Aortastenos

Question 1

vad är det? vanligt?

Answer 1

Vad är det?
Är ett tillstånd där det föreligger en obstruktion mellan vänster kammare och aorta.

Vanligt?
Det är den vanligaste förvärvade klaffsjukdomen

Question 2

vilka grader finns? vad räknas som uttlad?

Answer 2

Question 3

orsaker

Answer 3

Ålderbetingad degeneration (minskning) av klaffvävnaden

• En viss inflammation finns som ger dystrofisk förkalkning (förklalkning i nekrotisk vävnad) av aortaklaffen. Ger förtjockad och stela klaffblad.
• Kan bero på rökning, ökad mekansik stress, långvarig infalmamtion, mm

Medfött bikuspid aortaklaffel är näst vanligaste orsaken till aortastenos

• Två klaffblad istället för tre
• Ger ett högre tyck över klaffarna

Reumatisk feber är tredje vanligaste orsaken i Sverige, men dock den vanligaste i världen.

Question 4

när får man symtom och vad är patofyolgin bakom?

Answer 4

De flesta vuxna med aortastenos är i regel symtomfria under lång tid. När väl symtom (framför allt kardinalsymtomen angina pectoris, ansträngningsutlöst synkope och dyspné) uppkommer är prognosen dålig.

Question 5

symtom AS

Answer 5

Angina pectoris – beror på:

1. Blodtrycket i aorta ligger på 120/70 mmHg och för att få ut ett sådant blodtryck måste det vara mycket höga tryck i hjärtat.
2. Då motståndet i klaffen ökar, ökar även trycket i hjärtat.
3. När trycket ökar hypertroferar hjärtmuskelväggen vilket leder till ökat syrebehov och angina pectoris.

Kranskärlen utgår från aorta precis efter aortaklaffen. Hos friska individer strömmar blodet ut genom hela arean medan förkalkade klaffar gör att blodet endast går i mitten och mindre blod kommer ut i kranskärlen, vilket leder till angina pectoris.

Dyspne – för mitralisklaffen kan på grund av det höga trycket i hjärtat inte sluta tätt. Det skapas ett backflöde, i första hand till vänster förmak, men kan backa till lungorna och orsaka lungödem. Därför får man dyspné.

Synkope – för att hjärtat klarar inte av att upprätthålla tillräckligt högt cerebralt blodflöde vid ansträngning på grund av stenosen.

SAD
Synkope
Angina
Dyspné

Även:

• Nedsatt ork
• Hjärtsvikt

Skala när symtomen sker

1. Trötthet
2. Dyspne
3. Agina
4. Synkope
5. Hjärtsvikt sist

Question 6

undersökning AS

Answer 6

Reumatisk feber
Tecken, symtom eller anamnes på det

Pulsar – palperas svaga över carotiderna

Auskultation med ett systoliskt blåsljud som går mot carotiderna. Har ruter ess form

Detta pga. vänster kammaren försöker öppna den stela klaffen med mycket kraft.

Lab med BNP och troponin

UKG/doppler - den mest tillförlitliga metoden för att diagnostisera aortastenos. Bedömning av klaff/klaffarea, kammarens väggtjocklek och funktion. Flödeshastighet och tryckgradient över klaff. Främst ser man minskad rörlighet

Hastigheten ger en bra indikation om hur stenosiserat det är.

EKG – vanligt eller med vänsterhypertrofi tecken.

Kranskärlsröntgen – där cirka 50 % av patienterna med signifikant aortastenos har samtidig kranskärlssjukdom

Question 7

när behadlar man?

Answer 7

Om stenosen är lindrig (klaffarea > 1,0 cm2) kan man avvakta med kirurgi. Patienten bör dock följas kontinuerligt med UCG vart eller vartannat år

Operation vid 1) klaffel uttalad, eller 2) kraftig påverkan på VK.

Question 8

LM till AS?

vad ger man itne?

Answer 8

Någon specifik medicinsk behandling finns inte, däremot behandlar man angina pectoris och hjärtsvikt hos dem som väntar på operation, eller som inte kan genomgå kirurgisk behandling

OBS – inte ACE eller nitro! Detta för att de är kärldilateranade och ökar trycker över aorta.

Question 9

skillnad på kirugi och TAVI?

Answer 9

Kirurgi – där man kan ge biologisk eller mekanisk klaff. Tänk på tid vs waran.

• Mekanisk – Waran men hela livet
• Biologisk – kortare tid

TAVI - Transcatheter Aortic Valve Implantation, vilket är kateter via ljumsken → ny klaff sätts på plats med hjälp av en stent och trycker undan den skadade klaffen.

• Kan bara ge biologisk klaff

Question 10

vad för behadnling för man för vilken grad?

Answer 10

Uttalad – operation direkt. Både kirurgi och TAVI

Måttlig – Kontrollera kliniskt och diskutera framtida operation.

Lindrig – identifiera och behandla riskfaktor

Question 11

prognos

Answer 11

Är en mycket farlig diagnos som om den är uttalad ger en mortalitet efter 5 år är nästan 100%.

Question 12

konsekvenser

Answer 12

1| Eftersom hjärtat jobbar mot ett högre tryck è vänster kammare blir hypertroferad è trycket ökar mot kammaren è vänsterförmak blir uttöjande

2 | Även så gör stenosen att klaffen öppnar sig långsamt è systolisk går långsammare è högre syrekonsumtion och minskad diastole è hjärtat kan inte få syre

3 | Tycker i vänster kammare är även högt konstant è kammaren kärl kan inte fyllas è ischemi

4 | Även så är aortatrycket direkt efter klaffen mycket lägre è minskat tryck/fyllnad ut i kranskärlen è ischemi