Aortainsufficiens Flashcards
Vad är det och vad ger det?
Vad är det?
Läckande aortaklaff medför att en del blod flödar från aorta tillbaka in i vänster kammare (LV) under diastole.
Vad ger de?
Tillståndet innebär ökad blodvolym i vänster kammare, vilket leder till dilatation och hypertrofi av samma kammare (för att hjärtat ska kunna behålla slagvolym), och slutligen till hjärtsvikt.
hur delar man upp i akut och kronsik?
Man delar upp aortainsufficiens i två delar, vilket är kronisk och akut – där akut är den farliga.
Akut aortainsufficiens är ett mycket allvarligt tillstånd, då kompensationsmekanismer i hjärtat inte hinner utvecklas
- Ökad blodvolym i LV→ Snabb förhöjning av slutdiastoliskt tryck i LV → Ökat tryck i lungbädd → Lungödem, försämrad slagvolym, och vid kritiska tillstånd även akut hjärtsvikt och kardiogen chock.
- Tillståndet kräver oftast omedelbar kirurgi
Kroniska komplikationer är dilation av kammare för att uppehålla CO è hypertrofi èhjärtsvikt och även högre fyllnadstryck vilket gör att pulsvågen ökar och hjärtats kranskärl fylls sämre è symtom.
akuta orsaker
- Endokardit
- Trauma från sjukvård
- Aortadissektion typ A
kronsiak orskaer
Sjukdomar som drabbar aorta-roten:
- Aneurysm
- Bindvävs-sjukdomar så som: Marfans syndrom Ehler Danlos syndrom
- Autoimmina och reumatiska så som SLE
Primära klaffsjukdomar
- Bicuspid
- Har ofta även ihopklämad aorta (coaractinon). Gör då alltid CT aorta.
- Endokardit
- Reumatisk feber – vanligast globalt
symtom
Patienter med kronisk aortainsufficiens kan vara symtomfria under lång tid, trots att vänster kammare kan vara mycket belastad. När symtom väl uppkommer är detta tecken på allvarlig sjukdom (hjärtsvikt).
- Dyspné (hjärtsvikt)
- Ökad trötthet/yrsel (hjärtsvikt)
- Benödem (hjärtsvikt)
- Diastoliskt blåsljud
-
Angina pectoris – Minskat perfusionstryck i kranskärlen på grund av:
- Förhöjda slutdiastoliskt trycket → Kompression av kranskärlen.
- Läckage → Minskat tryck i aorta under diastole → Minskat tryck i kranskärlen
diagnositk
Pulsar och BT
- Högt pulstryck – Dvs stor skillnad mellan systoliskt och diastoliskt tryck. Högt systoliskt på grund av ökad slagvolym och lågt diastoliskt på grund av klaffläckage i den diastoliska fasen.
- Markanta perifera pulsar - Hastigt stigande, snabbt fallande pulsar. Känns i carotis
- Ibland stor skillnad i blodtryck arm/ben
Blåsljud – där man har diastoliskt avtagande blåsljud
EKG - Vanligt med tecken på vänsterkammarhypertrofi (höga QRS-amplituder med ev längre duration, ev ST-förändringar).
UKG och doppler – är de bästa för att mäta aortainsufficiensen.
MRI eller CT – görs för att utreda aortadissektion eller dilation – då detta är vanliga sjukdomar efter aortainsuufiens.
Ögon – då Marfans sjukdom kan ge ge framskjuten lins
När operar man?
När operera man?
Patienter med symtom bör opereras omgående. Prognosen försämras om man opererar först när svårare besvär uppstått. Asymtomatiska patienter med kraftig vänsterkammardilatation bör också opereras då risk finns för plötslig död.
vad finns att säga om throaxkirgi? olika sorter och kotnroll
Plastisk – där man reparerar klaffen
Protes – där det finns två olika varianter
- Biologisk, vilken håller i 5-10 år men inte behöver antikoagulation
- Mekanisk vilken håller länge men behöver antikoagulatia för att inte få emboli.
Gör alltid kranskärl-rtg innan för se om det finns fel. Även alltid antibiotika innan tandläkare.
lm vid AI?
ACE för att minska BT och där med hypertrofi
