Esofagus och ventrikelcancer

Question 1

Hur kan man klassificera ventrikeltumörer?

Answer 1

Ventrikeltumörer kan klassificeras som neoplastiska (t ex adenom, adenokarcinom) eller icke-neoplastiska (t ex hyperplastisk polyp). Icke-neoplastiska tumörer är benigna medan neoplastiska tumörer kan vara benigna eller maligna. Vissa benigna neoplastiska tumörer kan bli maligna.

Question 2

Vilken grupp av människor anses utgöra en riskgrupp som bör erbjudas gastroskopi?

Answer 2

Ur klinisk/praktisk synvinkel är gruppen individer i åldern cirka 50 år eller äldre med kroniska eller recidiverande epigastriska besvär en riskgrupp. Dessa bör erbjudas gastroskopi.

Kronisk gastrit orsakad av magbakterien H. pylori genererar en mer än dubblerad risk för att utveckla ventrikelcancer. H. pylori klassificerades 1994 som klass 1 carcinogen av International Agency for Research on Cancer (IARC).

Andra riskgrupper är patienter med perniciös anemi (svår atrofisk gastrit), patienter som tidigare (> ca 20 år sedan) genomgått ventrikelresektion p g a ulcussjukdom, patienter med adenom eller hyperplastiska polyper i ventrikeln samt individer med stark hereditet för ventrikelcancer. Familjär förekomst ses hos ungefär 10 % av patienterna.

Question 3

Förutom H.pyloti, epigastrisk smärta, perniciös anemi, ulcus sjukdom som ledde till tidigare veptrikelresektion vilka andra riskfaktorer finns?

Answer 3

Patienter med adenom eller hyperplastiska polyper i ventrikeln samt individer med stark hereditet för ventrikelcancer. Familjär förekomst ses hos ungefär 10 % av patienterna.
- Rökning
- Högt intag av salt/rökt mat och lågt intag av frukt och grönsaker är andra etablerade måttliga riskfaktorer. Sannolikt samverkar kostens sammansättning med H. pylori-infektionen, varvid generell eradikering inte rekommenderas. Eradikering bör övervägas vid ventrikelcancer hos förstagradsläkting, atrofisk gastrit och efter ventrikelresektion.

Question 4

Kardinalsymtomet vid ventrikelcancer är ….?

Answer 4

Smärtor, sveda eller obehag i epigastriet (cirka 70 % vid diagnos).

Detta är också det symtom, som oftast uppträder först och finns hos uppemot 50 % av patienter med tidig cancer. Tidig cancer kan även manifestera sig som blödning. Perforation av en ventrikelcancer manifesterar sig som peritonit. Om det är en tidig cancer, så kan den till följd av peritoneal utsådd av tumörceller vid perforationen ha blivit avancerad.

Question 5

Vilka symptom tyder på en mer avancerad ventrikelcancer?

Answer 5

o Viktförlust
o Anorexi
o Kräkningar
o Tidig mättnadskänsla
o Trötthet

Question 6

patienter över 45 med nytillkomna:
1)
2)
3)
Bör genomgå gastroskopi. Vilka är symptomen?

Answer 6

Epigastralgier
Dysfagi
Kronisk recidiverande kräkningar (retention)

Question 7

I 95 % av fallen av ventrikelcancer är det adenocarcinom som kan delas in i tre grupper, vilka?

Answer 7

• Polypös – Risken för malignitet ökar med polypens storlek.
• Ulcererande – Vanligast. Kan orsaka övre GI-blödning. Ventrikelcancer skall alltid misstänkas vid ventrikulärt ulcus och efter behandling kontrollgastroskoperas ulcuspatienter för att utesluta bakomliggande malignitet.
• Infiltrerande – Kan vara svår att identifiera endoskopiskt. Dålig prognos.

Question 8

Vad är den viktigaste prediktorn för långtidsöverlevnad vid ventrikelcancer?

Answer 8

Stadieindelning enligt TNM – TNM-stadiet är den viktigaste prediktorn för långtidsöverlevnaden.

