Mitralisinsufficiens Flashcards
vad är det?
vanligt?
Vad är det?
Mär mitralisklaffen inte går att stänga helt è vilket gör blodet läcker
Vanligt?
Näst vanligaste som kräver kirurgi.
primär vs sekundär?
- Primär MI finns en klaffskada som leder till backflöde in i vänster förmak vid vänsterkammarkontraktion.
- Sekundär MI där det finns backflöde på grund av vänstersvikt, orsakas av att klaffarna glider isär då kammaren är för vid. I västvärlden den vanligaste formen av MI.
orsaker
- Prolaps av mitralis
- Prolaps av mitralisklaffen är förknippad med sjukdomar som Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom. Klaffen blir här sliten eller så faller den ner
- Hjärtsvikt è dilation av vänster kammare è insufficiens /sekundär)
- Ruptur av chordae tendine
- Papillärmuskel-fel
- Reumatisk feber è klaffibros
- Medfödd
- Endokardit
- Iscehmi skada
patologi
Vid sjukdomstillstånd som påverkar bindvävens kvalitet (t.ex. marfans syndrom) kan chordea tendinae rupturera och orsaka en mitralisprolaps som i sin tur leder till mitralisinsufficiens.
De ökade preload kan ger vänstersidig hjärtsvikt igenom en ond cirkel
vadå ond cirkel?
- Mitralsinsufficiens gör att blod åker upp i vänster förmak vid varje slag
- è slagvolymen minskar
- Hjärta försöker kompensera igenom att öka vänsterkammarvolymen
- è leder till kornisk belastning på VK och fibros (excentrisk hypertrofi = vidgar på sig)
- è vänsterkammaren sviktar och tryck i vänsterförmak sker
- Kretsloppet är tillbaka på ruta ett
Dessutom ökar volymbelastningen på vänster förmak vilket ger förmakshypertrofi och dilatation. Detta ökar risken för arytmier, t.ex. förmaksflimmer.
OBS – detta sker endast vid kornisk, inte vid akut.
diangos?
Sätts på auskultation med holosystolisk blåsljud grad I-III med maximum vid apex.
Även med ekokardifograf – här mäter man och sätter klassifikation:
- Lindrig med <20% läckage
- Måttlig
- Uttalad med 40-60%
undersökning
Anamnes och inspektion – med frågor om dyspne och tecken på lungödem.
Hjärtljud – med ett Pansystoliskt blåsljud med punctum maximum över apex och med fortledning mot vänster axill. Kan även höra ett mittsystoliskt klickljud
EKG – kan visa belastning på vänster förmak. Även förmaksflimmer kan uppkomma.
Hjärt- och lungröntgen – för tecken på stas och ödem.
Ekokardiografi – med doppler för diagnos och kvantifiering. Kolla även triqus-pidalis. Även TEE kan behövas göras
Arbetsprov – görs för att se patienten förmåga
behadling
Operation – med klaffbyte kan göras. Detta görsv vid symtom
- Mitralplastik – vilket är det bästa
- Mitralprotes – som kräver livslång waranbehadnling
- Kan även byta ut chordae tendine
Tänk på att man måste ha postoperativ med UCG och provtagning.
Även LM med ACE-hämmare kan ges för att minska afterload.
- Även beta-block och spironolaktion kan ges.
- Kan även ge Loopdiuretika
- Även antiokogulativa vid förmaksflimmer.
vad ska man inte ge för LM?
Ge inte NSAID – detta då det ökar vätskeretention (igenom elektrolyter) =è svikt ökar.
komplikationer
Vid långsamt förlopp
- Vänstersidig hjärtsvikt
- Förmaksflimmer
- Högersida hjärtsvikt
Akut förlopp
- Lungödem
- Chock
