Kardiologi- förmaksflimmer (medFarm) ✓

Question 1

förmaksflimmer prevalens

Answer 1

vanligaste rytmrubbningen i sverige med prevalens på 1%

• kring 70-80åringar drabbas mest

Question 2

klinisk bild vid flimmer

Answer 2

varierande, ofta helt asymptomatiska upptäcks hos husläkare på vanlig rutinkontroll
- orkar inte med aktivitet i hemmet som förrut, nedsatt kondition och också palpitation (hjärtklappning, snabb hjärtrytm eller extraslag).

vissa patienter utvecklar hemodynamisk instabilitet -> kardiogen chock om de har t.ex mitralvitium med en mitralisstenos och nedsatt vänsterkammarfunktion.

Question 3

vad kan riskfaktor hos förmaksflimmer vara? (viktig en)

Answer 3

utvecklande av cerebrala embolier, stroke.

Question 4

bakgrund till flimmer

Answer 4

oftast idiopatisk, man finner bara ett förmaksflimmer

andra underliggande orsaker kan bero på

1. hypertoni
2. ischemisk hjärtsjukdom
3. mitralisklaffsjukdom, ASD
4. alkoholmissburk, thyroideasjukdom, kardiomyopati

höga slutdiastoliska tryck som leder till förhöjd tryck i vänster förmak och sekundärt förstoring av vänster förmak och fibrosutveckling

Question 5

EKG hos den som har förmaksflimmer, hur är kriterierna

Answer 5

supraventrikulär arytmi, smala QRS-komplex (om det ej föreligger skänkelblock)

helt oregelbunden rytm på kammarnivå (finns ingen annan rytm som är helt oregelbunden)

oftast takykardi med kammarfrekvens 100-150 slag/min (hos obehandlad patient)

Förmaksfrekvens 350-450/min, flimmervågor, ses oftast tydligast i avdelning V1

Question 6

vad syns tydligt hos en med förmaksflimmer

Answer 6

flimmervågor och helt oregelbunden rytm

Question 7

förmakslimmer är ett flimmer som kommer från vilken förmakssida?

Answer 7

vänster förmak

- höger förmak aktiveras sekundärt

Question 8

Behandling av förmaksflimmer

Answer 8

reduktion av risk för en emboli, detta mha antikoagulantia.

• waran
• trombyl
• ASA/clopidogrel

Elkonvertering, behandling med antiarytmika, ablation reducerar ej risken för emboli dock så antikoagulantia behövs still

man måste också använda sig av score system för att uträkna risk för stroke (CHA2DS2VASc)

även risk för blödning om man sätter patient för antikoagulantia (HAS-BLED score)

Symtomlindring som blockerar AV-noden (beta-block, digitalis) vid astma vill du ej ge betablock utan hellre digitalis och verapamil. Tänk på comorbiditet när du väljer läkemedel. Viktigt med frekvensreglering hos en patient som är mycket aktiv.
Du vill även fokusera på att minska flimmerbördan genom att ha en rytmkontroll och hålla patient i sinusrytm så mkt det går. via bl.a elkonvertering och antiarytmika LM. Ge ej flekainid till de med lindrig hjärtsvikt (ge amiodaron ist då)

Question 9

vilka kan vara risker för stroke ? vilket system

Answer 9

hjärtsvikt 
hypertoni
diabetes 
ålder 65-75 + 
tidigare TIA/stroke/tromboembolism
Vaskulär sjukdom
kvinna 

alla dessa ger poäng och ju högre poängsiffra desto högre risk.

cha ds vas system

Question 10

vad är HAS-BLED score?

Answer 10

ett score system som värderar blöningsrisk

flera av de riskfaktorer som ger en ökad risk för stroke vid flimmer ger även risk för blödning. Man ska fortfarande ge antikoagulantia men då är det viktigt att välja rätt och monitorera dessa patienter med tätare provtagning. Särskillt de som har ett score över 3.

Question 11

patienter med mekanisk klaff, vilket antikoagulantia?

Answer 11

waran livet ut

har man biologisk klaff tar man waran i 3 mån och sedan byter man till trombyl. Mekaniska klaffar har dock större risk för koagulering och bildning av potentiella embolier så där behöver man waran livet ut då det är mest potent.

Question 12

vilka patienter ger man ASA/clopidogrel?

Answer 12

till de som vägrar eller ej kan ta ett vit K antagonist (waran) eller nytt antikoagulantia

t. ex de med biologisk klaffportes

Question 13

Behandling av förmaksflimmer med tanke på symptomlindring

Answer 13

Frekvensreglering
- betablockare, digitalis

Minska flimmerbördan via kontroll av rytmen

• elkonvertering
• antiarytmika (flekainid, sotalol, propafenon, amiodaron) undvik flekanid vid ischemisk hjärtsjukdom istället amiodaron då. Dessa kan vara hjärtrytmstabiliserande men kan även ge andra rytmrubbningar, amiodaron är säkrast då.

Question 14

när bör flekanid undvikas?

Answer 14

Vid ischemisk hjärtsjukdom

Question 15

saker att tänka på hos de med förmaksflimmer förutom att behandla själva flimret?

Answer 15

behandla alla risker

• hypertoni
• rökning
• diabetes
• sömnapnésyndrom

Question 16

en person med duration över 48h av flimmer

Answer 16

behandla med antikoagulantia och denna ska ligga stabilt inom terapeutisk fönster i minst 3 veckor innan man gör en elkonvertering. Annars är det risk för embolier och stroke då blodet kan ha koagulerat i kammaren och när det kommer igång efter konvertering kan det åka upp till hjärnan och ge stroke.

