CREN 3 : EKG Flashcards
vad är de olika ekg vårgorna?
P-vågen
- När förmaken depolariserar.
- Normalt <120ms och amplitud <2.5 mm
- Vid sinusknuta som utlöser = positiv I, II, aVF och V2-V6.
PQ-tiden
- Hastigheten innan AV-knutan sickar iväg ny singnal
- Normalt 120-200 ms (<220 för + 60år)
QRS-komplexet
- Beror på kamarens depolarisation
- Ca 80 ms
ST-sträckan
- En baslinje mellan T-vågen och P-vägen och kan vara sänkt, förhöjd eller isoelektrisk
- Viktig vid hjärtinfarktdiagnostik
T-vågen
- Kammarens repolariseras
- Sker från epikardiet mot endokardiet och resultera i posetiva T-vågar i I, II och V3-V6
- Förmakens repolaristion syns inte på EKG, utan döljer sig.
vilka elektroner går till vilka delar av hjärtat?
- Lead 2,3 och avF registerar den inferiora sidan, vilket får blod ifrån a. coronaria dextra
- Lead 1, avL och V5-6 är laterala pch få blod ifrån r. circumflexus (ifrån a. coronaria sinsiter)
- V1 och V2 går till septum, som får blod ifrån r. interventricularis anterior (LAD).
- V3 och V4 är anterior leads och får blod ifrån r. interventricularis anterior (LAD).
hur placerar om de olika elktronerna och vad är de olika avdelarningar för något?
- V1: placeras på höger sida av sternum i 4:e revbensmellanrummet.
- V2: placeras liksom V1 i fjärde interstitiet men på vänster sida parasternalt.
- V4: placeras i 5:e revbensmellanrummet i medioklavikularlinjen.
- V3: placeras mitt emellan V2 och V4.
- V5 och V6: placeras i samma höjd som V4 i främre respektive medio- axillarlinjen.
vad är checklistan?
Det är viktigt att följa en ordning när man kollar EKG – detta för att inte missa något. Exempel på sådan ordning är:
- Kvalité
Är kvaliten på EKG okej? Syns konstigheter som tyder på fel?
- Identifikation av patient, datum, avledningar. Test (normalt 10 mm/mV). Muskelstörningar, glappkontakt? Kontrollera pappershastighet.*
1. Rytmdiagnostik - Hjärtfrekvens – vilken puls?
- 50-100/min är normalt. Regelbunden rytm? Likartade P-QRS-T-sekvenser?*
- Grundrytm
- Finns P-våg (sinusrytm)?
- Finns P-våg före varje QRS, och lika långt före?
- Annan rytm? Vilken?
- Förmaksfladder/-flimmer?
- Extraslag – finns det?
- SVES/VES
- P-vågor
Se efter bredd och amplitud
PQ-tiden
- QRS-komplexen
- Den elektiska axel som byggs upp av hur elektronerna sitter runt hjärtat. Höger/vänster?
- Bredd på komplexet
- Amplituder
- Patologisk Q-våg
- Patologisk R-vågsprogression
- ST-sträckan
Är den sänkt eller höjd? Kopplar till hjärtinfarkt.
- T-vågen
Positiv / negativ?
- QT-tiden
Normal/kort/lång?
- Gör en konklusion om vad EKG:et säger
vad finns att säga om fekvens? normalt och patolgiskt?
Normal
Normal frekvens mellan 50-100 slag/min
Patologiskt
Sinusbradykardi
Puls under 50 slag/min som utlöses från sinusknutan. Orsak: ökad vagustonus, sjuk sinusknuta och läkemedelspåverkan.
Sinustakykardi
Puls över 100 slag/min ifrån sinusknutan. Detta är vila. Orsak: lungembolsim, feber, sympatikuspåslag vid hjärtsvikt och hypervolemi (lågt BT).
Förmaksfladder med hög rytm
Snabbt förmaksflimmer
SVT-subraventrikulär takykardi
SVT innebär kortare eller längre attacker med snabb hjärtrytm, som nästan alltid upphör av sig själv.
Nodal takykardi
Etopisk fokus av AV eller his. Ger negativa P-vågor
Ventrikulär takykardi
En QRS bredd på över 140ms
vad är sinustrym?
