Lunga - fysiologi Flashcards
anatomi lugan (från mun och ner)
höger/vänster lunga
Mun till lunga
- Luften kommer in genom de orala och nasala kaviteterna, flödar genom farynx, larynx och ner i trachea.
- Trachea är ca 10–12 cm lång hos vuxna, med en diameter på ca 2,5 cm. Den är uppbyggd av ca 20 st C-formade broskringar som förbinds med elastisk bindväv och glattmuskulatur.
- Broskringarna förhindrar att luftröret faller ihop eller blåses upp med variationerna i tryck.
- Glattmuskelcellerna gör att luftstrupens diameter kan ändras lite grann.
- Trachea har slemproducerande celler och epitelceller med cilier. Slemlagret kan binda partiklar (5-10 μm i diameter) i inandningsluften.
- Cilierna når in i slemlagret och forslar det upp mot svalget, där slemmet normalt sväljs ner så att mikroorganismer och partiklar istället hamnar i magsäcken där de kan oskadliggöras.
Höger lunga
- Tre lober (lobus superior, medius, inferior)
- Fissura obliqua och fissura horisontalis pumonis dextri
Vänster lunga
- Två lober (lobus superior, inferior)
- Fissura obliqua
Apex på lungorna sträcker sig upp till basen av halsen, och området längst ner på lungan kallas för basen. Hilum pulmonalis är där bronkerna, blodkärl och neurovaskulära strukturer går in i lungan.
vad är pluran?
Pleura
- Lungorna är omgivna av pleura visceralis (ligger dikt an mot hela lungytan)
- Pleura parietalis (ligger dikt an mot revbenen och insidan av brösthålan)
Mellan de två pleurabladen finns pleuravätska, som ger en glatt yta så att lungorna glida kan glida utan friktion. Mellan bladen finns även ett vakuum som gör att lungytan ligger ”klistrad” i kontakt med brösthålans insida.
vad är andingsrytm? vilka muskler är med?
Vid normal andning är exspirationen passiv och inga muskler kontraheras. Diafragman slappnar av, vilket driver ut luften (diafragman är viktigaste andningsmuskeln)
Andningsgrundrytmen påverkas av förändringar i artärblodets partialtryck för syre och koldioxid, samt av förändringar i arteriellt pH.
- Högre koldioxidpartialtryck, lågt syrepartialtryck, och lågt pH leder till att vi andas oftare och djupare.
- Mest effektiv påverkan ger koldioxidtrycket. Detta märks t.ex. av vid träning där syreförbrukningen stiger è mer koldioxid i blodet è vi andas snabbare och djupare för att ventilera ut. Vid kraftigt forcerad ventilation sker även utandning med hjälp av aktiv muskelkraft.
Musklerna
Viktigaste Diafragman och interkostalmusklerna, vilka består av:
- Mm. intercostales externi
- Mm. intercostales interni
- MM. intercostales interni intercarliginei
hur är luftvägen uppbygg?
vilka celler finns i lugan ?
Cylindriskt
Hela vägen från bronker till terminal broniker är det cylindriskt epitel. Fram till de terminala är de även pseudostratiferat. De deltar i försvaret mot mikroorganismer och andra partiklar i inandningsluften som kan orsaka skada, precis som slemhinnan i luftstrupen gör.
Alverolernas tre celler
De finns två olika typer av pneumocyter – vilka är:
- Typ 1 – vilka är skivepitelceller där gasutbyte sker över
-
Typ 2 – vilka utsöndrar surfactant, vilken minskar yttenstionen i alverolerna
- De består av fosfolipider och dipalmitoyllecitin. De fäster på ytspädningen och pga. sin polaritet drar de ifrån kanterna (emot mitten) è minskar ytspäddningen
Sedan finns det även makrofager som rensar i lungan. Det finns även basalmebran och interstitium med kapillärer och lite kontraktila celler
vad är andningstryck? förklara ut och inadning?
