Strålningssäkerhet

Question 1

Hur fungerar röntgenröret - strålningskällan?

Answer 1

Skickar högspännings elektroner från katoden till anoden mha hög spänning mellan dem. Elektronerna bromsas in vid anoden –> röntgenstrålning produceras i alla riktningar. Röntgenröret är omgivet av bly som absorberar all strålning för utom i den riktning som sänds ut mot patienten.
Röntgenstrålarna dämpas olika i patienten beroende på material, bakom finns en bilddetektor som samlar in strålningen som kommer ut på andra sidan

Question 2

Vad finns det för olika typer av strålning?

Answer 2

Icke joniserande strålning - kan inte påverka kroppen
Joniserande strålning - kan slå bort elektroner i kroppen och orsaka skada
- Partikelstrålning (elektroner, protoner, alfa), används inom strålbehandling, nuklearmedicin
- Elektromagneteisk strålning (röntgen, gammastrålning). Används inom röntgen, nuklearmedicin och strålbehanlding

Question 3

Vad är absorberad dos?

Answer 3

D
Grundläggande storenheten
Energi av joniserande strålning som absorberas per kg
Enhet: joule/kg = gray (Gy, mGy)

Question 4

Vilka doser stålning används inom olika metoder?

Answer 4

Doser inom diagnostik: 0.1-100mGy (skelett, DT, PET)
Radiologisk intervention: 0.1-10Gy (CA, EVAR, Coiling)
Doser inom strålterapi: 10-100Gy

Question 5

Vad är effektiv dos?

Answer 5

Används vid strålriskjämförelse, hänsyn till olika organs strålningskänslighet
Enhet: sievert (Sv, mSV)
Ska endast användas på gruppnivå, inte enskilda individer

Question 6

Hur räknas effektiv dos ut?

Answer 6

E= Wt x D
Wt = organets strålningskänslighet
D = absorberad dos

Question 7

Vilka organ är mer/mindre strålningskänsliga?

Answer 7

Lunga, mage, bröst, tar rödbenmärg Wt= 0.12
Gonader Wt = 0.08
Matstrupe, sköldkörtel, lever, urinblåsa Wt=0.04
Hjärna, spottkörtlar, benytor, hud Wt=0.01

Question 8

Vad finns det för olika strålskador?

Answer 8

Stokatiska effekter: sena skador, cancer. Ofta pga felaktigt reparerade celler, som flera år senare utvecklas tillcancer. Livskraftiga celler med mutationer
Deterministiska effekter: akuta skador. Stråldosen har lokalt blivit för stor. Ex erytem eller håravfall. Uppkommer timmar/dagar efter strålning. Orsakas av förlust av många livskraftiga celler

Question 9

Hur mycket bakgrundsstrålning har vi i Sverige?

Answer 9

Ca 3mSv/år

Question 10

Hur ser strålningsrisken ut för olika åldrer?

Answer 10

Risken minskar med ökad ålder
3ggr högre risk barn 0-10år
Risken högre för flickor/kvinnor än pojkar/män pga bröstkörtelvävnad

Question 11

Strålningsrisker för foster?

Answer 11

Mest strålningskänslig för missbildningar v 8-15, storhjärnan utvecklas.
Strålningsdoser >100mGy kan leda till minskat IQ, men risken är fortfarande mindre än den “naturliga” risken på 3%

Question 12

Vad är strålskyddets grundprinciper?

Answer 12

1. Berättigande (positiv nettonytta, mer nytta än skada)
2. Optimering av strålskyddet (Så lite strålning som möjligt)
3. Dosgränser (gäller endast personal, dosmeter för att se att man inte går över)

Question 13

Vad beror patientstrålrisken på?

Answer 13

Undersökningens omfattning - antal bilder eller “stråltid”
Röntgenutrustningens kvalitet och typ - DT ibland högre dos
Radiologens/remittentes krav/önskemål - val av metod
Patientens storlek - stor kropp medför högre organdoser
Undersökt kroppsdel - strålkänsliga organ
Ålder på patient - unga mer strålkänsliga

Question 14

Hur minimeras personaldoserna?

Answer 14

1. Avståndet, vara tillräckligt långt ifrån patienten som genererar sprid strålning
2. Minimera stråltiden
3. Använda strålskyddsskärmar(förkläde, halskrage, blyskärmar)