mikrobiella interaktioner
  4. Autofagi och cellulär stressrespons.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på polymorfier som kan leda till IBD?

A

Till exempel är polymorfier av NOD2, den starkaste riskgenen för Crohns sjukdom, förknippade med en 10-faldig ökad risk för sjukdom. Andra exempel är polymorfismer inom den autofagirelaterade 16-liknande 1 (ATG16L1) -genen och IRGM, som har avslöjat autofagi som en viktig patogen process i IBD . Dock varierar det geografiskt, t.ex. har just NOD2-polymorfier(nämnda tidigare) inte associerats med Crohns sjukdom i asiatiska populationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad händer vid NOD polymorfier som predisponerar för Crohn ?

A

NOD polymorfier leder till en defekt funktion i epitelceller och panett celler där det kommer ske en anomal immunologisk respons till normala kommersaler och bakterier i GI kanalen. detta i sin tur leder till cytokin och kemokin frisättning som börjar driva koltarna. De proliferativa mediatorer kan i sin tur driva en onkogeens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förutom NOD och autolysosom gener kan det finnas även andra polymorfier, ge exempel på vilka?

A

Det är även en uppsjö av andra polymorfismer i immunsignaleringsgener inklusive de som kodar för HLA-molekyler och cytokiner. T.ex polymorfismer i antiinflammatoriska cytokiner (immunregulatoriska) som IL-10 och IL-10-receptorn. Många av generna kopplade till IBD är också associerade med andra autoimmuna sjukdomar inklusive diabetes mellitus, reumatoid artrit och psoriasis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vid UC hur ser tarmen makroskopiskt ut?

A

Makroskopiskt är kolonslemhinna något röd och granulär eller har omfattande, bredbaserade sår. Det kan förekomma en plötslig övergång mellan sjuka och icke-involverade kolon . Man ser sår längs tjocktarmens långa axel och det förekommer isolerade öar med regenererande slemhinna som böjer sig ofta in i lumen för att skapa pseudopolyper, och spetsarna på dessa polyper kan smälta samman för att skapa slemhinnebryggor . Kronisk sjukdom kan leda till slemhinnesatrofi med en slät slemhinneyta som saknar normala veck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Till skillnad från Crohns sjukdom är ulcerös kolit inte transmural vilken sänker risken för vissa komplikationer som man kan ha vid Crohns, ge exempel på vilka?

A

Som ett resultat är tjocktarmsväggen inte förtjockad, serosytan är normal och strikturer förekommer inte. De är ovanligt med väldigt allvarliga fall som involverar muscularis propria och leder till neuromuskulär dysfunktion som i sin tur kan leda till kolonutvidgning och toxisk megakolon, vilket medför en signifikant risk för perforering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Det finns en specifik gradering system man kan använda för att gradera UC, vilken?

A

Man kan använda gradering enligt Baron-Ginsburg för att gradera UC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ulcerös kolit är en återfallssjukdom , vad kännetecknar UC symptommässigt?

A

Ulcerös kolit är en återfallssjukdom som kännetecknas av attacker av blodig diarré med trådigt slemhinnesmaterial, smärta i nedre buken och kramper som tillfälligt lindras av att man bajsar. Dessa symtom kan kvarstå i flera dagar, veckor eller månader innan de avtar. De faktorer som utlöser utveckling av ulcerös kolit hos tidigare friska individer är inte kända.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kna man bedömma hur svårt skovet faktiskt är hos den som har drabbats av UC skov?

A

När man ska bedöma hur svårt skov en patient har använder man ofta Truelove & Witts index, ffa för att bedöma om patienten har svårt skov:
- >6 avföringar
- + någon av de andra punkterna som ;hög pulsfrekvens,temperatur,hemoglobin som är låg, SR som är hög och CRP som är hög. I klinisk praxis ffa CRP man bedömer, som ska vara >30 för svårt skov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kan före i många fall en UC debut?