Question 9

Vad är standard diagnostiken vid ventrikelcancer?

Answer 9

Gastroduodenoskopi med möjlighet till biopsi och histopatologisk diagnos är standardmetod för diagnostik av ventrikelcancer. Tumörens uppmätta storlek tillsammans med dess utseende (enligt Paris-klassifikationen) utgör grund för bedömningen.

Question 10

Vilken klassifikation system använder man vid handläggningen av ventirkelcancer.

Answer 10

Paris-klassifikationen

Question 11

Vad är steg två i handläggningen efter gastroduodenoskopin om man ser en ytlig lesion ?

Answer 11

Högupplösande gastroskop och endoskopiskt ultraljud (EUS) kan användas för att bedöma ytliga lesioner i ventrikeln. Härefter kan lesionen avlägsnas med endoskopisk mukosaresektion (EMR) eller endoskopisk submukosadissektion (ESD) för definitiv värdering av tumördjupet. Dessa metoder fungerar både diagnostiskt och vid ytliga tumörer även som slutgiltig terapeutisk intervention. Storleken och det makroskopiska utseendet avgör om lesionen är lämplig för endoskopisk intervention.

Question 12

vid en ventrikel lesion vad är det som avgör man det är lämpligt för en endoskopisk intervention?

Answer 12

Storleken och det makroskopiska utseendet avgör om lesionen är lämplig för endoskopisk intervention.

Question 13

Vid fokala förändringar i ventrikeln (cancer, polyper, ulcus, etc) bör alltid …. vad behöver tas?

Answer 13

Vid fokala förändringar i ventrikeln (cancer, polyper, ulcus, etc) bör alltid biopsier tas (minst 2 stycken) från corpus och antrum, avseende förekomst av kronisk gastrit (histopatologisk undersökning) och H. pylori-infektion (urea snabbtest, t ex CLO-test, på färsk biopsi och histopatologisk undersökning enligt ovan).

Question 14

Efter operation för ventirkelcancer finns en del komplikationer man kan förvänta sig.

Answer 14

• Ofta komplikationer som gör att patienterna dör (i 15-20%)
• Malnutrition
• Vitaminbrist: B12 - kräver intrinsic factor som bildas i magsäcken, tar man bort den krävs tillskott. Pga borttag av delar av tarmen behövs vitaminersättning
• Dump-läckage: rinner ut bukspottkörtelenzymer
• Många går ner i vikt efter operationen!

Question 15

Det finns två möjliga operationer beroende på om det var en proximal tumör eller en distal tumör i ventrikeln.

Hur gör man den distala behandlingen?

Answer 15

2 möjliga operationer:
1. Total gastrektomi: övre halvan  tar bort hela ventrikeln
2. Distal ventrikelresektion nedre halvan av ventrikeln cancer (risk för läckage)

Den distala ventrikelresektionen görs vid cancer i nedre halvan av ventrikeln, och innebär inte borttag av hela magsäcken, utan man tar bort nedre halvan av ventrikeln och drar upp en slynga av jejunum. Detta beror på att duodenum är ett retroperitonealt organ, och inte går att dra upp ända till magsäcken. Stumpen innebär risk för läckage.

Question 16

Vad är 5 års överlevanden efter operationen för en ventrikelcancer?

Answer 16

Totalt: < 10%. Den dåliga prognosen beror på att diskreta symtom försenar diagnosen.

Kurativt syftande kirurgi: ca 35 %.
Obehandlad: 0 %.

Question 17

Vid fastställd diagnos av ventrikelcancer efter gastro och då kirurgi bedöms möjlig vad görs nästa?

Answer 17

Då kirurgi bedöms möjlig kommer patienten utredas vidare med CT-buk/-thorax) för kartläggning av tumörutbredning (lokal överväxt, lymfkörtelstatus och metastaser). Laparoskopi (ev kombinerat med laparoskopisk ultraljudsundersökning) kan tillämpas om tveksamhet om resektabilitet föreligger. Detta kan göras som separat ingrepp eller som inledning vid planerad tumörresektion.

