Arytmi: Förmaksflimmer Flashcards

1
Q

vad är defination av FF?

A

Supraventrikulär takyarytmi med en förmaksfrekvens mellan 300-600. AV-överledningen är helt oregelbunden och beroende på hur de elektriska signalerna passerar så kan kammarfrekvensen variera. Vid förmaksflimmer är kammarfrekvensen vanligen mellan 100-180 slag per minut och oregelbunden. P-våg saknas alltid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

epidmeliogi ff?

A
  • Ca 3% av alla vuxna har det
  • 10–15% av alla över 80 år
  • Vanligare bland män – detta för de har större hjärta

Även så är det viktigt att första att 20–30 av all stroke beror på FF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

orsaker FF

A

Bakomliggande hjärtsjukdom – vilket står för över 50% och kan vara:

  • Hypertoni i 50%
  • Hjärtsvikt
  • Hypertrofi
  • Andra arytmier
  • Lång QT-symtom

Sekundär – där det är vanligt med:

  • Tyrotoxikos
  • Läkemedel så som adenosin, digoxin, diuretika è hypokalemi
  • Alkohol – fråga alltid om det
  • Diabetes, KOL, infektion och fetma

Även Lone atrial fibrilation – vilket står för ca 25% och är där man inte hittar en orsak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka 4 olika former av FF finns?

A

Paroxysmalt förmaksflimmer:

  • 1 episod, konverterar automatiskt till sinusrytm
  • duration <7 dygn.
  • Vanligen sker konverteringen inom något dygn

Persisterande FF:

  • 1 vecka, konverterar inte automatiskt utan kräver farmakologisk behandling eller elkonvertering

Långvarigt persisterande FF:

  • Kontinuerligt förmaksflimmer i mer än ett år

Permanent FF

  • Kroniskt förmaksflimmer som inte svarar på behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är patofysilogin vid FF?

A

Först krävs en trigger och det är det som startat flimmert och gör så den kan gå i re-entry-vågor.

  • Triggers utgår vanligen ifrån där lungvenerna går in i förmak

Vid förmaksflimmer cirkulerar de elektriska signalerna i förmaken sk. “re-entry-vågor” → Förmaken kontraherar då oberoende av kamrarna. Endast en del av signalerna som cirkulerar i förmaken når kamrarna, vilket leder till en oregelbunden kammarfrekvens och avsaknad av P-våg.

Hjärtat hinner inte fylla sig
På grund av den höga kontraktionshastigheten i förmaken så hinner dessa inte fyllas med blod vilket även ger sänkt fyllnadsgrad i kammaren och sänkt cardiac output (ca 10-20%) med ökad risk för angina eller hjärtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka risk och skyddsfakor finns vid FF?

A

Man vet inte riktigt vad som orsakar FF, men en mängd faktorer verkar påverka så som:

  • Ålder – som leder till degeneration i myokard och retledningssystem vilket ökar förutsättningen för FF
  • Hypertoni
  • Hjärtsvikt
  • Rökning
  • Alkholöverkonsumtion
  • Diabetes
  • Mm

Det finns dock skyddande faktorer så som:

  • ACE-hämmare
  • ARB
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

symtom FF?

A

Förmaksflimmer är relativt ofta asymptomatisk vilket gör att det ofta upptäcks i samband med screening eller pga. komplikation i form av stroke eller TIA

Symtom som kan ses är:

  • Minskad kondition
    • Minskad hjärtminutvolym vilket framförallt framkommer vid fysisk ansträngning då förmakskontraktionen har störst betydelse.
  • Palpitationer, takykardi ( > 130)
  • Trötthet
  • Dyspné
  • Angina pectoris
  • Ökad diures
    • Förmaken töms inte p.g.a ineffektiv kontraktion → Ökade fyllnadstryck i förmak → ANP-frisättning → Ökad diures
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

anamnes och status vid FF?

A

Undersökning

Anamnes

  • Symtom
  • Tidigare TIA/stroke
  • Fysisk aktivitet/alkhol
  • Andra sjukdom
  • LM

För att kunna ta ställning till elkonvertering:

  • Symtomdebut - Akut elkonvertering kan enbart göras om flimret inte pågått längre än 48 timmar.
  • När ätit/druckit senast?

Status

  • Oregelbunden rytm
  • BT, andingsfekvens eller tecken på hjärtsvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

lab, ekg och UCG vid FF?