A

Infektiös enterit föregår dock i vissa fall sjukdomsdebut. Det har antagits att enterit utlöser immunosaktivering i slemhinnan och mikrobiella förändringar som leder till sjukdom hos mottagliga individer. Hos andra patienter föregås den första episoden av sjukdomen av psykologisk stress, som också kan kopplas till återfall under remission. Den initiala uppkomsten av symtom har också rapporterats inträffa strax efter rökavvänjning hos vissa patienter; i dessa kan rökning delvis lindra symtomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad talar för ett svårt skov av UC?

A

Följande talar för svårt skov av akut ulcerös kolit:
* Temperaturstegring
* Takykardi
* Allmänpåverkan
* Akut bukstatus (palpationsömhet med eller utan defence)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är det viktigt att värdera i en UC anamnes?

A
  • Hereditet
  • Rökvanor (tidigare rökare/aldrig rökare har ökad risk för UC och aktiva rökare ökad risk för CD)
  • Tidigare sjukdomar
  • Extraintestinala symtom
  • Aktuella läkemedel (NSAID och antibiotika kan utlösa skov av sjukdomarna)
  • Det är vanligt att patienter vid diagnos haft tidigare perioder med besvär som har gått i spontan regress.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en Truelove & Witts index?

A

När man ska bedöma hur svårt skov en patient har använder man ofta Truelove & Witts index, ffa för att bedöma om patienten har svårt skov:
- >6 avföringar
- + någon av de andra punkterna
- I klinisk praxis ffa CRP man bedömer, som ska vara >30 för svårt skov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka F prover kan vara aktuella vid en UC anamnes?

A
  • Odling av vanliga tarmpatogener (Campylobacter, Salmonella, Shigella)
  • Diagnostik avseende Clostridium difficile
  • Cystor och maskägg analyseras vid symtomdebut i samband med utlandsvistelse.
  • Enterohemorragisk Escherichia coli (EHEC)-diagnostik kan övervägas vid blodig avföring.
  • Fekalt Calprotectin (f-Calprotectin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en typisk labb bild vid UC?

A

Inflammatorisk bild inklusive anemi och hypoalbuminemi talar för IBD, men kan även vara förenligt med infektiös genes. Trombocytos är vanligt vid IBD, men ses sällan vid infektiösa orsaker. Det bör noteras att vid akut ulcerös kolit är redan mindre sänkningar av Hb och albumin allvarliga tecken, liksom måttlig CRP/SR-förhöjning. Däremot kan den inflammatoriska reaktionen vara mer uttalad vid Crohns sjukdom utan att patienten har ett svårt skov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vid IBD med kolonengagemang ses ofta kraftigt ökat f-Calprotectin (ibland upp till flera tusen mg/kg). Hur speicfikt är det?

A

Provet är dock ej specifikt för IBD; även vid andra inflammatoriska/infektiösa sjukdomar i mag-tarmkanalen ses varierande grad av Calprotectinökning. Kalprotektin är ett protein i framför allt neutrofila leukocyters cytoplasma med flertal biologiska funktioner. Vid inflammatoriska sjukdomstillstånd i gastrointestinalkanalen, där neutrofila leukocyter deltar i den lokala processen, frisätts kalprotektin till tarmlumen. Kalprotektin är således inte specifikt för något enstaka sjukdomstillstånd, utan ökad fekal utsöndring ses förutom vid IBD även vid exempelvis infektiös gastroenterit, divertikulit och tumörsjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan man ibland se hos en UC patient vid rekto?

A
  • Svullnad
  • ‘Utsläckt’ kärlteckning
  • Rodnad med kontakt- eller spontanblödning
  • Erosioner eller sår, beroende av svårighetsgrad
  • Ofta pus eller slem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

När ska man göra en DT eller UL hos en UC pat?