Alla patienter bör föredragas på en multidisciplinär konferens så snart den diagnostiska utredningen är klar, då det är visat att dessa patienter genomgår en noggrannare preterapeutisk staging och erbjuds mer aggressiv behandling än de som inte bedömts multidisciplinärt.

Question 18

Vissa patienter blir inte föremål för kurativ behandling, har palliativ behandling som kan erbjudas, vad ingår då?

Answer 18

• Cellgifter
• Ett fåtal kan tänka sig få gastrostomi: öppning till magsäcken, ex om tumör sitter i nedre delen av magsäcken om patienterna kräks mycket.
• Gastro-enteroanastomos: förbikoppling, dock svårt med läkning hos dessa sjuka patienter
• Stent: dilaterar det trånga området

Question 19

När uppträder symptom vid esofaguscancer och vad är det för symptom?

Answer 19

Symptomen debuterar i regel sent vid esofaguscancer. Det är i de flesta fallen först när mer än 50% av esofaguslumen obstrueras som symptom uppstår. Symptomen utgörs av tilltagande sväljningssvårigheter och viktnedgång.

Question 20

Vilka delar kan man dela in esofagus i?

Answer 20

Mukosa
muscularis mucosa
Submukosa
Muscularisk externa
Adventitia

Question 21

Vad består mucosa av i esofagus?

Answer 21

• Icke keratiniserat stratifierat skivepitel
• Basallager som är fyra celler tjockt
• Lamina propria liknar den i resterande magtarmkanal
  o Diffus lymfatisk vävnad utspridd i lamina propria
  o Lymfkörtlar förekommer, ofta i närheten av mukösa körtlarna
  o Kärlrik lucker bindvävnad med mucinösa körtlar (esofageala cardiakörtlar)

Question 22

Vad består muscularisk mukosa av i esofagus?

Answer 22

Förhållandevis tjock struktur, framförallt i distal riktning för att ge upphov till peristaltiken
Longitudinella muskelfibrer som påbörjar i närheten av brosket
Ofta ett tjockt lager som behövs för att kunna svälja

Question 23

Vad består submucosa av i esofagus?

Answer 23

Oregelbunden bindvävnad som är kärlrik med större blodkärl och lymfkärl, nervfibrer, ganglion
Nervfibrerna bildar submukosala plexus (Meisners plexa)
Mukösa körtlarna är belägna i submukosan

Question 24

Vad består muscularisk externa av i esofagus?

Answer 24

Två muskellager
o Inre cirkulärt
o Yttre longitudinellt

Det skiljer sig från muscularis externa i andra delar av magtarmkanalen pga att proximala tredjedelen av esofagus har tvärstrimmig muskulatur som en fortsättning på farynx. I mellanliggande tredjedelen har man både tvärstrimmig muskulatur och glatt muskulatur och i distala tredjedelen har man glatt muskulatur precis som i resten av mag tarmkanalen.

Finns ett myenteriskt plexus (Auerbach’s plexus) mellan det inre och yttre muskellagret med nerver och ganglion. Plexus innerverar muscularis externa och ger upphov till peristaltiken. Histologiskt ser det ut som en ljusare zon.

Question 25

Vad består adventitia av i esofagus?

Answer 25

Majoriteten av esofagus är fixerad i närliggande bindvävnad, så majoriteten utgörs av adventitia
Adventitia utgörs av fettvävnad och mer kondenserade strukturer som är bindvävnad och muskler
När esofagus kommer in i bukhålan är den distala 1-2 cm fri och har serosa med visceralt peritoneum
Detta har betydelse för tumörutveckling som utvecklas på annat sätt om det finns serosa

Question 26

När debuterar symptomen om man har esofaguscancer? Va där det för symptom som man har då?

Answer 26

Symptomen debuterar i regel sent vid esofaguscancer. Det är i de flesta fallen först när mer än 50% av esofaguslumen obstrueras som symptom uppstår. Symptomen utgörs av tilltagande sväljningssvårigheter och viktnedgång. I början är det svårt att svälja fast föda. Till slut kan patienten endast med svårighet inta flytande föda.

