Hjärtsvikt - kliniskt Flashcards
symtom hjärtsvikt
Man kan se olika symtom beroende på graden av svikt och om de är höger eller vänster. Vanliga är:
- Nedsatt kondition
- Trötthet – pga. lågt CO
- Halsvenstas – pga. högersvikt
- Takykardi - för att kompensera CO
- Rassel i lungorna (p.g.a. vätska i lungorna)
- Leverförstoring
- Andfåddhet och med tiden vilodyspné
- Kan även få torrhosta pga. svullna luftvägar
- Ortopné – andfådd när man läger sig ner. Även under natten
- Perifera ödem (fr.a. pittingödem på underben)
- Synkope
diff
- Kardiell ischemi med infarkt och angina
- Kol och astma
- Pneumoni
- Lungemboli
- Njure och leversvikt vilket kan ge ödem
- Perfiera orsaker till ödem
- Anemi och blödning
anamnes, status och ekg vid svikt?
vad kan upptäckas?
Anamnes – med motion, rökning, Lm och tidigare hjärtsjukdomar. Även andfåddhet
Status – där symtom kan ses så som:
- Perifera ödem
- Lungrassel
- Tredje ton
- Blåsljud
- Hypertoni
- Halsvenstas
- Leverförstorning - pga. ökat fyllnadstryck i högre kammare è transporterar sig bakåt i vena cava inferior è stas i v. hepatica è lever sväller
- Cyanos
EKG – hypertrofi av vänster och/eller höger kammare.
vad för ultraljud förs? samt vilket prov är vanligt?
UKG – används för att mäta ut ejektionsfraktionen där man behöver vara under 35% för att sätta diagnosen. Används även för att se bakomliggande orsak så som klaffel mm.
NT-proBNP – Låga värden talar starkt emot hjärtsvikt (t ex NT-proBNP < 125 ng/L), medan höga värden talar för. Även blodstatus och krea mm. Även TSH.
vad ses på ukg och bnp?
vad kontrolleras med ukg?
UKG – används för att mäta ut ejektionsfraktionen där man behöver vara under 35% för att sätta diagnosen. Används även för att se bakomliggande orsak så som klaffel mm.
Här bör man kontrollera:
- Kammarvolym
- EF
- Väggtjocklek
- Ev klaffsjukdoma
- Kontraktionsrörelse?
- Pulmonell hypertension?
- Kontraktilitet av vänster kammare
NT-proBNP – Låga värden talar starkt emot hjärtsvikt (t ex NT-proBNP < 125 ng/L), medan höga värden talar för. Även blodstatus och krea mm. Även TSH.
Kan dock bero på: ökad ålder, nedsatt njure och lungemboli och pneumoni.
i vilken ordning utreder man hjärtsivkt?
behadnling svikt - detta övergippade och icke-farmka
Övergripande
- Syfte att behandla bakomliggande orsak
- Symtombehandling med t.ex. diuretiska
- LM för att förbättra hjärtat
Icke-farmakologisk
- Minska dryck för att minska blodvyom
- Motion
- Vaccinera mot infulensa
- Undvika NSAID och glitazoner
- Minska salt
- Rökstopp
förutom diuretika, vilka tre LM är viktigast att ge?
ACE – enalapril
Ges vid EF under 40 och misstanke om hjärtsvikt. Ska inte ges vid:
- Tät aortastenos - Bör användas med försiktighet vid all aortastenos, då arterioldilatation i kombination med minskat venöst återflöde till hjärtat (dilatation av de venösa kapacitanskärlen) kan ge drastiskt blodtrycksfall med yrsel och synkope
- Högt Kalium och kreatinin
Betablockare – metaprolol
Ges till alla under 40 i EF. Detta gör de sänker HR och ökar där med tiden för hjärtat att utföra arbete.
Aldosteron – spironolation
Ges till de med kraftig systolisk hjärtsvikt där tidigare LM inte fungera. Även till de med tidigare hjärtinfarkt. Obs inte till njursvikt patienter.
vilka övriga LM kan ges efter grundbehadnlign?
Ang-II-block – losarton
Ges då ACE inte fungera. Ej vid tät aortastenos eller vid njurartätstenos.
Sviktpacemaker (CRT)
Där kammarsladd ligger i båda kammare och gör att de blir synkront. Ges till de med NYHA II-IV med QRS-tid över 120 ms.
Digitalis
Ges de till med snabb förmaksflimmer
Ivabrandine
Ges vid puls över 70 och är en jonkanalhämmare med hög selektivitet för if-kanalen = if-kanalen påverkar sinusknutan => leder till sänkt hjärtfrekvens
ARNI
Angiotensin receptor neprilysin inhibitor = kombo ARB och hämmare av neprilysin (de som hämmar BNP-systemet) è minskad nedbrytning av natriuretiska peptider (BNP) ger è sänkt BT, minskar sympatikuston, sänker aldosteronnivåer, minskar fibros och hypertrofi, ökar diures
Glöm inte att ta ut ACE eller ARB vid detta LM.
hur ser behadnlings-flödersschemat ut?
fvad för kirugisk behandling kan göras?
Klaffel – kan opereras med byte av klaff
Nedsatt funktion pga. kranskärl – kan genomgå PCI.
Hjärttransplation – används vid en liten del av alla sviktpatienter.
Även ICD vilket förbättrar mortalitet, men inte hjärtsvikten.
vilka LM ska man inte ge vid hjärtsvikt?
6st
- Glitazoner retirerar vätska
- NSAID/COX-2-hämmare – då de är vätskeretention
- Ca2+ block har negativ inotrop effekt på hjärtat
- Ej ACE och ARB samtidigt då de har samma effekt, men även ökat kalium, angioödem och lågt BT.
- Kortikosteroider (p g a vätskeretention)
- Litium (QT förlängande potential).
vilka komplikationer kan hjärtsvikt ge?
vad ska alltid kontrollersas (labprov)
Hjärtsvikt minskar blodtryck och blodvolym och kan ge många problem så som:
- Akut hjärtsvikt med lungödem
- Levercirros
- Pulmonell hypertension för att trycket mot lungkretsloppet ökar
- Tromboembolism
- Depression
Även viktigt att kontrollera järn och ferritin – då nya studie visar att hjärtsvikt patienter har lågt järn. Detta pga. de äter dåligt och att hormoner vid hjärtsvikt gör att kroppen inte använder järnet rätt.
Hur delar man upp hjärtsvikt efter symotom, EF och övrigt`