A

Datortomografi eller ultraljud buk bör utföras vid misstanke om abscess (hög feber, buksmärtor, kraftigt förhöjda inflammatoriska/infektiösa parametrar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken frågeställning ska leda till en buköversikt/lågdos DT?

A

Bör utföras vid frågeställning akut kolit för att utesluta toxisk kolondilatation respektive perforation. Undersökningen ger även viss vägledning avseende utbredningen av koliten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka 5 grupper av läkemedel kan användas vid uc?

A
  • 5-ASA
  • Kortison
  • Tiopuriner: immunmodulerande (3-6 månader innan man får effekt)
  • Tofacitinib: immunmodulerande, JAK-hämmare
  • Anti-TNF:infliximab och adalimumab
  • IL23/12 hammare: ustekinumab
  • vedolizumab :integerinhämmare

5ASA och Kortison är de vanliga men sen
“tio praliner, eller tofa i citi”
Anti TNF är också vanlig

23
Q

Det finns en behandlingpyramid för UC behandling, hur är den vid akut skov?

A

5ASA-loklat/oralt
kortison lokalt/oralt
Korton iv
TNF hammare
OP

. Vid mild skov skulle man börja med 5-ASA, och beroende på utbredningen välja lokal och/eller oral behandling. Kombinationen av lokal och oral är bättre än bara oral, har man utbredning som proktit räcker det ofta med lokal.

24
Q

Det finns en behandlingpyramid för UC behandling, hur är den vid underhållsbehnadling?

A

5ASA-loklat/oralt
Azatioprin/mercaptopurin
TNF-hämmare
Integrinhämmare
IL12/23- hämmare
JAK-hämmare (Tofacitinib)

25
Q

Vilka lm av de som man behandlar UC med har snabbast effekt och vilken tar längst tid?

A

Kortison och 5ASA är snabbars medan tiopuriner tar längst tid.

26
Q

Hur brukar förloppet vara vid kortisonbehandling av UC?

A
  • Initialt börjar man med 5-ASA eller kombination med 5-ASA och kortison
  • Målsättning är remission
  • Kan bli steroidberoende/refraktär
  • Vid steroidberoende/refraktär immunmodulerande
    Typiskt för immunomodulerande läkemedlen är att det tar tid innan man får effekt, det tar 3-6 månader innan man får effekt. De lämpar sig för underhållsbehandling. . Biverkningar, kräver noggrann uppföljning med blodprovskontroll.
27
Q

hur ska man välja behandling vid måttlig respektive svår inflammation?

A
  • Om inflammationen är måttlig–> ska man välja kortison, beroende på utbredning lokalt och/eller oralt
  • Om inflamamitonen är svår–> läggs in, iv kortison, liksom om behandlingen med kortison och 5-ASA inte har effekt. Om man inte får effekt med kortison iv ger man rescue-behandling med TNF-hämmare, i första hand remicade, men idag finns även biosimilarier med samma effekt
  • Om det inte ger effekt opererar man med kolektomi
28
Q

Vad består en rescue behandling av vid akut skov av UC?

A

Rescue-behandling med TNF-hämmare, i första hand remicade, men idag finns även biosimilarier med samma effekt.

Om det inte ger effekt opererar man med kolektomi.

29
Q

Vad är sistvalsbehandlingen vid uc (underhållsbehanlding) dvs. toppen på pyramiden?

A

I sista hand JAK-hämmare–>tofacitinib (tofa citi)

30
Q

Om man har en lokaliserad proktit vad ges vid UC som 1a hand?

A

Proktit: supp, 5-ASA 1 g till natten i 4 veckor, vid utebliven effekt går man vidare till prednisolon. Kan från början bedöma att man behöver kombinera pga svår inflammation

31
Q

Om man har en distal eller extensiv kolit Vad ges som 1a hand vid UC?