Question 27

Hur kan bekräfta diagnosen av esofaguscancer?

Answer 27

. Diagnosen erhålls med esofagoskopi med px samt radiologiska utredningar. Vid tidig cancer görs endoskopisk tumörresektion, därefter histologisk bedömning. Om tumören invaderat submukosan, inga fjärrmetastaser föreligger och patienten är ung behandlas esofagus i kurativt syfte. Patienter som bedöms ha en cancersjukdom som inte går att bota vid diagnos eller patienter med fjärrmetastaser behandlas palliativt.

Question 28

Vilken typ av esofauscancer är den vanliga?

Answer 28

• I världen är skivepitelcancer vanligast. I Sverige är adenocarcinom vanligast sedan 1980-talet.
• Incidens: 7/100 000/åri Sverige.

Question 29

Vilken typ av esofauscancer är den vanliga?

Answer 29

• I världen är skivepitelcancer vanligast. I Sverige är adenocarcinom vanligast sedan 1980-talet.
• Incidens: 7/100 000/åri Sverige.

Question 30

Det finns tre vanliga former av esofaguscancer, vilka och vad är respektive kopplad till?

Answer 30

• Skivepitelcancer:kopplat till alkohol och rökning. Är sjunkande, rökning mindre vanligt.
• Adenocarcinom :kopplat till reflux och obesitas. Brant stigande, obesitas mer vanligt.
• Kardiacancer: adenocarcinom i övergången till magsäcken

Question 31

Symptomen debuterar i regel sent vid esofaguscancer. Det är i de flesta fallen först när mer än 50% av esofaguslumen obstrueras som symptom uppstår. Exempel på symptom är?

Answer 31

o Dysfagi - Smärtsamt och svårt att svälja → Viktminskning.Dysfagi är esofaguscancern tills motsatsen är bevisad.
o Hosta, heshet, kontinuerlig smärta
o Odynofagi - Smärta vid sväljning
o GI-blödning och anemi

Question 32

När man diagnostiserar esofaguscancer så gjorde man förut/och gör ibland fortfarande en esofagusröntgen men det har vissa brister vilka är det?

Answer 32

• Måste sitta upp (dock sitter de flesta upp när de äter, så klarar det)
• Utkonkurrerad av gastroskopi som är bättre, då man kan se skillnad på achalesi och cancer samt kan ta prover. Får PAD besked vad det är.
• Sammanfattning: kan inte ta prover, kan inte skilja mellan achalasi och cancer. Vill veta vilka man behöver skyndsam utredning (SVF) på och inte.
• Generellt avråder man att göra esofagusröntgen om man inte har opererad patient. För de flesta behöver man inte beställa esofagusröntgen.

Question 33

Vad är viktigt att veta i en preoperativ bedömning vid en esofaguscancer?

Answer 33

Man gör en gastroskopi med biopsi men sedan är det viktigt med en preoperativ bedömning. Viktigt ta ställning till om patienten kan klara operation eller om behandlingen ska ha palliativt syfte. Bedöms vid multidisciplinär konferens - Ca 25% opereras och 75% behandlas palliativt.
o Inga metastaser och
o Begränsad tumörväxt och
o Patienten för övrigt i gott skick - Arbets-EKG och spirometri
o Nästan alla har viktnedgång så de behöver dietistkontakt och näringsdrycker för att tåla de tuffa behandlingarna.

Question 34

En esofaguscancer kartlägg med hjälp av flera undersökningar utöver gastroskopin vilka?

Answer 34

o DT-hals, thorax och buk för att leta metastaser eller
o PET-DT radioaktivt märkt socker med upptag i kroppen som utsöndras via njurarna. Ser upptag och utsöndring via njurarna. I en PET görs alltid DT-thorax och buk med samma maskin (kombinerad undersökning) - får ut TNM:
o T: lokal tumörväxt
o N: regionala lymfkörtlar som är metastaserade
o M: fjärrmetastaser

o Ibland ultraljud eller kontraströntgen av esofagus

Question 35

Hur går en kurativ behandling till vid esofaguscancer?

