Kronisk venös insufficiens (zoom) ✓ Flashcards
venanatomi, vad är det vener har som gör att veninsufficiens kan uppstå?
vener har klaffar, viktigt att inte glömma. När klaffarna ej fungerar normalt är det förklaring till veninsufficiens
perforanter, har de klaffar? vad är det?
direkt kopplingen mellan de ytliga venerna (v. saphena magna, v. saphena parva båda tömmer sig i djupa vensystemet) ner till det djupa systemet. Dessa har också klaffar
Hur får vi flöde i vensystemet?
Finns ingen pump som på artärsidan. Det finns en sug som skapas av hjärta och lungor som suger blod från bröstkorg och i hjärtats utrymme.
- Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
- Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och
lungor)
Musklepump och fotpump (kompression av venplexa vid gång) hjälper. Detta varierar på gravitation och muskeltonus
Ju längre ner i extremiteterna vi kommer desto mer klaffar kommer venerna att ha för att det ej ska ske bakflöde. I v. cava är sugen från hjärtat så stort att det ej behövs klaffar.
venös insufficiens kan komma sekundärt eller pirmärt
- ge ex. på två sekundära orsaker
sekundärt
- efter DVT som kan ge klaffinsufficiens
- stor tumör i beckänet som trycker mot vener och hindrar blodflödet
Primärt
- klaffinsuff och/eller svaghet i venvägg. Kan ge venös hypertension som ger dilatation av slingriga vener i subcutan vävnad.
CEAP klassifikation
- vad är C1 och vad är C6?
vad mer kollar man på?
C 1-6 där 6 är öppna venösa sår och 1 är spider veins/talangiectasier
Etiologisk klass
- primär, sekundär, kogenital
Anatomisk klass
- ytlig, djup, perforanter
Patofysiologisk klass
- reflux, obstruktion
behandling hos de med venös insufficiens
Kompressionsbehandling , hindrar ödem och kappilärt läckage av blodets beståndsdelar till omkringliggande vävnad
Understödja muskelpumpen
kompressionslindor (fast eller töjbara)
Kompressionsstrumpor (klass 1-4)
axeltryck över 85, komprimera som vanligt. Ankelbrachailindex mindre än 65, måste förbättra det arteriella problemet då innan du kan börja ta hand om vener
Kirurgi
Vid ytlig venös insufficiens - HUB + stip (hög underbindning, identifiera koppling mellan vena saphena magna och femoralis, ligera, sätt kula och dra ut venen. Lokala flebektomier kan göras sen.
öppen kirurgi
man drar ut venen
öppen kirurgi
- vad gör man?
man drar ut venen
- skär i ljumsken och pat. måste oftast sövas. Ger mer smärta och mer sjukskrivning.
endovenös behandling
man bränner
- man skapar bara ett stickhål distalt på benet och kan göra allt under lokalbedövning. Mindre smärta, mindre sjukskrivning än vid öppen kirurgi.
HUB, hur går det till
man delar koppling mellan vena saphena magna och femoralis. Sedan tar man ut hela venen (saphena magna) med vajer
Vilka har bättre resultat, de med CEAP C4-C6 eller C2-C3
De med C4-C6 CEAP, både vad avser livskvalitet och sårläkning.
Inte ovanligt med recidiv dock. Reflux som divieras till andra vener.
rita av bilden i ditt block på slide 13
slide 13 bilden är bra!
Hur får man sår vid venös insuff?
- förklara förloppet och vilka olika anledningar som kan finnas.
det är ofta ett multifaktoriellt problem. Först får individen någon sort av veninsufficiens eller obstruktion i venerna som leder till venös hypertension. I sin tur kommer detta leda till
- cellmedierad inflammation
- neuropati
- mikrocirkulationsstörningar
- koagulationsstörningar
Dessa kommer kunna leda till en del olika händelser beroende på insividen men bl.a
- hypoxi
- lymfkärlsoklusion
- tillväxtfaktoraktivering
- cellsönderfall
- mikroödem
- fibros
- nutritionsrubbning
- endotelskador
- fria radikaler bildas
Sedan om personen får ett mekaniskt trauma kan det ge ett venöst bensår som pga den dåliga cirkulationen dit läker väldigt dåligt.
Vilka är riskfaktorer för utveckling av kronisk venös insuff?
- ålder
- hereditet
- kön (ofta kvinnor mer, efter graviditet t.ex)
- obesitas
- stående yrke (tolererar varicer/åderbrock sämre)
- bristande fysisk aktivitet
- rökning
etniska skillnader
Hur utreder man kronisk venös insuff?
Anamnes
Klinisk presentation
Penndoppler
duplex (UL på ben)
flebografi ( kontraströntgenundersökning av vener), särksillt hos de med djup insuff