A

Kombinerar ofta lokala och orala läkemedel, initialt ASA vid mild aktivitet. Har patienten svårare aktivitet eller inte har effekt av 5-ASA går man vidare med Klysma samt tablettkur med prednisolon.

32
Q

Om vi har en steroid refraktär patient med väsentligt oförändrade besvär med blodtillblandade diarréer flertal gånger per dygn med lågt Hb, högre CRP och låg albumin behöver man lfölja vissa steg vad är steg 1och 2?

A

Man måste lägga in patienten och göra en buköversikt för att se om patienten har en daterad tarm med risk för perforation.

33
Q

Om vi har en steroid refraktär patient med väsentligt oförändrade besvär med blodtillblandade diarréer flertal gånger per dygn med lågt Hb, högre CRP och låg albumin läggs patienten direkt in och man gör DT buköversikt. Vad görs sen?

A
  1. Dagliga prover för att följa sjukdomstillståndet
  2. Sätter in kortison IV (betapred 4 mg x 2)
  3. Ytterligare understödjande behandling
  4. Vätska vid intorkning
  5. Nutrition: sond-nutrition (ofta klarar pat att äta vanlig kost)
  6. Trombosprofylax: ökad risk för propp vid svårt skov samt är inlagda och immobiliserade
34
Q

Om en dålig patient med skov läggs in och DT görs, vad håller man utkik för?

A

Tecken till toxisk megakolon.

Inflammationen i slemhinnan sekundärt påverkar serosa i kolon så man får en paralys av muskellagret och tarmen står uppspänd. La place lag verkar, tarmen kan perforera och man får avföring ut i buken med peritonit.

Vid operation ser man ett litet hål i tarmen, väldigt viktigt att komma ihåg att patienterna kan se väldigt friska ut tills man får en sådan komplikation. De har ofta varit sjuka länge med kraftig påverkan på kroppen samt lagt till läkemedel med immunosuppressiv effekt, finns risk att man avlider. På 50-talet dog var 3 patient av UC, dessvärre finns det rapporter än idag att var 10 patient som opereras i skov av UC dör, men inte i Sverige, där är dödligheten <2%, ffa äldre och svårt sjuka som inte klarar av operation.

35
Q

Om pat inte blir bättre vid en svår UC skov behöver man överväga till rescue behandling eller operativ åtgärd, vad brukar man välja?

A

Efter cirka 4 dagar väljer man alltså mellan kolektomi eller rescue-behandling med infliximab. I de flesta fall ger man infliximab, anledning att inte göra det är om patienten är för medtaglig och det finns stora risker med att vänta med operation. Om patienten svarar på infliximab kan man fortsätta induktion med infliximab (ytterligare doser efter 2-6 veckor), samt lägger ofta till 5-ASA + azotioprin som underhållsbehandling .Om patienten är bättre kan man skrivas ut med kortisonkur och 5-ASA som underhållsbehandling .

36
Q

Indikation för en akut kolektomi är….?

A
  • Svår attack av UC som inte svarar på medicinsk behandling under första 5 dygnen
  • Absolut indikation: toxisk megakolon, perforation eller massiv blödning
37
Q

Hur ska man revidera behandlingen om man blir kortsionberoende? Beskriv hur man gör både i lågdos beroende och högdosberoende fallen.

A
  • Lågdos: immunmodulerare och fortsatt kortisonbehandling tills immunmodulerar fått effekt
  • Hög dos: gå in med TNF-hämmare för att komma ur behovet av högdoskortison. Lägger till immunmodulerare och kan tänka sig sätta ut TNF-hämmare senare och bara fortsätta med immunmodulerare. Får man inte effekt av TNF-hämmare kan man välja andra immunmodulerande läkemedel
38
Q

Hur ska man revidera behandlingen om man blir kortsionrefraktär?