Answer 35

Vid tidig cancer görs endoskopisk tumörresektion, därefter histologisk bedömning. Om tumören invaderat submukosan, inga fjärrmetastaser föreligger och patienten är ung behandlas esofagus i kurativt syfte.

o Oftast inledande neoadjuvant behandling med cytostatika och strålning (radiokemoterapi). Preoperativ radiokemoterapi förbättrar prognosen efter resektion.

o Laparotomi med ventrikeltub+ Thorakotomi med esofagusresektion (ersätts med magsäck) samt resektion av regionala lymfkörtelstation med kringliggande fett och vävnad. Man utför en sk. transthorakal esofagusresktion enligt Ivor-Lewis.

Question 36

Transthorakal esofagusresktion enligt Ivor-Lewis är ett komplicerad ingrepp som görs, vad är det man faktiskt gör?

Answer 36

• Tar bort en bit av esofagus
• Gör en Ivor Lewis - magsäcken ska göras till en tub
• Lymfkörtelutrymning
• Anastomos ganska högt upp.

Question 37

Hur är mortaliteten vid en transthorakal esofagusresektion enligt Ivor Lewis och vilka komplikationer kan förväntas?

Answer 37

Transthorakal esofagusresktion enligt Ivor-Lewis är en komplicerad operation med mycket morbiditet(40% femårsöverlevnad).

Patienten kan få besvär med reflux, aptitlöshet och viktnedgång, men inga bristsymtom då tunntarmen är kvar. Skador på n. reccurens trötthet är andra komplikationer.Andra komplikationer är:
-anastomosläckage
-lungkomlikationer såsom pneumoni
-anostomosstirktur
-det tar över 6 månader för patienten att hämta sig från operation

Question 38

Vad gör man om esofaguscancern sitter väldigt högt och man har bestämt att göra en transthorakal esofagusresktion?

Answer 38

Om cancer sitter väldigt högt upp anastomos görs enda upp till halsen, ca 25-30% av esofagusoperationer som är så. Man får med sig en större del av proximala esofagus, i gengäld måste magsäckstuben räcka högre upp, kan oroa sig att blodförsörjningen där riskeras. Sitter den ännu högre upp är normen högre stråldos och cellgifter. Om man trots det inte lyckas kan man göra större ingrepp med större borttag av larynx, dock ovanligt med det.

Question 39

Majoriteten av de patienter som diagnostiseras med esofaguscancer kan inte botas vid den tidpunkt då diagnosen ställs. Då väljer man palliativ vård, vilka faktorer är det som vägs in vid val ac palliativ behandling?

Answer 39

• Patientens allmäntillstånd
• Om spridning föreligger eller ej
• Symtom
• Vilken cancertyp (t.ex. skivepitel eller adenocarcinom)

Question 40

Vilka alternativ finns det vid palliativ vård?

Answer 40

-Stent som medför att patienten kan svälja sin saliv,flytkost samt mosad mat
-Onkologisk palliativ behandling t-ex- palliativ cytostatika, extern RT eller brachy-radioterapi.

Question 41

Vart brukar esofagus cancer metastaser?

Answer 41

Skelettmetastas vid esofaguscancer är inte den vanligaste, men förekommer, utan den vanligaste är: lymfkörtlar och levern. Patienter som ska opereras selekteras utifrån spridning och deras egna skick. Man bör ta biopsi från det misstänka metastasen för att påverkar behandling.

Question 42

Om patient ska opereras behöver man planera och informera pat om risker. Hur ser risken att dö ut?

Answer 42

Risk att dö ligger på 7%, motsvarar 1/15 .Dör oftast av komplikationers som leder till sepsis med organsvikt, dvs njursvikt, andningsinsufficiens med behov av respirator etc.

Question 43

Om man gör en transthorkal esofagusresektion på en patient och dagen efter blir patienten takykardi och kräver noradrenalin för att hålla blodtrycket, vad behöver man misstänka?