Question 17

hydrodynamisk instabil patient ska elkonverteras

Answer 17

hydrodynamisk instabil patient ska elkonverteras, helst inte via farmaka

Question 18

vilka farmaka till frisk vs hjärtsjuk pat för elkonvertering

Answer 18

Hjärtsjuk
- amiodaron

Frisk

• Flekainid
• Ibutilid

Question 19

Pat som haft frekvensreglering, antiarytmika och elkonvertering men ändå är instabil i sin flimmer, vad gör man?

Answer 19

finns invasiva strategier
-flimmerablation (kateterburen åtgärd, god lindring på ca 70%)

• Maze-Kirurgi eller epikardiell ablation (större ingrepp dock, men symptomlindrar till 90%)
• pacemaker/hiska bunten ablatio (man bränner hiska bunten för att skapa isolerande linje i förmak och för att det ej ska komma impulser från lungvenerna som stör och skapar flimmer)

Question 20

Lungvensisolering

Answer 20

via ballong

Question 21

Klassificering av Förmaksflimmer

Answer 21

Först helt tyst
attacker med flimmer, duration från minuter till timmar (paroxysomalt förmaksflimmer

Man blir sjukare och får mer ihållande attacker, upp till 7 dygn, här får man diagnosen, de går ej över av sig själva och man gör elkonvertering

Lång standing persistance

Permanent, det är kroniskt med flimmer och vi återställer ej rytmen längre

Question 22

sätt att fixa flimmer på, vad börjar man med och vad gör man sen eller om det ej hjälper?
- skriv från första åtgärd till sista

Answer 22

1. symtomlindring
2. antikoagulantia
   - waran
   - trombyl
   - NOAK
   (för att minska risk för stroke)
3. Frekvensreglering
   - betablockare, diitalis
   (hjärtat ej ska rusa och det reducerar även symtom)
4. rytmreglering
   - flekainid, amiodaron
5. ablation

Question 23

Förmaksflimmer

Answer 23

kommer från vänster förmak och sker pga elektrisk kaos, kan senare i skedet även påverka höger förmak

Question 24

förmaksfladder

Answer 24

Makroreentry i höger förmak, det innebär att det sker en stor elektrisk förgång i högerförmak där vänster förmak aktiveras sekundärt.

kretsen är motursroterad.

symtom är
- smal regelbunden takykardi (smal om ej skänkelblock föreligger)
- frekvens är typiskt på 250-350 i förmaket.
kammarfrekvens är 125-175/minut.

sågtandsmönster och regelbundna vågor

Question 25

EKG av förmaksfladder

Answer 25

två förmakshändelser på varje kammarkomplex
man ser ett typiskt sågtandsmönster och det är regelbundet

kammarfrekvensen blir en halvering av förmaksfrekvensen. Det går för fort nämligen.

Question 26

Hur behandlar man fladder?

Answer 26

man vill sjunka kammarfrekvens,
- betablockad, digitalis

man har även risk för stroke så waran eller trombyl ges. Vid ablation vill man dra en isolerande linje över isthmus och bryta elektriska rundgången så pat. blir arytmifri.

Ribban för botande ablation är lägre på fladderpatienter än flimmerpatienter.

Så emboli profylax och frekvensreglering samt om det behövs bota med enkel ablation som botar till 90%. De slipper då antirytmiska LM och kronisk antikoagulation.

Man ger alltså samma behandling för flimmer och fladder, men hos fladder är det mycket lägre gräns för när man utför ablation!

Question 27

fladder på EKG

Answer 27

två förmakshändelser på varje kammarkomplex

motursroterad elektrisk rörelse höger förmak, aktiverar sedan kamrarna (oftast överleds bara en rörelse då det går så snabbt)

man vill blockera så att kammarfrekvensen sjunker och fortledningen kan ske normalt. Bryt elektrisk runtgång och gör patienten arytmifri

Question 28

Hur ställs diagnos för förmaksflimmer?

Answer 28

Sjukhistoria- oregelbunden puls

Känna på puls

Lyssna på hjärtat

Ta EKG
- bandspelar EKG
- 24h EKG
(oftast sys här hög kammarfrekvens med ca 100-150 slag/min, flimmervågor i avdelning V1, oregelbunden rygm, Förmaksfrekvens 350-450/min.

Question 29

vad bör man tänka på innan cardioversion planeras på någon med ventrilel/kammarflimmer?
- 2 allternativ

Answer 29

effektiv behandling av antikoagulantia i min 3 veckor

TOE (transoesophageal echocardiogram) rekommenderas om behandlingen måste ske akut. Då kan man se ifal det finns något blodkoagel i hjärtat som skulle kunna fara upp och orsaka stroke.

Question 30

kort behandling av Förmakflimmer

Answer 30

• betablock (frekvens)
• dronedaron/amiodaron (rytm)
• underliggande hjärtsjukdom/riskfaktor behandling
• waran/NOAK (stroke profylax)
• elkonvertering

ablation (bättre överlevnad för hjärtsviktspat.)

pacemaker i sista hand

Question 31

Kriterier för förmaksflimmer

Answer 31

oregelbunden rytm i EKG

hög kammarfrekvens med 100-150 slag/min

hög förmaksfrekvens med 350-450/min

flimmervågor på EKG, tydliga i avdelning V1

klinisk kan patienten känna sig svag i ena armen och se dåligt med ena ögat (cloudy vision right eye) vilket kan vara tecken på embolisering pga FF.

Etablerat FF
består av multipla
sk ”vågfronter” som interagerar, på ytEKG ses en kaotisk förmaks aktivitet