Är det Sinusrytm?
- HR mellan 50-100 (kallas sinusrytm)
- Positiv P-våg i II
- Konstant PQ tid
- Normala QRS-komplex
Sker när depolarsation av förmak sker ifrån sinusknutan.
De är normalt positiva P-vågor i alla förutom +/- i avl och III, samt negativ i V1.
vad är sinusarest
Sinusarrest
Om impulsbildningen i sinusknutan uteblir så inträder en period av sinus arrest.
Kännetecknas av uteblivet QRS-komplex – så kallad Asystoli.
Orsak kan vara akut hjärtinfarkt eller sjuk sinusknuta.
vad är ektopisk fokus?
Celler utanför sinusknutan startar depolarisationsvågen. Kan vara beläget i förmaken (ektopiskt förmaksfokus), i AV-noden (nodalt fokus) eller i kamrarna (ventrikulärt fokus).
Nodal rytm
- Ingen P-våg före något QRS
- Normalt QRS
Regelbunden rytm på 40-60 slag
Ventrikulär rytm
- Breddökning av QRS (över 120)
- Långsam kammarrytm på <40/min
- Ingen andra vågor då detta är sista utvägen för hjärtat. Går t.ex via kammarmykardiet eller retledningsystmet.
vad är förmaksfladder?
Förmaksfladder
- Snabb, oregelbunden aktivitet i förmaken med frekvens mellan 250 och 350 slag/min.
- AV-noden nås av dessa snabba impulser, men pga nodens refraktärperiod leds inte alla impulser vidare till kamrarna, utan en del blockeras.
- Om varannan impuls regelbundet genomleds är det en 2:1-blockering, om var tredje 3:1, osv.
- Ingen rak baslinje ses pga den snabba förmaksaktiviteten, och inga välavgränsade P-vågor.
- Sågtandsmönster i avledningar II, III och aVF och positiva fladdervågor i V1.
vad är förmaksflimmer?
Förmaksflimmer
- Hög elektisk frekvens i förmak (400/min)
- è gör att AV-noden depolariseras ojämt och rytmen är snabb och ojämn mellan 120-170.
- P-vågor saknas
- è istället ses filmmervågor väldigt frekvent
- Normal QRS-komplex
vad är extrslag?
vad är normal P-våg och vad kan vara potligskt med den?
Hur ser en normal p-våg ut?
- Positiv i II, III och aVF
- Även i V3-V6
- < 120 ms
- Amplitud < 2.5 mm
vad är PQ-tid och vad kan vara fel?
Normal
- 120-200 ms < 60 år
- 120-220 ms > 60 år
Förlängd
Om PQ-tiden är > 200 så är det AV-block-I
Förkortad
Elektrisk signal ska inte kunna komma ingen mellan förmak och kammare på annat sätt en AV-noden. Men den kan ibland gå igenom via accessoriska banor è gör att de inte behöver fördröja i AV-noden è PQ-tiden kortare.
Första delen av R-vågen blir även lite uppåtriktad (deltavåg) efter impulsen sprider sig utanför retledningsytmet och går lite saktare. (annat ord för allt detta är preexcitation)
vad är retlingshiner och vilken är grad 1 här?
Impulsspridningen genom retledningssystemet kan störas genom blockage i något av systemets delar. Då sprids inte depolarisationsvågen normalt, vilket ger störningar i hjärt- funktionen och ett abnormalt EKG. Retledningshinder kan ses efter genomgången infarkt, vid ischemi, vid lm-överdos samt vid elektrolytrubbningar, eller vara medfödda.
AV-block är störning mellan övergången mellan förmak och kammare. Delas in i tre grader, med två typ två grader.
AV-block grad 1
- Överledningstiden mellan förmak och kammare är längre än normalt.
- Alla impulser som når AV-knutan överleds till kamrarna.
- Ses i EKG som förlängd PQ-tid ( > 200 ms).
- Ger ej symtom.
vad är av-block 2 och 3?
AV-block grad II
- Vissa impulser från förmaken överleds till kamrarna, medan andra blockeras.