Answer 43

• SIRS
• Blödning: viktigaste orsaken att utesluta, livsfarligt men lätt att åtgärda, kan åtgärdas samtidigt som man ger ab för ev sepsis
• SEPSIS
• Intorkning
• (Ryggbedövning)

Blödning är en risk, ofta från magsäckskärl t.ex. a. gastrica brevis som då behöver ligeras.

Question 44

Vad är den vanligaste orsaken till esofagit ?

Answer 44

Reflux till nedre esofagus är den vanligaste orsaken till esofagit, det associerade klinisk tillståndet kallas gastroesofageal reflux disease (GERD) och orsakas av att esofageala epitelet är känsligt mot saltsyra.

Question 45

Vad tror man att GERD orsakas av och vilka associerade riskfaktorer/bidragande faktorer finns det?

Answer 45

Man tror att övergående relaxation av nedre esofageala sfinktern är orsaken till GERD, vilket medieras av N. vagus och triggas av att magsäcken utvidgas. Det kan även orsakas av ökat intraabdominellt tryck, vilket sker när man hostar, spänner sig eller böjer sig. Andra tillstånd associerade med GERD är alkohol, tobak, fetma, depressiva medel i centrala nervsystemet, graviditet, hiatal hernia, delayed gastric emptying och ökad gastrisk volym.

Question 46

Generellt ät reflux är kroniskt ofarlig sjukdom, men obehandlad sjukdom/otillräcklig medicinering kan ge komplikationer, ge exempel på vilka komplikationer det kan handla om?

Answer 46

• Esofagit: inflammation/erosion av matstrupen
• Frätskador på tänder
• Sår i esofagus, när såren läker kan det bli stensoer och strikturer
• Allvarligast: Barett-slemhinna, orsak till adenokarcinom i esofagus

Question 47

Hur utvecklas Barrett?

Answer 47

Den kroniska inflammationen kan leda till en metaplasi som kan i vissa fall utvecklas till en dysplasi först en långrandig och sedan en höggradig. Den höggradiga dysplasin, sk. baretts slemhinna är en riskfaktor för en invasiv adenocarcinom i esofagus.

Question 48

Hur kan man påvisa GERD morfologiskt?

Answer 48

Enkel hyperemi påvisad med endoskopi är i vissa fall den enda förändringen vid mild GERD och då är slemhinnans histologi oftast oförändrad. Mer signifikant reflux är associerad med erosioner och infiltrat med eosinofiler i slemhinnans skivepitel. Basal zone hyperplasi och elongering av lamina proprias papillae kan även förekomma. Infiltrat med neutrofiler är mindre vanligt, och är generellt associerat med bakteriell eller fungal infektion.

Question 49

Prevalensen för GERD uppskattas vara 10-20% i västvärlden men mindre än 5% i Asien. Det är vanligast i åldersgruppen >40 år. Vilka symptom är de vanligaste?

Answer 49

Typiska symtom är halsbränna, dysfagi och regurgitation av gastriskt innehåll, ofta efter måltid. I mer ovanliga fall orsakar det bröstsmärta, vilket kan misstas för ischemisk hjärtsjukdom.

Question 50

Gör man endoskopi för att påvisa GERD?

Answer 50

. Endoskopi krävs inte för diagnos, utan görs ofta om patienten inte svarar på behandling med protonpumpshämmare. Endoskopisk biopsi kan även påvisa eosinofil eosfagit, Barretts esofagus, strikturer, ulcerationer och andra komplikationer till GERD.

Question 51

Räkna upp symptom på GERD?

Answer 51

• Pyros (halsbränna)
• Regurgitation (sura uppstötningar): mat som inte digesterats och lite magsaft går upp till munnen och orsakar en sur smak eller skadar tändernas emalj
• Dysfagi; orsakas av esofageal stenos pga ödem och ärrvävnad
• Kronisk hosta eller heshet; om reflux går in i respiratoriska systemet
  Symtomen (ffa halsbränna och regurgitation) försämras om man ligger ner.
  Vid GERD är dynamiken i refluxbesvären ofta typisk. Bröstbränna/sura uppstötningar uppträder regelbundet:
• Efter måltid
• Vid framåtböjning
• Vid lyft
• I liggande

Question 52

Hur klassificerar man esofagit?

