Njure - dialys

Question 1

vad är dialys?

när ges de?

Answer 1

Vad är dialys?
Vid dialys renas blodet från uremiska toxiner, slaggprodukter samt överskott av elektrolyter, då njurarna har förlorat sin förmåga att rena blodet

När ges de?
Dialysbehandling startar i regel när njurfunktionen har sjunkit till ca 5-10%.

Question 2

vilka olika sätt kan man ge uremi vård?

Answer 2

När personer är njursjukdomar så vill man ge dem sk. uremivård. Denna kan ges på olika sätt:

• Aktiv
  
  • HD
  • PD
  • Transplation
• Konservativ
  
  • LM emot hypertoni, acidos mm
  • Protienfattig mat
  • Livstil

Question 3

vad är PD? vad bygger de på?

Answer 3

Hur fungera de?
Dialysvätska förs in i buken via en mjuk permanent silikonkateter som operats in, väl där kommer vätskan i kontakt med peritoneum. Från blodkärl i peritoneum diffunderar sedan slaggprodukter och elektrolyter och vätskeöverskott förs via osmos in i dialysvätskan. Dialysvätskan töms igen och ny vätska förs in.

Bygger på tre olika saker:

• Diffusion – via koncentration
• Konvektion – via vätskeflöde
• Ultrafiltration

Question 4

vad kan gå fel vid pd?

Answer 4

Kontamination kan ske och då får man en peritonit, vilket ses som grumligt dialys.

Ge antiotika, kan bli farligt annars.

Question 5

vilka får inte pd? vilka olika finns?

Answer 5

Vilka får inte PD?
Man vill helst att alla ska ha PD då de inte behöver åka till sjukhuset hela tiden.

De som inte får är:

• Sammanväxning i bukhålan efter operation
• Akut inflammatorisk tarmsjukdom
• Ej samarbetsvillig pat

Två olika

• Natt
• Dag där man byter 4 gånger per dag

Question 6

vad är hd och vad bygger de på`

Answer 6

Vad är det?
Blodet förs ut ur kroppen och renas i maskin. Görs typiskt 3 gånger/vecka, på sjukhus. Tar ca 4-5 timmar per behandling. Sker vanligtvis via en AV-fistel.

Bygger på

• Hemodialys som är diffusion
• Hemofiltration som är konvektion

Detta är tillsammans hemodiafiltration

Question 7

vad för acces till blodet finns vid hd?

Answer 7

• CDK - Vid akuta situationer som kräver dialys läggs en kateter med dubbla lumen in i v. jugularis eller v. subclavia
• AV-Fistel där en anastomos görs mellan artär och ven, oftast på underarmen. Venen ökar då i diameter och man kan senare sätta i nålar för hemodialys. AV-fisteln gör också att det blir ett tillräckligt kraftigt flöde i ett ytligt kärl för dialysbehandling.
  
  • Den av fisteln får inte användas till annan provtagning, man får inte mäta blodtryck på den armen.