Akut onkologi Flashcards
Vad handla akut onkologi om?
Akut onkologi handlar om att snabbt handlägga patienter för att bevara deras funktion och rädda liv. Symptomen kan både orsakas av tumörsjukdom och/eller onkologiska behandlingen. Man ger starka läkemedel som kan ge upphov till olika tillstånd.
Akut onkologi har ett eget nationellt vårdprogram.
Akut onkologi har ett eget nationellt vårdprogram.Vad uppmärksammar detta program?
Vårdprogrammet uppmärksammar allvarliga symtom, för att det ska bli likvärdig vård i landet och att man ska kunna sprida kunskap. Vårdprogram är riktade åt olika cancerformer, så det är övergripande åtgärder för alla cancerformer oavsett var i vården patienten söker. Syftet är även att sprida kunskap om det akuta omhändertagandet av dessa tillstånd för att möjliggöra en likvärdig vård i landet. Syftet är inte att ge stöd i fortsatt handläggning på onkologklinik eller likanande. Där hänvisas till diagnosspecifika vårdprogram och lokala riktlinjer.
Vem gäller vårdprogrammet för akut cancer vård?
Gäller för vuxna patienter som har eller har haft en cancersjukdom och som drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen ( oavsett tumörgrupp).VP tar inte upp primärutredning av icke-diagnsotiserad cancer.
VP tar upp olika tillstånd ge exempel på några.
Anemi, blödning,akut förvirring,fraktur, hjärnmetastaser,hyperkalcemi,neutropen feber, tarmobstruktion, pleuravätska, perikarvätska mm.
Det är vanligt med pleuravätska som en akut tillstånd, vad är symptomen och handläggningen?
Det är metastaser eller tumörväxt i pleura som kan ge upphov till stora mängder vätska som komprimerar lungorna med andningssvårighet som:
Symptom
-dyspne,hosta,ibaldn bröstsmärta
Status
-nedsatt andning,dämpning,förhöjd andningsfrekvens, ibland takykardi
Fri vätska vid pleurautgjutning påvisas med slätröntgen i liggande med den sjuka sidan nedåt. Stor exsudat ger normalt en mediastinal överskjutning. DT kan ge ytterligare information. Kontrollera trombocyter, PK och ATP tid inför tappning och sätt ut blodförtunnande läkemedel. Ställningstagande till terapeutisk tappning utifrån symptom.
När man ska göra en punktion vid t.ex. pleuratappning ska man alltid kontrollera blödningsstatus, behöver man sätta ut innohep? Vad ska man komma ihåg att göra med vätskan?
. Om patienten står på innohep behöver man inte sätta ut det. Vissa har låga trombocyter pga metastaser, ex skelettmetastaser som tränger undan hematopoesen i benmärgen. I de nya riktlinjerna när det står om antikoagulantia: vid enklare ingrepp behöver man inte sätta ut blodförtunnande. Trombocyter <50 = blödningsrisk, <20 = påtalad blödningsrisk, <10 = stor risk för spontana blödningar.
- Behöver ta cytologi på vätska för att diagnostisera om det är tumörceller i vätskan
Mycket vanligt med tromboser och lungemboli vid cancer. Vilken cancertyp är vanligast att ge tromboser och vilka andra faktorer ökar risken för tromboser?
Mycket vanligt vid hjärntumörer, pågår studier på varför. Metastaserar sällan till andra platser. Även pankreascancer ger markant förhöjd risk för blodproppar. Cytostatika(ex. capecitiabi) och strålning plussar på risken. Tyrosinkinashämmare t.ex. flera av dem riktar sig mot tillväxtfaktorer som har med endoteltillväxt, ger ökad risk för tromboser. Det faktum att patienter använder mycket centrala venösa infarter, ex piccline eller centrala venporter under huden ökar också risken. Immobilisering då pat är trötta både av sjukdom och behandling/kirurgi är yttelrigare riskfaktorer.
Vilka system kan man gradera patienter osm man misstänker trombos på?