Answer 52

Esofagit klassificeras enligt Los Angeles-skalan (‘LA-skalan’):
-Grad A: En eller flera mucosaskador vardera inte längre än 5 mm.
-Grad B: Minst en mucosaskada längre än 5 mm, men inte sammanhängande mellan två slemhinneveck.
-Grad C: Minst en skada sammanhängande mellan två slemhinneveck, dock inte runt hela circumferensen.
-Grad D: Sammanhängande skada runt minst 75 % av circumferensen.

Question 53

2. Gastroskopi verifierar inte alltid diagnos av GERD,varför?

Answer 53

Eftersom många patienter med refluxsjukdom saknar synlig esofagit. Det är ungefär var tredje patient med GERD där man kan se en esofagit, och graden av besvär korrelerar dåligt till graden av esofagit. Vissa har dessutom ”funktionell halsbränna”, som i mindre grad eller inte alls svarar på PPI. Vid uttalade sväljbesvär, framför allt hos atopiker, ska man även fråga skopisten efter eosinofil esofagit.

Question 54

När är det viktigt att göra gastroskopi?

Answer 54

• Vid svårigheter att svälja, smärtor när man sväljer eller att maten fastnar. Detta för att påvisa komplikationer (grav esofagit, stenos, Mb Barrett).
• Vid besvär som inte svarar på standardkur protonpumpshämmare (PPI) enlig FASS.
• Vid långdragna refluxbesvär för att vägleda behandlingsstrategi (se nedan).
• Vid atypiska esofageala (retrosternala) symtom. Närvaro av hiatusbråck och esofagit kan ge stöd för refluxsjukdom och annan esofageal sjukdom kan påvisas.
• För att påvisa eventuell ventrikelsjukdom med sekundär reflux.

Question 55

Om man har mer atypiska refluxbesvär vilken annan undersökning kan man göra utöver gastroskopi?

Answer 55

4. 24-timmars pH-mätning (”gold standard” för att verifiera refluxsjukdom). Ska inte göras rutinmässigt men kan övervägas vid atypiska refluxbesvär och bör alltid utföras innan ställningstagande till operation.

Question 56

Vilken terapi ska testas om man misstänker att det handlar om esofageala symptom som är förmodligen refluxutlösta?

Answer 56

Ex juvantibus terapi med fulldos (gärna morgon och kväll) protonpumpshämmare (PPI) i 2 veckor. Förskrivande måste utvärdera. ‘Sänk’ till minsta effektiva dos.Esofageala symtom som förbättras signifikant är sannolikt refluxutlösta. Vid utebliven förbättring är det mindre sannolikt att det rör sig om reflux.

Question 57

Vad är ett obligat fynd för att diagnostisera BARRETTS?

Answer 57

En bekräftande biopsi från Barrettslemhinnan visande metaplastiskt epitel är obligatorisk för diagnos i Sverige.När man fått Barretts finns den kvar, det hjälper inte att behandla med mer mediciner.

Question 58

När man fått Barretts finns den kvar, det hjälper inte att behandla med mer mediciner. Vad behöver man göra då?

Answer 58

Esofagusresektion: stor operation, enda sättet att bli av med höggradig Barretts slemhinna , har hög morbiditet och mortalitet (3-18% mortalitet och upp till 50% morbiditet). Man kan även göra en RF behandling vid baretts–>radiofrequency.

Question 59

Om man väljer RF behandling vid baretts vad gör man då?

Answer 59

Radiofrequency–> man bränner bort Baretts slemhinna, stoppar ner en ballong man blåser upp, lägger sig emot väggen i esofagus. Koppartrådarna skickar ut energi med radiofrekvenstrådar. Känner av densiteten i vävnaden, så när man kommer ner slutar den bränna.Gott resultat, en utredd Baretts slehminna. Kontrollerar först efter 6 mån, sedan 1 år samt årligen i 5 år efter behandlingen.