Perifera arteriella sjukdomar Flashcards
Vad är de? vilka olika kan finns?
Vad är det?
Perifer arteriell sjukdom (arteriell insufficiens) är ett begrepp för sjukdomar i extremiteter där ateriosklerotiska förändringar orsakar artärförträngning och minskat blodflöde distalt om förträningningen.
Tre olika diagnoser
- Kronisk ischemi
- Claudicatio intermittens
- Kronisk kritisk extremitetsischemi
- Akut extremitetsichemi
vad är fönstertittarsjukan ocjh vad kan de bero på?
Vad är det?
Perifer arteriell insufficiens med symptom i form av bensmärta vid ansträngning som sedan avtar i vila.
Kallas även fönstertittarsjuka - Under promenader stannar dessa patienter ofta eftersom vilan gör att smärtan försvinner.
Vad beror de på?
Stenosen begränsar blodflödet vilket gör att musklernas metabola behov inte kan tillfredställas under ansträngning. Det leder i sin tur till lokal ischemi och smärta.
- Ofta stenos i a. femoralis superficialis → Smärta i vader.
- Ibland istället i t.ex. a. iliaca → Smärta i lårmuskler.
riskfaktor till claudicatio intermittents?
- Rökning
- Diabetes
- Hypertoni
- Övervikt
- Genetik
- Ålder
symtom och diff till fönster
Symtom
Lokal värk eller krampkänsla vid ansträngning, släpper vid vila. Typiskt i vader, kan även vara i lår, armar m.m.
Diff
- Spinal stenos - Nedstrålande smärta som förvärras vid stående och extension av ryggraden
- Artros - Ger framförallt besvär efter att ha suttit stilla
- Muskelbristning eller ligamentskada - Smärta vid start av rörelse
- Kronisk kompartmentsyndrom
- Nervrotskompression
diagnos och anamnes till fönstertittar
Anamnes
- Rökning
- Diabetes
- Hypertonitecken
- Angina pectoris
- Symtom
- Tid och om de försvinner vid vila
- Lokalisation av smärta
Status
- Hjärta och lunga
- Buk
- Lokalstatus
- Palpera pulsar i ben
Vidare undersökningar
- Ankel-brachial-index (ABI) ≤ 0,9 - Symptomen vid claudicatio börjar oftast vid ett ABI på 0,7 eller lägre.
- Tåblodtrycksmätning - Skall göras på diabetiker med misstänkt sjukdom då dessa kan ha så förkalkade kärl att ankeltrycksmätning ger falskt negativt resultat (högt, ska misstänka vid över 1.3)
- Ultraljud (kärl och doppler)
- Ev. MR-angio eller DT-angio – Visar stenoser och används vid planerande av kirurgiskt ingrepp
- Gångmatteprov - Vid osäkerhet på diagnosen. Diff till spinal stenos
behadnling till fönstertittarsjukan
Man vill främst ge konservativ behandling, men om de hindrar patienten kan man ge endovaskulär intervention eller öppen.
Konservativ
- Rökstopp
- Gångträning - Kan öka både möjlig gångsträcka och självskattad livskvalitet
- Viktminskning
- Statiner - Ges till alla med perifer arteriell insufficiens
- Clopidogrel (75mg/dag) / ASA
- Pletal tab.
Intervention
Endovaskulär intervention eller öppen operation kan göras vid symtom som kraftigt påverkar patienten i vardagen.
vad är kronsik kritisk extremitetsischemi? beror på?
Vad är de?
Definieras som kronisk när symptom förelegat > 2 veckor è detta ger sedan upphov till både ansträngningssmärtor och vilovärk, men även ben/fotsår.
Beror på?
Som vid claudicatio intermittens är det oftast atherosklerotiska förändringar som orsakar arteriella stenoser. Vilket ger otillräcklig syretillförsel till vävnad, försämrar möjlighet till sårläkning och riskerar ge upphov till gangrän.
Kan även bero på vaskulit och anerurysm.
symtom och diff till kronsisk kritisk
Symtom
- Har ej palpabla fotpulsar
- Fotsår som inte läker
- Kalla och bleka fötter
- Vilovärken debuterar ofta nattetid och patienterna kan ibland sova med benen över sängkanten då detta kan lindra smärtan.
Diff
Diabates med mikroangiopati
diangostik till kronik kritisk
Anamnes – ofta en claudicatio i grunden
Status
- Avsaknad av hårväxt på fötterna
- Fotsår
- ABI under 0.3 eller Ankeltryck under 50, eller tåtryck under 30 mmHg.
Vidare utredning – kan göra MR eller DT
behadnling till kronsik kritisk
Grund
- Rökstopp
- Smärtstillande
Kärlkirurgi
- Bypass
- Ballongvidning
vad är akut exremitetsischemi och vad beror de på?
Vad är det?
Är en akut minskad perfusion till extremiteterna
Beror på?
- Artäremboli – ger blixtsnabb debut med ensidiga symtom
- DVT
- Truma
- Kompartmentsyndrom
- Aortadissektion
symtom till akut extremitischemi
- Pain
- Paralts
- Parestesier
- Pall (blek)
- Pulsavsaknad
- funktionsbortfall
Vid sensorisk och motorisk påverkar måste man agera snabbt
diangostik vid akut ischemi i extremitet
Anamnes
- Andra sjukdomar så som FF mm
- Rökning
- Smärtkaraktär
Status
- Hjärta och puls (FF?)
- Papera pulsar där man kan känna en sidoskillnad
- Lokalstatus
- Färg
- Temp
- Smärta
- Motorik
- Doppler
- Ankeltryck
Vidare
- Lab med Hb och TPK
- EKG
- Angiografi
behadnlign akut ischemi extremitet
Akut
- Vätska
- Smärtstilla
- Heparin
- Syrgas
Kärlkirurgisk
Angiografi och sedan emboliektomi eller stent. Även trombolys kan ge.
Efter åtgärdande av akut extremitetsischemi är det viktigt att uppmärksamma risken för postischemiskt reperfusionssyndrom vilket kan leda till kompartmentsyndrom med muskelnekros, myoglobinsläpp och allvarlig njurskada!
