Strålningssäkerhet Flashcards
Hur fungerar röntgenröret - strålningskällan?
Skickar högspännings elektroner från katoden till anoden mha hög spänning mellan dem. Elektronerna bromsas in vid anoden –> röntgenstrålning produceras i alla riktningar. Röntgenröret är omgivet av bly som absorberar all strålning för utom i den riktning som sänds ut mot patienten.
Röntgenstrålarna dämpas olika i patienten beroende på material, bakom finns en bilddetektor som samlar in strålningen som kommer ut på andra sidan
Vad finns det för olika typer av strålning?
Icke joniserande strålning - kan inte påverka kroppen
Joniserande strålning - kan slå bort elektroner i kroppen och orsaka skada
- Partikelstrålning (elektroner, protoner, alfa), används inom strålbehandling, nuklearmedicin
- Elektromagneteisk strålning (röntgen, gammastrålning). Används inom röntgen, nuklearmedicin och strålbehanlding
Vad är absorberad dos?
D
Grundläggande storenheten
Energi av joniserande strålning som absorberas per kg
Enhet: joule/kg = gray (Gy, mGy)
Vilka doser stålning används inom olika metoder?
Doser inom diagnostik: 0.1-100mGy (skelett, DT, PET)
Radiologisk intervention: 0.1-10Gy (CA, EVAR, Coiling)
Doser inom strålterapi: 10-100Gy
Vad är effektiv dos?
Används vid strålriskjämförelse, hänsyn till olika organs strålningskänslighet
Enhet: sievert (Sv, mSV)
Ska endast användas på gruppnivå, inte enskilda individer
Hur räknas effektiv dos ut?
E= Wt x D Wt = organets strålningskänslighet D = absorberad dos
Vilka organ är mer/mindre strålningskänsliga?
Lunga, mage, bröst, tar rödbenmärg Wt= 0.12
Gonader Wt = 0.08
Matstrupe, sköldkörtel, lever, urinblåsa Wt=0.04
Hjärna, spottkörtlar, benytor, hud Wt=0.01
Vad finns det för olika strålskador?
Stokatiska effekter: sena skador, cancer. Ofta pga felaktigt reparerade celler, som flera år senare utvecklas tillcancer. Livskraftiga celler med mutationer
Deterministiska effekter: akuta skador. Stråldosen har lokalt blivit för stor. Ex erytem eller håravfall. Uppkommer timmar/dagar efter strålning. Orsakas av förlust av många livskraftiga celler
Hur mycket bakgrundsstrålning har vi i Sverige?
Ca 3mSv/år
Hur ser strålningsrisken ut för olika åldrer?
Risken minskar med ökad ålder
3ggr högre risk barn 0-10år
Risken högre för flickor/kvinnor än pojkar/män pga bröstkörtelvävnad
Strålningsrisker för foster?
Mest strålningskänslig för missbildningar v 8-15, storhjärnan utvecklas.
Strålningsdoser >100mGy kan leda till minskat IQ, men risken är fortfarande mindre än den “naturliga” risken på 3%
Vad är strålskyddets grundprinciper?
- Berättigande (positiv nettonytta, mer nytta än skada)
- Optimering av strålskyddet (Så lite strålning som möjligt)
- Dosgränser (gäller endast personal, dosmeter för att se att man inte går över)
Vad beror patientstrålrisken på?
Undersökningens omfattning - antal bilder eller “stråltid”
Röntgenutrustningens kvalitet och typ - DT ibland högre dos
Radiologens/remittentes krav/önskemål - val av metod
Patientens storlek - stor kropp medför högre organdoser
Undersökt kroppsdel - strålkänsliga organ
Ålder på patient - unga mer strålkänsliga
Hur minimeras personaldoserna?
- Avståndet, vara tillräckligt långt ifrån patienten som genererar sprid strålning
- Minimera stråltiden
- Använda strålskyddsskärmar(förkläde, halskrage, blyskärmar)