Tromb - Lungemboli Flashcards
vad är det?
Är: Ocklusion i lungartärer som oftast orsakas av emboli från en proximal DVT (DVT behöver dock inte synas).
Symptombilden och allvarlighetsgraden kan variera kraftigt och beror bl.a på lokalisation och stor5lek på ocklusionen.
två olika grader
Massiv lungemboli - Bör användas för beskrivning av anatomisk utbredning dvs 50% perfusionsdefekt eller ocklusion av minst två lobartärer.
Instabil lungemboli - Tillstånd med hemodynamisk påverkan med systolisk blodtryck < 100 mmHg (pga högersvikt och minskad fyllnad av vänster kammare)
var hamnar tombonen och när ge de stroke
Vad hamnar den?
Lungembolier uppstår oftast från embolier som släpps från en DVT, embolin färdas via höger förmak och vidare till lungkretsloppet.
När ger de stoke?
För individer med öppetstående foramen ovale kan embolin även orsaka stroke, s.k paradoxala emboli.
hur bilir symtombilden och hur påverkar de hjrtäat?
Symtombild
Det är vanligt att embolierna vid LE är små och asymptomatiska. Vid större embolier sker en påverkan på syresättningen via en rad olika mekanismer (t.ex. nedsatt perfusion, lungödem, atelektaser).
Lungembolin kan även orsaka en infarcering av lungvävnad vilket ger pleuritsmärta.
Påverkan på hjärtat
Stora lungembolier kan även leda till hemodynamisk påverkan då höger kammare måste pumpa mot ett högre motstånd samtidigt som fyllnaden av vänster kammare blir minskad.
symtom emboli i lungan
Symtomen kan variera och böra med dyspne, men också med cirulatorisk påverkan så som synkpe mm.
Lung-symtom
- (Akut) dyspné - Vanligaste debutsymptomet. Kan variera i allvarlighetsgrad. POX:en är ofta påverkad. (80%)
- Plueurit
- Hosta
- Bröstsmärta
- Cyanos
- Takypne – andning över 25 per min
Cirkulation
- Takykardi (70%) - Vid takykardi av okänd genes bör lungemboli alltid finnas med som en differentialdiagnos
- Bensvullnad
- Tecken på DVT
är de lätt att hitta lungemoboli? anamnesfrågor som hjälper
Svårt att hitta
Lungemboli är ofta en svår diagnos att ställa och måste misstänkas vid en rad olika symptombilder. Det finns inte heller någon typisk symptombild som gör att diagnosen med hög säkerhet kan ställas kliniskt.
Anamnes
- Hereditet
- Rökning
- Graviditet
- Tidigare sjukdomar och/eller operationer
- P-pilleranvändning
hur ser alogritmen för lungemolbi diangos ut?
Likt DVT så tar man hjälp av en algoritm för att sätta diagnos och gå tillväga. Detta genom:
Steg 1 – sannolikhet
Detta ställs via ett well score där gränsen för låg sannolikhet är mer/lika med 4.
Steg 2 – D-dimer
Detta tas för att gå vidare i algoritem
Steg 3 – bild
Här används DT-lungangiograft för att se lungan.
wells score lungemobli
Detta ställs via ett well score där gränsen för låg sannolikhet är mer/lika med 4.
lab och ekg vid lungemblo
D-dimer
Tas men kan dock vara hög vid många olika tillfällen så som cancer, infektion och gravidit.
Blodgas
Kan vara normalt men vanligt med låg syresättning.
Hb, PK, APTT, leverstatus, njurfunktionsprover och elstatus är viktiga prover innan insättande av eventuell behandling
olika bild-diangosiska sätt
DTLA
Står för DT-lungangiografi och är förstahandsvalet.
Använder kontrast vilket är dåligt vid njursjuk och allergi. Är inte helt men oftast mycket bra.
Om negativt och hög klinisk misstanke kvarstår kan undersökningen kompletteras med lungskintigrafi eller ultraljud/venografi av nedre extremiteter.
Lungskintigrafi
Detta med ventilations (V)- och perfusions- (Q) skintigrafi. Normal perfusionsscintigrafi i kombination med låg klinisk sannolikhet utesluter relevant LE.
Ekografi
Kan används för att värde högerkammarbelastning alt. förhöjda pulmonalistryck.
Även EKG med
- Kan vara normalt
- Men kan även se förmaksflimmer mm som är orsak till LE
- Vid långt gående ses p-pulmonale
grund i behadnlign av emobli i pilm
Behandling av emboli är nästan samma som för DVT.
ABCDE - Försök hålla patientens POX över 90%. Vid hemodynamisk påverkan är det viktigt att utesluta andra akuta tillstånd (t.ex. tamponad, blödning).
vad för iscke-massic lungemobli behadnling kan ges?
Lågmolekylärt heparin – så som fragmin ges i ca en vecka
Sekundärprofylax med antikoagulationsbehandling med NOAK eller waran bör påbörjas efter ca 1 dygn.
vad kan ges vid massiv lungemboli?
Trombolys
- Ger alteplas
- Detta om de är hemodynamisk påverkan med BT systoliskt under 90 (eller 40 mmHG förändring på 15 min)
Kirurgisk
Kan göras när det finns kontraindikationer för trombolys.
IVA-vård
Kan behövas göras om de är cirkulatorisk påverkan
Profylax – samma som ovan
kompilkationer vi LE?
Död - Vid massiv LE är mortaliteten upp emot 50%.
Nedsatt lungfunktion – ses vid infarkt
Blödningar - Drabbar ca 10% inom de första året
Recidiv - Ca 5%
vad är s_pesi?
Används för att bedöma mortalitet inom 30 dagar.