A
  • TNF-hämmare
  • Lägger till immunmodulerare för AK-bildning och ytterligare effekt
  • Kan överväga sätta ut en av läkemedlen

Man kan välja:
-Azatioprin
-Merkaptopurin
-Metotrexat

Dessa är effektiva som underhållsbehnadling och tar 2-6 mån innan effekt. kräver noggrann uppföljning med blodprovskontoroller.

39
Q

Hur verkar TNF-hämmare?

A

Verkar mot signalämnet TNF, de bryter inflammation eftersom TNF är proinflammatoriskt .De har effekt vid akut skov och som underhållsbehandling, man ger det om patienten inte har fått effekt av 5-ASA; kortison eller immunmodulerande. Effekt kan komma snabbt, med infliximab inom några dagar, alt efter några veckor, slututvärdering efter 8-12 veckor, om fortfarande utebliven effekt får man byta läkemedel.De är immundämpande och kan ge ökad risk för infektioner.

  • Infliximab ges som dropp iv,
  • Adalinumab och golinumab: subkutan injektion
40
Q

Hur verkar integrirnhämmare?

A

Integrinhämmare är t.ex. vedolizumab som är en AK som binder till integrin-alfa-4-beta-7, genom att göra detta hindras lymfocyten från att binda till sin ligand på endotelet. På det sättet kan inte lymfocyten hitta tarmväggen och ta sig igenom blodkärlet ut till tarmen. Medicinen används som underhållsbehandling om 5-ASA eller tioprin inte hjälper. Kan ta tid innan den ger effekt, vid UC är den snabbare (inom veckor) medan det vid crohn kan ta längre tid. Utvärderar ofta initial effekt efter 3 mån, vid utebliven effekt får man byta läkemedel.

41
Q

Ustekinumab är en cytokinblockerare, hur verkar den?

A

En antikropp mot subenheten T40 som ingår i Il-23 och IL-12, binder båda cytokinerna. Kan ges som dropp först, efter 8 veckor som subkutan behandling och den subkutana behandlingen kan man ge var 8-12 vecka beroende på svar. Har man inte fått effekt initialt efter 4 månader avbryter man behandlingen.

42
Q

JAK hammare är sistahandsvalen om man kollar på behandlingspyramiden för UC där tofacitinib är vanlig men nytt behandling för IBD, hur verkar den?

A

Normalt sett binder cytokiner till sin receptor och JAK skickar vidare signalen genom att fosforylera STAT, och STAT går sedan in i cellkärnan som en transkriptionsfaktor.

Om man tar en JAK-hämmare hämmas JAK och då sker ingen fosforylering, förhindrar att den kommer in till cellkärnan. Beroende på vilken JAK som hämmas blir det

43
Q

Om det är en kirurgisk ingrepp vid UC, vad gör man då?

A

I vissa fall behöver man göra en subtotal kolektomi och ileostomi.Detta görs ofta laparoskopiskt, att man väljer att bara ta bort kolon och inte rektum.

44
Q

När man opererar UC och gör en subtotal kolektomig och ileostomi så lämnar man kvar rektum, nämn några anledningar bakom detta ?

A
  • Det skulle förlänga operationstiden till det dubbla
  • Att man lämnar kvar ändtarmen påverkar inte den allmänna fysiologin, dvs det är för lite sjuk slemhinna för att man ska bli dålig av den, medan en tjock kolon gör att man blir dålig och medtagen, med vissa komplikationer
  • Ska man försöka åtgärda så de slipper stomi måste man hitta tillbaka till analkanalen, och behöver man ändtarmen. Samt i vissa fall kan man återanvända ändtarmen.
45
Q

Hur många av UC patienter behöver faktiskt genomgå en kolektomi?

A

10% av de som insjuknar behöver genomgå kolektomi inom första året, och var 3-4 patient inom 10 år (30-40%). Siffrorna är på nedåtgående, men exakt hur mycket vet man inte. Studier talar för tydlig minskning, medan andra studier inte talar för ändring av frekvens av kolektomi, dock ett skift - fler genomgår operation för kronisk aktiv UC och mindre frekvens av akut skov, medan andra studier visar att antalet akuta kolektomier är oförändrade.