- Vissa men inte alla P- vågor åtföljs således av QRS-komplex.
AV-block grad II – Mobitz typ I
- Överledningstiden i på varandra följande slag förlängs successivt, tills impulsen från förmaken inte längre överleds.
- è PQ-tiden på EKG:t allt längre, tills en P-våg inte längre följs av ett QRS-komplex (uteblir). Därefter börjar cykeln om.
AV-block grad II – Mobitz typ II
- PQ-tid konstant men vissa impulser överleds inte till kammaren è ger bortfall av QRS-komplex
- Alllvarliga än typ I då de ger risk för utveckling av totalblock.
- Ofta pacemakerbehandling
AV-block grad III
- Totalt AV-block. Inga förmaksimpulser överleds till kamrarna.
- Vanligen tar ett ersättningsfokus distalt om blocket över impulsgivningen till kamrarna.
- Vid 40-60 bmp så kommer de från AV-noden
- Vid 20-40 bmp så komemr de ventrikulärt
- QRS kan vara normal eller breddökad
Vad är en arytmi?
Vad är en bradyarytmi?
Vilka symtom finns det vid bradyartmi?
Orsaker?
Vad är en arytmi?
Vid normal rytm reglerar hjärtats impulsgivare, sinusknutan, rytmen. Vid en arytmi är sinusknutans roll satt ur spel och hjärtat slår antingen för långsamt eller för fort.
Vad är en bradyarytmi?
Hjärtarytmi som resulterar i sänkt kammarfrekvens.
Vilka symtom finns det vid bradyartmi?
Yrsel, trötthet och svaget, samt till och med hjärtvikt tecken. Även att symtom kommer och går vid träning
Orsaker?
Det finns flera orsaker till AV-block, t ex en hjärtmuskelskada pga. ischemi/hjärtinfarkt men i de flesta fall är den exakta etiologin inte känd. Viktigt att tänka på att vissa orsaker kan vara behandlingsbara, t ex Borreliainfektion och i undantagsfall kan pacemakerinläggning undvikas genom adekvat antibiotikabehandling. Även elektrytrubbningar som hypo/hperkalemi.
Behadnling av bradyarytmi akut.
Behadnling av AV-block
Hur går en pacemakeroperation till och hur fungera de?
Behadnling av bradyarytmi akut
- Atropin iv. Slappnar av glatt musklatur
- Isoprenalin – vid AV III och är Beta 1 och 2 block
- Pacemaker
- Utsätt läkemedel som kan ge bradykardi: betablockerare, digitalis, icke kärlselektiva kalciumblockerare samt antiarytmika.
Behadnling av AV-block
- AV I – ingen specifik
- AV II typ 1 – behöver ej akut, äldre kan ha pacemaker
- AV II typ 2 – akut bradartmibehadnling ovan
- AV III - akut bradartmibehadnling ovan
Hur går en pacemakeroperation till och hur fungera de?
- Operationen går till så att man via v cephalica sin lägger in en elektrod i höger förmak (fästs i höger förmaksöra) och en i höger kammare. Elektroderna ansluts till en pacemakerdosa som läggs i en liten ficka som skapats genom att skiktet med hud/underhudsfett lossas från den underliggande pectoralismuskeln, och sedan sys såret igen.
- Via elektroderna känner dosan av hjärtats elektriska aktivitet, och om en endogen impuls i förmaket inte inom en viss tid följs av en registrerad impuls även i kammaren (dvs. om impulsen hindras på vägen som vid AV-block III) skickar pacemakern en impuls till kammaren för att behålla AV-synkronin.
- Viktigt att känna till är att en pacemaker hindrar en för låg hjärtrytm, men kan inte ”bromsa” hjärtat vid takykardi som t ex förmaksflimmer.
vad är
Pre-excitation, Wolff-parkison-white, AVRT
Normalt finns det bara AV-ledning mellan förmak och kommare. Men vissa person har extra ledningsbannor. Detta ger ofta:
- Kort PQ-tid då igen AV-fördöjning sker
- Deltavåg
Atrioventrukulär re-entry takykardy
Singaler går över/rakt igen AV-noden
Wollf-parkison-whites
Korta PQ-tid och deltavåg
vad är elektrisk axel? normal? höger/väster? hur ser man detta på ekg?