A

Lab

  • Hb och el
  • Infektionsprover – utlösande infektion
  • Glukos – diabetes?
  • TSH – tyrotoxikos?
  • BNP
  • Blödningsstatus – trombrisk

EKG - visar oregelbunden rytm, utan P-vågor och som ej visar AV-block, förmaksfladder eller annat. Även långtids-EKG kan görs (Holter).

Ekokardiografi – för att se hjärtat. Även ska TEE görs innan elkonvertering om flimmert varat över 48 h. Detta pga. embolimisstanke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Patient upptäcker FF på VC, vad gör man om patient känner lite symtom?

A
  • De går att utreda på VC vid lindiga symtom och behöver inte gå till sjukhuset.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka två frevens LM är vanligaste att ge vid FF?

A
  • Betablockad - Förstahandsval. Kombineras med digitalis och diuretika vid tecken på samtidig svikt.
    • OBS! Kontrollera hjärtsvikt först. Om man sänker frekvensen för mycket här så kan man kraftigt förvärra svikten via den inotropa effekten = livsfarligt.
  • Kalciumblockad - Verapamil eller Diltiazem. Används framförallt för patienter som fått biverkningar av betablockerare.
    • Kontraindicerade vid samtidig hjärtsvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

när ger man dixoxin eller amidaron?

A
  • Digoxin (digitalis) - Sänker frekvensen men saknar effekt för omslag till sinusrytm. Ges framförallt vid samtidig hjärtsvikt. Kontrollera kalium frikostigt, hög arytmirisk redan vid lätt hypokalemi!
  • Amiodaron (Cordarone) - Framförallt vid samtidig hjärtsvikt. Amiodaron är i jämförelse med övriga antiarytmika mest effektivt för att förhindra recidiv av förmakslimmer. Läkemedlet har dock flertalet biverkningar så som att påverkar jod och där med tyreoidea kraftigt. Är sist hands valet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är farmakolgisk konvertering?

A

Farmakologisk där man kan ge Brinavess, vilket har bra effekt emot FF som varat mindre än 3-7 dagar. Man kan även ge Amiodaron eller Flekainid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är elkonvertering? när kan man göra det?

A
  • Elkonvertering – vilket är den mest effektiva metoden för att gå över till sinus. Här ges en stöt igenom hjärtat som får tillbaka den till sinus. Förutsättningar är:
    • Flimret varat max 48 timmar eller
    • TEE visar inga tromber i förmaksöron eller
    • Minst 3 veckors terapautisk waran-/NOAK-behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är ablation?

A
  • Flimmerablation – där man gör en lungvensisolering (för de är där flimmer ofta uppkommer). 75 % flimmerfria efter 1-2 ingrepp (osäkert hur det blir på lång sikt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

varför ger man emboliprofylax?

A

Varför?
Då förmaken inte rör sig på normalt sätt riskerar blodet att koagulera, fr.a. i förmaksörat. Störst risk är när förmaken börjar röra sig synkront igen, vilket vid långvarigt flimmer kan ske veckor efter konverteringstillfället

Vad kan ske?
Stroke eller tromboembolism. Risken för detta ökar 4-5 gånger om man har flimmer jämfört med om man inte har flimmer.

17
Q

för för emboliprofylax rekomenderas?

A

Antikoagulantia under 4 veckor efter konvertering även till patienter som saknar indikation för långtidsbehandling enligt CHA2DS2-VASc. Om indikation finns = livslång behandling.

Vad ges?
Från och med 2016 rekommenderas NOAK före Waran. Ofta Eliquis. Vid insättande av antikoagulantia är det viktigt att göra en samlad bedömning av blödningsrisk (se t.ex. över interaktioner med andra läkemedel).

18
Q

vad är score för embolirisk?

A

CHA2DS2VASc

Scoresystem som används för att bedöma embolirisk (stroke, systemisk emboli) vid förmaksflimmer.

19
Q

vad är score för blödning?

A

Är ett score-system för bedömning av blödningsrisk vid antikoagulantiabehandling. Vid poäng ≥3 poäng enligt HAS-BLED innebär hög blödningsrisk vid oral antikoagulantiabehandling

20
Q

hur används score för att ge NOAK/waran?

A
21
Q

överiga kompilationer vid FF?

förutom stroke

A

Hjärtsvikt (2-3 gånger ökad risk) – Beror inte enbart på flimret utan också på att patienter med flimmer också har andra sjukdomar, t.ex. hypertoni eller diabetes, som predisponerar.

Mortalitet – 2-3 gånger ökad mortalitet om man har flimmer jämfört med om man inte har flimmer