Kärlkirurgi - kronisk ischemi (zoom) ✓ Flashcards
claudicatio intermittens
- beskriv hur det ter sig och vad det är?
beskriver alla tre
smärta eller uttalad trötthet i musklegrupper vid anstränging med symptomfrihet efter kort vila (vanligen några minuter).
Går, stannar och vilar och sedan fortsötter de gå. Därför kallas det ofta fönstertittarsjukan, då man går sen stannar man kollar lite på moln och sen kan man fortsätta gå.
Patienter med diabetes har ofta neuropati och drabbas inte av claudication pga nedsatt känsel även fast de kan ha grövre ischemi
vilka grader är värst i Rutherford klassifikation
Grad 4 - ischemisk vilovärk
Grad 5 - mindre vävnadsförlust
Grad 6 - gangrän
Kritisk ischemi
intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän
venös claudicatio
- hur vanligt? vad sker?
ganska ovanligt, gör att blodet ej kan komma tillbaka från benet
Diffdiagnoser vid kronisk benartärsjukdom, vad bör vi utesluta?
- venös claudicatio
- nervrotkompression
- spinal stenos
- arthros
- kronisk kompartmentsyndrom
alla andra orsaker till sår och skador på fötterna som malignitet, diabetes m.m. (icke ischemiska ben/fotsår)
ABI, vad är det?
ankel. brachial index
kvoten mellan högsta uppmätna ankeltryck och det systoliska blodtrycket i armen (högsta om det skiljer mellan armarna)
underben artär förkalkning
vilken är indikationen för ivansiv intervention hos dessa tre?
- asymptomatisk
- claudicatio
- kritisk ischemi
aldrig vid asymptomatisk!
Finns ett spectrum vid claudicatio så man får se - relativ
vid kritisk ischemi- ALLTID!
Hur behandlas pat. med claudicatio intermittens, beskriv vad som ingår i de olika stegen?
vad är viktigast här och påverkar hur sjukdomen utvecklas?
Behandla/se över riskfaktorer
- rökstopp!
- trombocythämning med ASA (trombl eller clopidogrel)
- statiner (lipidsänkande och direkt på kärlen minskar de inflammation vilket stabiliserar plack o minskar risk att de blir större)
- behandla högt BT
- behandling av avvikande förhöjt blodsocker vid diabetes
- gångsträning vid claudicatio
uppmana för fysisk träning, så det går så mycket de kan och tränar. Detta utvecklar kollateraler vilket behövs för att deras blodförsörjning ska bättras
invasiv åtgärd undantagvis, ff.a vid sjukskrivning och suprainguinala förändringar
Det är riskfaktor reduktion som är viktigast och påverkar hur en patient och dess sjukdom utvecklas
Vilka invasiva behandlingar finns?
Endovaskulär
- PTA (perkutan transluminal angioplastik)
- PTA med stent/stentgraft
- subintimal angioplastik (SAP) man skapar en helt ny lumen, en dissektion. Stent för att hålla öppet
- atherektomi, skär upp vid placket och tar bort det
Öppet
- bypass med autolog ven. Kom ihåg att det finns klaffar som måste skäras upp för att flöde ska kunna ske i omvänd riktning.
- syntetisk material kan användas - polytetrafluoretylen: (håller öppet längre jämfört med ven, detta är sämre. Svårt att få bort infektion om den sker i graft)
- trombenartärektomi (ofta vid stenos i ljumske eller carotis ändartärectomi)
Hybrid
- man kombinerar båda vid samma tillfälle.
vad är mer vanligt, öppen eller endovaskulär kirurgi?
endovaskulär kirurgi (67%)
öppen kirurgi endast ca 30%
vilka risker bör man tänka på vid rekonstruktiv åtgärd?
- ocklusion
- infektion
- pseudoaneurysm, blödning från artär men ej kroppen = hematom som likanar aneurysm
- blödning/hematom som ökar risk för sårkomplikationer
orsaker till ocklusion efter rekonstruktion
- tidigt, intermedieärt och sent i förloppet
tekniska fel (tidigt)
pseudointimal hyperplasi (intermediärt)
arterioskleros/åderförkalkningsprogress (sent)
Hur behandlas dessa patienter efter invasivt ingrepp?
trombocytblockad
rökstopp
klinisk kontroll med ABI efter 1mån och 1 år.
duplexkontroll av vengraft efter 1,3, 6 och 12 mån. Sen årligen.
Prevalens och behandling hjälper med:
inte bara benets framtid utan även att fånga upp de allmänna cardiovaskulära sjukdomar. Samt diabetes.
5 års mortaliteten hos de med klinisk benischemi ligger annars på 44%, vilket är rätt högt.
prognos efter underbensamputation?
patienten i denna grupp brukar vara allmänt sjuk, sedan blir det dålig mobilitet och mortalitet ökar.
vilka orsaker kan det finnas till kronisk benartärsjukdom?
arterioskleros
non-arterioskleros
- Mb Bürger
- coarctatio aortae (försnäsvning av aorta)
- hjärtsvikt
- vaskuliter