Det finns tre tryck i lugan man utgår ifrån – de är noramlt:
- Alverolärtrycket = 0 mmHg
- Plerualtrycket (vilket är trycket i pleuralhålan) = -4 mmHg pga. elastiska kraften från bland annat muskler och bröstkorgen
- Atmosfäriska trycket = 0 mmHg (egentligen 760)
Är inte jämt fördelat över hela lungan pga. gravitationen. Lungan åker neråt, vilket gör att volymen där nere minskar, vilket leder till ett ökat tryck. Samma sak händer på ovansidan. Man vill ha jämna matching mellan perkusion och ventlation – och detta ges vid tredje revbenet.
Inadning
- Interkostalmusklerna kontrahera och Diafragman sjunker è lungvolymen ökar
- è trycket i PPl går ifrån -4 mmHg till -6 och trycket i PA går ifrån 0 mmHg till -1
- Eftersom trycket nu är mindre på insidan än i atmosfären så kommer luft att åka in i lungan è Gör detta till att så mycket luft åkt i så att trycket åker är 0 mmHg i Alveolerna
Utadning
När nerverna slappnar av så slappnar också Diafragman och Interkostalmusklerna av. Detta, samt den naturliga elasticiteten på lungan gör att volymen sjunker. Enligt Boyles lag gör det att trycket ökar till:
- PA = +1 mmHg
- PPI = -4 mmHg
è Ökar tryck i lungan gör att luften nu åker ut. Den åker ut tills det att Pa trycket åter är 0mmHg
vad kontrollera andinginen?
- Omedveten andning kontrolleras av specialiserade centrum i hjärnstammen, vilka automatiskt reglerar hur ofta och hur djupa andetagen ska vara.
- När koldioxidmängden ökar i blodet reagerar det med vatten i blodet och ger kolsyra.
- Även mjölksyra som produceras vid träning sänker pH.
- Sänkningen av blod-pH stimulerar kemoreceptorer i karotid- och aortakropparna, samt kemoreceptorer i respiratoriska centrat i medulla oblongata.
- Kemoreceptorerna skickar fler nervimpulser till respiratioriska centrat i medulla oblongata och pons, och dessa skickar vidare nervimpulser via n. phrenica via C3-C5 till diafragman.
vad är luftmängd och ventalion/perfutions-kvot?
Luftmängden
Luftmängden som dras in i lungorna vid varje inandning kallas tidalvolym. I vila är tidalvolymen ca 500 ml, vilket med en normal respriationsfrekvens på 12 andetag/min ger en ventilation på ca 6 liter/min. En del av luften blir kvar i luftvägarna utan att komma ner till alveolerna, vilket innebär att den alveolära, effektiva ventilationen är mindre, ca 4 liter/min.
Ventilation / perfusion
Ventilation är tidalvolymen (TV) minus deadspace * andetag per minut. Sedan tar man de delat på perfusionen, vilket är blodflödet (som noramlt ligger på 5000 ml).
hur sker gasutbytet?
- I lungorna sker utbytet av syre och koldioxid mellan luften i alveolerna och blodet. Gasutbytet sker genom diffusion
- – vilket är passiv process process som beror på partialtrycket; gasegenskaper så som löslighet och storlek; men även yta och tjocklek på barriär.
- Venblodet som kommer till lungorna via lungartärerna har lägre partialtryck för syre och högre för koldioxid än luften i lungalveolerna
- Syre är 104 i lugan och 40 i blodet
- CO2 är 40 i lugan och 45 i blodet
- Syret diffunderar in i de röda blodkropparna (RBC) där det binds till hemoglobin (Hb). Genom denna bindning ökar blodets transportkapacitet för syre.
- När partialtrycket för syre minskar lossnar syremolekylerna från sina bindningar på Hb och syre går över till den vävnaden där den behövs.