Wells score. I de flesta fall har patienten >2 poäng, men detta behöver man inte använda sig av pga det har väldigt liten träffsäkerhet.Symtomen beror på lokalisation. Man kan vara relativ symtomfri. Som onkolog blir det som ett mantra, bara man tänker tanken trombos ska man utesluta det. Ofta är det bara en liten svullnad över fotryggen eller litet hugg i vaden etc. Ibland har man inga symtom alls, utan ibland upptäcker man det i utredning av behandlingen. Inte typiska med svullnad, rodnad och värmeökning i nedre extremitet. Ibland har man plötslig påkommande dyspné och bröstsmärta vid LE, men inte alltid.
vid lungcancer, melanom och bröstcancer finns en komplikation som är inte så vanlig men väldigt viktigt att tänka på när man granskar CT eller råg svar, vad är det?
perikardvätska. Ha det i åtanken om takykardi, avlägsna hjärtljud, helsvenskas, extemitetsödem. Vid tamponad följer hypotension och kardiogen ckock. Uötraljud av hjärtat tillåter värdering av ev. hemodynamsik påverkan (lätt-uttalad). Vid uttalade symptom behöver kardiolog kontaktas för tappning.
Vid misstanke om tromboser vad ska göras?
UL, DT med bens angio och man ska ge . Lågmolekylärt heparin förr, idag är förstahand NOAK, ffa Fxa-hämmare! Finns undantag för vissa diagnoser och läkemedelsinteraktioner.
Vad är den största riskfaktorn för infektion?
Viktigaste riskfaktorn är graden av neutropeni. Risken ökar progressivt med lägre antal neutrotrofiler. Är de <1 men >0,5 brukar risken vara liten, men är de <0,1 är det hög risk, och risken ökar med tiden som patienten är neutropen.
Kan orsaka andningspåverkan också, neutropenierna är kortvariga, inte heller särskilt djupa ofta, men vissa behandlingar kan ge både djupa och långvariga neutropenier. Då brukar man ge läkemedel som stimulerar bildningen av vita blodkroppar. Annars brukar man anpassa doser och justera dem vid neutropen feber.
Förutom neutropeni vilken annan risk finns för infektion?
- Riskfaktorer: centrala infarter, mukosit (kan få det av neutropeni), hypogammaglobulinemi och sår.
S.aureus, pneumokocker och candida kan leda till livshotande infektioner.
Vad kan patienter söka med som kan tyda på neutronen? Vad ska man göra och hur ska man tänka då?
- Vid hudförändringar, hypotension etc. har det gått långt. När patienterna hör av sig är det ofta huvudvärk och allmänt illamående. Då tar man anamnes, kollar när de fått sin senaste behandling, noggrant status, NEWS, blodstatus, CRP, kreatinin, leverstatus, pro-kalcitonin. Blododlingar. Vid porta-CATH eller piccline ska man ta odlingar från det och perifert. Ta odlingar för misstänkt foci.
- Vid luftvägssymtom är det aldrig fel med lungröntgen.
- Även influensa och covid-provtagning.
- Mår patienten bra och har ingen feber råder vi dem att vara i hemmet och ger riktlinjer för hur de ska minska risken för infektion. Då tar man prover varje dag för att följa värdena så man ser att de börjar stiga.
- Kommer man till sjukhus ökar risken kraftigt för infektion. Det bästa är att vara hemma om det går.
Vid småcellig lungcancer kan det produceras PTHrp som ger hyperkalcemi. Vilka symptom kan tyda på det?
Kan vara deprimerande, nedstämd, illamående, anorexi. Ofta är det äldre patienter som har dålig njurfunktion. hypercalcemi är vanligast vid bröstcancer, lungcancer, lymfor, njurcancer och myelom. Oftast är det korrelerat till skelettmetastasering men t.ex. småcellig lungcancer kan faktiskt producera pthrp.
Vilka cancrar ger skelettmetastaser och vilken risk finns då? Vilka symptom är vanliga och vad är handläggningen?
Kan förekomma vid i princip alla former, men är vanligast vid prostatacancer, bröstcancer,lungcancer,myelom och njurcancer. Ryggen är jämte bäcken och revben de vanligaste lokalisationerna men även rörben och skallben kan drabbas. Skelettmetastaser medför ofta akut frakturrisk Elle rpatologisk fraktur.
- smärta är vanligt symptom–>då är det viktigt med slätröntgen för att bedöma frakturrisken och immobiliserign om sådan risk finns–>kontakta ortoped–> op alternativ stårl eller kombination.