QRS-medelvektorn rikting i frontalplanet kallas för elektiska axeln. Den ger info om depolariseringsvågens huvudriktig – vilket är bra vid diagnostik.
Normal
Ligger normalt mellan -30 till +90
Högerställd
Mellan +90 och +120 är de måttlig. Mellan +120 och +180 är det markant högerställt. Förekommer vid:
- Högerkammarhypertrofi
- Bakre facikelblock
- Ganska ovanligt
- Akut högerkammarbelasting
Vänsterställd
Mellan -30 till -45 år måttlig. Mellan -45 till -90 är markant. Förkommer vid:
- Främre fascikelblock
- Även djupare S-vågor i V5-V6 ses då
- Vänstergrenblock
Helt fel
Mellan -90 och -180 ska EKG felkoppling misstänkas.
Hur ser man detta på EKG?
1) En metod är att leta efter den extremitetsavledning med det största positiva QRS-komplexet. Gradtalet för denna avledning är då elaxeln. (varje avdelning är 30 grader).
2) En annan, mer precis metod, är att först hitta den extremitetsavledning där de positiva och negativa QRS-kom-ponenterna är lika stora. Elaxeln ligger 90 grader från denna avledning, åt det håll där R-vågsamplituden ökar. Om det inte finns någon med lika stora positiva och negativa utslag utgår man från ett läge mellan de två intilliggande avledningar där den ena är lite positiv och den andra lite negativ, varpå man går 90 grader därifrån.
vad finns att säga om bredd på qrs? ökning och kort? normal?
Normalt
Under 100 ms, ökning räknas vid över 120 ms
Ökning
Över 120 ms räknas som ökning och kan bero på :
- Sänkelblock (grenblock)
- Om ena sänkeln är defekt kommer kammaren behöva invänta den innan depolarsition è tidsfördröjning
- Hyperkalemi
- Gör att impulserna i retledning blir långsamre
- Läkemedel
- T.ex. antidpressiva
- Ventrikulärt extraslag
- Ektopisk långsam impuls som förlänger QRS-tiden
- Pacemaker
- Fungera som ektopisk extraslag
- WPW syndrom
- Accessorisk retledningbana som förbigår AV-noden
Förkortad tid
Ingen klinisk relevans
vad finns att säga om QRS-amplitud? ökad / sänkt?
Förhöjd
Förklaras av kammarhypertrofi – detta då ökade muskelmassan generar kraftigare elektriska potentialer è som ger förstärkta elektiska signaler. Detta är även delvis åldersrelaterat.
Sänkt
Låga amplituder (low voltage) tyder på ökat avstånd mellan hjärta och elektrod. Detta kan bero på:
- Kronisk obstruktiv lungsjukdom
- Obesitas
- Hypothyreos
vad är en patolgisk Q-våg?
En duration på över 30 ms och/eller amplitud på över 25% av R-vågens i samma avledning. Sker detta i minst två anatomiskt intillliggade avdelingar så har man diagnosen Q-vågsinfarkt. Alltså tecken på genomgående/gamal nfarkter.
vad är r-vågspreggression?
I normala fall blir R-vågen ökade större i V1 til V4-V5, och sedan mindre i V6. Obs! R-vågen kan saknas normalt i V1.
Abnormala R-vågsprogression kan bero på förlut av kontraktit myokarid i vid genomgående hjärtinfarkt, men kan även bero på:
- Kardiomyapati (hjärtmuskelsjukdom)
- Höger/vänster kammarhypertrofi
- Kronsik lungsjukdom
- Vänstergrenblock
- Preexcitation
vad är högergrenblock?
Högergrenblock
Vid högergrenblock är höger sänkel defekt och impulsen leds inte igenom denna. Aktivering av höger kammare sker istället via impulser från vänster kammare – vilket tar längre tid.
- QRS tid > 120
- V1 – V2 är M-format
- V5, V6, I och aVL har bred S-våg
- ST nedåtsluttande i V1-V2
- Inverterad T-våg i V1-V2
vad är vänstergrenblock?