- Syre i vävnad är 40 och i blod 104
- CO2 i vävnad är 45 och i blod 40
vad är Dissociationskurvan
Detta fenomen beror på att O2 binder lättare in till Hb då redan syre finns där – vilket gör det ännu lättare för nästa. Denna kurva kan förskjutas åt höger och vänster. Om vi tränar så producera muskeln CO2 och laktat som gör att pH sjunker, även temperaturen ökar – allt detta gör att den förskjutas åt höger. Även ökat mängd 2.3 DPG gör höger förskjutning.
vad påverkar ventelationen?
Ventilationen påverkas av olika fysikaliska skeenden i luftvägarna som luftvägsmotstånd, lungornas elastiska egenskaper och alveolernas ytspänning.
Luftvägsmotstånd
- Stora bronker (där total diamertern i systmet är låg) har stort luftmotstånd pga. turbulent som bildas è ger ökat friktion
- I de mindre bronkiolerna (där total diametern är större) är luftmoståndet mindr pga. ett lamninär flöde.
Lungornas elasticitet (compliance) och alverolernas ytspänning
Den lätthet med vilken lungan kan sträckas ut kallas för lungans compliance.
- Minskad vid: lungfibros
- Ökad vid: Emfysem och KOL
Compliance kan vara statisk eller dynamisk. Compliance kan beräknas utifrån formeln compliance = ΔV / ΔP, där ΔV är förändringen i volym medan ΔP är förändringen i lungtryck.
- Statisk lung-compliance är förändringen i volym vid ett givet tryck.
- Dynamisk lungcompliance är compliance i lungan vid en given tid då luften i lungan rör sig.
vilka lungvolumer finns?
Luftvolymen som dras in och pressas ut via luftvägarna vid varje andetag kallas tidalvolym (TV). Hos en vuxen ca 500 ml. Vid normal utandning är det fortfarande mycekt luft kvar i lungorna. Vid maximal utandning kan ca 1 500 ml pressas ut, s k expiratorisk reservvolym. Efter sådan finns ca 1 000 ml luft kvar, som inte kan andas ut - residualvolymen (RV).
Efter avslutad inspiration i vila kan lungorna ta in mer luft. Maximal inandning är ytterligare ca 3 000 ml över tidalvolymen, inspiratorisk reservvolym.
Om en person efter maximal inandning andas ut maximalt andas denne en luftmängd som motsvarar den inspiratoriska reservvolymen + tidalvolymen + expiratoriska reservvolymen, vilket kallas vitalkapacitet (VC). Stora individuella skillnader finns i VC.
Inspiratorisk reservvolym + tidalvolym + expiratorisk reservvolym + RV = total lungkapacitet (TLC).
vad är ytspänning och surfaktant?
Ytspänning
Det finns lite vatten i alveolerna och detta vill inte blanda sig med luften. De åker då ner och pressar sig emot alveolernas kanter. Eftersom allt vatten vill ifrån luften så skapas en ytspänning, vars kraft gör att alveolen kryper ihop sig è leder till att luft åker ut.
- Bidrar även till att ojämna alveoler kan bildas
- Då luft ifrån en strömmar in i en annan
- För mycket vatten kan dras in i alveolerna
Surfaktant
Det finns två typer av alveolära epitel:
- Typ 1 pneumocyter
- Är platt epitel som är med i gasutbytet
- Typ 2 pneumocyter
- Är kubiskt epitel som gör Surfaktant
Surfaktant består av fosfolipider och dipalmitoyllecitin. De fäster på ytspädningen och pga. sin polaritet drar de ifrån kanterna (emot mitten). è minskar ytspäddningen
è alveolerna krymper inte.
- Gör även att inte ojämna alveoler bildas (då surfaktan kan minsk och öka i olika alveoler)
- men även att överflödigt vatten inte dras in i alverolerna
(surfaktant bildas under senare delar av fosterlivet pga. kortisol. Föds man för tidigt så få man inte surfaktant, vilket leder till problem)