46
Q

När det kommer till den rekonstruktiva kirurgin efter kolektomi pga. UC är det något som bestäms induviduellt baserat på patientes livssituation. Men vad är det första steget efter en operation innan man bestämmer vilken typ av rekonstruktion ska genomföras?

A

Första steget är en temporär ileostomi där rektum är avstängd.

47
Q

Det första steget är en temporär ileostomi där rektum är avstängd därefter tänker man på rekonstruktion, vilka alternativ finns det?

A
  • IRA, ileorektal anastomos
  • Bäckenreservoar
  • Kock-reservoar
  • Permanent ileostomi
48
Q

Vad är IRA för rekonstruktion?

A

IRA, ileorektal anastomos: syr ihop en skarv mellan tunntarm och kvarvarande rektum, ställer krav på att ändtarmen fungerar och inte får vara inflammerad.
Ileorektal anastomos ger bättre kontinens, dock urgency (bråttom att gå på toa, troligen pga har kvar sensorik i ändtarmen, finns inte på samma sätt med konstgjord ändtarm av tunntarmen), även risk för cancerutveckling. Den relativa risken är 8-9 x så stor som bakgrundspopulationen, men knappt 2% av de som får ileorektalanastomos får cancer.

Varför denna risk?? fråga

49
Q

Vad är bäckenreservoar för rekonstruktion?

A

Bäckenreservoar: tar bort ändtarmen, gör en tunntarmsreservoir, som man syr fast till analkanalen, gör en vanlig tarmtömning. B√§ckenreservoar är en gold standard och har den fördelen att man tar bort all sjuk slemhinna “UC botad”.

50
Q

Bäckenreservoar är golden standard men det finns flera nackdelar/ besvär man kan få, ge exempel på vila?

A
  • Pouchit: inflammation i reservoar, 50% av patienterna får det, knappt 10% får kroniskt återkommande besvär, svårbehandlad
  • Failure: måste koppla om det med en stomi uppströms
  • Kontinens: måste ha god slutmuskelfunktion, annars får man problem med läckage, ffa nattetid
  • Tömmer tarmen 5-6 gånger per dag och 0-1 per natt
51
Q

Kock-reservoar är en annan rekonstuktionsmertod, vad innebär den?

A

Patienten har ingen påse utan man stoppar in en kateter och tömmer sin tunntarmsreservoar 2-3 gånger per dygn

52
Q

Permanent ileostomi är någon alla patienter inte vill ha med ibland det ända alternativet och risken för att få den är..?

A

Risken för permanent stomi (något de flesta patienterna är oroliga för, både vid aktiv fas av sjukdom och när man är under remission):
* Crohn: låg, ca 3-7%
* UC: 1-3%
Siffrorna har vi vet inte ändrat sig så mycket med de nya preparaten.

53
Q

Alle kolektomier utförs inte kaut utan elektivt, några indikation för en elektiv kolektomig är…?

A
  • Försenad tillväxt eller utebliven pubertet hos barn och ungdomar, har bara en viss tid att återställa så de kan komma in i tillväxt ordentligt
  • Steroidbereonde sjukdom: kroniskt aktiva sjuka där man inte kan trappa ur kortisonet eller snabbt får tillbaka sjukdom när man trappar ner lägre dos
  • Dysplasi och cancer
54
Q

Finns det risk för cancerutverkling?

A

Ja.
Det är flera faktorer som ökar cancerrisken och extensiv ulcerös kolit ger högre risk jf med distal kolit eller proktit. Andra faktorer är:
* Förekomst av primär skleroserande kolangit
* Insjuknande i tidig ålder med debut för 15 år
* Ärftlighet i kolorektalcancer
Alla dessa faktorer vägs in vid operationsbeslut.