Vänstergrenblock
Vänster sänkel defekt och aktivering av vänster kammare sker via impulser ifrån höger kammare – vilket tar längre tid.
- QRS tid > 120
- V1 – V2 har djup och bred S-våg (W-form)
- V5 – V6 har bred, klumpig, positiv R-våg
- I och aVL samma som V5-V6
- ST sänkningar i vänstersida avdelingar (v5, v6, I och aVL) samt t-våg negativ
- ST-höjningar i V1-V3 och positiv t-våg
Obs grenblocket kan dölja andra saker i sig.
vad är ST-sträckan normalt?
hur ser den ut vid höjning och sänkning?
När man mäter ST-sträckan utgår man ifrån den sk. baslinjen som rakt längs med hela EKG:et.
Höjning av J-punkten
- Max 1.5-2 mm i V1-V3
- Max 1 mm i övriga
Sänkning av ST sträckan
- Får man vara 0.5 mm
- Detta mäts 60 ms efter J-pnkten
Form
- Normalt lätt konkav
vad är Ospecifika ST-sänkningar (”hängmatta”) + ”Kickande” ST-övergång
Ospecifika ST-sänkningar (”hängmatta”)
- Läkemdelsbehandling
- Hypokaemi (låg kalium i blodet)
”Kickande” ST-övergång
Ett rakt plan över som ligger under basallinjen. Beror på koronarinsufficiens (otillräcklig genomblödning av hjärtats kransartärer vilket leder till kärlkramp).
hur ser ekg ut vid hjärtinfarkt?
STEMI
- ST-höjningar
- Q-vågor
ST-höjningen går tillbaka inom några dygn samtidigt som negativa T-vågor utvecklas. Typiskt för infarkt är symmetriskt negativa T-vågor. Dessa normaliseras ofta inom några veckor, men kan ibland bli bestående.
Vid större infarkt så försvinner R-vågen helt.
En genomgången infarkt (gamal)speglas oftast av var det finns patologiska Q-vågor. V2-V6 har patologiska Q-vågor vid en genomgången anterior infarkt, V2-V4 om den är anterosep- tal, V5-V6 och aVL och I om den är lateral.
Exempel på genomgående anterior infarkt 82 årig kvinna:
Sinusrytm med patologiska Q-vågor i V1-V3 och låg R-våg i V4, samt T-negativitet i V1-V4.
NSTEMI
Ingen ökning i ST
ST-sträcka vid ischemi
Säkning sker
T-våg vid ischemi
T-vågen blir avfalackad eller negativ
vad är t-vågen och hur ändras den?
Normalt
- I huvudsaken positivt QRS följs av positiv T-våg
- T-våg kan vara normalt neg i V1, samt aVL eller i III (när R ampiltiden är liten)
- Noramlt under 6 mm i extrimitetsavdelingar och hos män i V2-V3 kan den gå till 10 mm.
Negativ T-våg
- Hjärtinfarkt
- Ischemi
- Breddökade QRS
- Perimyokardit
- Kammarhypertrofi
- Läkemedel
Hög T-våg
Hög t-våg kan bero på akut transmural ischemi.
vad är qt-tiden? normalt och ändrad
Detta står alltid på EKG-papperna vi får ut. De är den elektriska refraktärperioden i tid. Eftersom detta ändras vid olika HR så änvänder man ofta QTC, vilket är korrigerad QT-tid
Normal
- Övre gränsvärde för män är 0.45 s (60 bpm)
- Övre gränsvärde för kvinnor är 0.47 s (60 bpm
Förlängning
Kan bero på livshotande kammararytmier (ej sinusrytm). Men kan även bero på LM och genetisk mutation.
Kort
Kan ses vid hyperkalcemi (för mycket kalcium).
vad är u-vågen?
Oklar vad den uppkommer ifrån, men benäms ofta som elektromekaniskt fenomen. Ger positiva vågor efter T-vågen.
Normalt
Ska normalt inte förekomma, men kan ses hos yngre vältränade (då bäst i V2 och V3).
Hypokalemi
Gör att U-våg kan framträda posetivt
Negativ U-våg
Kan ske i V2-V5 vid ischemi eller hypertoni, men oklar till klinks relevans.
