Akut diabetes 1 + 2 (medfarm) ✓ Flashcards

1
Q

vilka är symptom hos en diabetesdebut?

A

ökad törst och polydipsi (dricker mycket)

  • muntorrhet (man blir dehydrerad eftersom glucos drar med sig ytterligare vätska och man får stora urinmängder) - kan komma som ända symptom
  • stora urinmängder
  • viktnedgång, då man hamnar i katabolt tillstånd
  • trötthet
  • klåda
  • nedsatt synskärpa (svullnad i conrea, lins. Man upplever en närsynhet), det går tillbaka när man börjar behandla och det är därför ej retinopati
  • infektioner är vanligare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur vet man vilken typ av diabetes patienten har?

A

Typ 1

  • pat. yngre
  • tappar vikt snarare än överviktig (då celler behöver insulin för att ta in glucos och lagra på sig det som glycogen eller fett och vid insulinresistans går det ej, glucosen som extraheras från njurar kommer att stanna i blodet istället).
  • för övrigt frisk, eller har andra autoimmuna sjukdomar
  • låg ärftlighet
  • snabbt förlopp
  • ö-antikroppar positiva hos 80%
  • C-peptid vanligen låg/omätbar (= liten egen insulinproduktion)

Typ 2

  • ofta äldre (>40år)
  • ofta överviktiga
  • ofta någon i släckten som har eller hade diabetes
  • ofta högt BT, CVD, lipidrubbning - metabola syndrom
  • smygande, kommer ej akut
  • sällan ketoacidos(men förekommer)
  • ö- antikroppar saknas
  • C-peptid ofta normal eller hög ibland kan ett lågt värde förekomma tillfälligt (glukotoxicitet)

LADA - positiva ö-antikroppar, men klinisk bild liknar diabetes typ 2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Diabetisk kris, vad menas med det? Vilka varianter finns?

A

Plötslig debut av antigen högt eller lågt blodsocker

högt blodsocker, diabetisk ketoacidos (DKA)
- hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (HHS)

Lågt blodsocker
- hypoglykemi, LM inducerad vid diabetes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

uppkomst och utveckling av DKA

  • rita av denna tabell i blocket (min17:45)
A

Uppkomst av diabetisk ketoacidos (DKA) - man har vid ketoacidos en uttalad insulinbrist, parallelt med förhöjning av olika stresshormoner som höjer blodsocker (glukagon, katekolaminer, kortisol, GH) motreglerande hormoner.

insulinbristen leder till en ökad glycolys, här hjälper även glucagon och katekolaminer till. Fettlagren i fettväv bryts ner till fria fettsyror (dessa är sura). Vi har även en proteinnedbrytning och ökad ansamling av substrat för glykoneogenes (laktat, glycerol och aminosyror)

  • -> glykoneogenesen ökar
  • -> glucos lagren i lever bryts ner (glycogenolys)
  • -> glucos upptag i periferin minskar vid insulinbrist då receptorer som tar upp glucos kräver insulin.

Allt detta leder till ketoacidos och hyperglykemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad kan man få vid absolut insulinbrist?

A

ketoner med acidos och hyperglykemi - pga absolut insulinbrist (HHS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

uppkomst av DKA

A
betingas av Insulinbrist 
- beta celler 
glukagon stiger pga alpha celler 
katekolaminer stiger
- detta gör att lipolys i fettväv sker vilket ger mer substrat till ketogenes och därmed ketoacidos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

typ 1 diabetes patienter, vad bör de tänka på med insulin?

A

ska aldrig helt avbryta sin insulinbehandling

- hyperglykemi och ketoacidos kan då ske

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur behandlas DKA och HHS?

A

genom
- volymsubstition (isoton saltlösning, NaCl eller ringer acetat första 1-2h)

  • insulin iv (eller im). P-glucos bör sjunka 1,5-4mmol/l/timme.
  • kaliumsubstition, då kaliumbrist nästan alltid föreligger!

utred och behandla samsjuklighet och orsakande åtgärdr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

saker att tänka på vid volymsubstitution

A
bedöm graden av hypovolemi (vanligen 4-8l vätskebrist.)
BT, tecken på chock 
- vätskeförluster
-osmotisk diures
- kräkningar/diarré
- hyperventilation
- feber
under hur lång tid har tillståndet utvecklats? 

När P-glukos <15mmol/l ge glukosinfusion (50mg/ml) med elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Insulininfusion, hörnsten vid DKA och HHS. Hur tänker du när du behandlar med insulin?

A

P-glukos bör sjunka 2,5-4mmol/l per timme

Humaninsulin eller snabbverkande analog kan ges
Infusion kan ges
- justera efter P-glukos beroende på hur snabbt glukoset faller.

När acidos är hävt, perifer cirkulation normaliserats och p- glukos är förbättrat bör man övergå till subkutana injektioner –> P glucos bör stabiliseras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför ger man kaliumsubstitution?

- hur administrerar man det?

A

då kaliumbrist föreligger nästan alltid vid patienter med ketoacidos eller HHS
- insulin kommer aktivera en jon-pump som pumpar in joner/kalium i cellerna och då får man motsatsen att mer kalium salas på utsidan. Acidos jämnar ut denna effekt, men ej bra. (kolla upp om rätt).

  • Är kalium normalt startar man kaliuminfusion.
  • Är det högt väntar man tills det blir lågt.
  • Är det riktigt lågt bör man ge kalium innan man startat med insulinet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör kraftig acidos med hjärtat?

- Acidos behandling

A

kraftig acidos minskar kontraktion i hjärtat och påverkar kärlfunktioner vid allmän påverkan som hypotension och uttalad acidos, pH 6.9 eller lägre då kan man ge buffrande substanser (försiktigt) ANNARS BÖR DET EJ GES om ej allvarlig acidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

arbeta förebyggande

A

för att förebygga DKA

  • riskgrupper är de med Typ 1 diabets (men förekommer även vid typ 2)
  • insulinpump vid avbrott

ge info om egenvård vid stress och infektion

Testa och mät blodketoner och blodsocker vid typ 1 diabetes, har man smärta, buksmärta och illamående bör man kontakta sjukvården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

HHS

A

behandling snarlik som vid DKA

  • långsam korrigering av vätskebrist
  • insulin något lägre än vid ketoacidos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DKA och HHS när bör de misstänkas?

A

de som har diabetes och är akut sjuka samt allmänpåverkade
hos akut sjuka och allänpåverkade personer med diabetes, särskillt om de tidigare haft en glukoskris med hypoglykemi.
- överväg även vid oklar allmänpåverkan och möjlig diabetesdebut
- behandling sköts efter de lokala råd ofta. viktigt med prevention dock i första stadiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

del 2

A

del 2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

laktacidos, vad innebär det?
vilka typer finns?
vilket LM spelar stor roll här och kan betinga detta tillstånd?- hur?
vilket värde på P-laktat för att säga att det är laktacidos?

vilka symptom?

A

ansamling av ett ämne i blodet samt lågt pH. En form av metabol acidos, men kan betingas av vävnadshypoxi då man har anerob metabolism bla av glukos. (typ A)

TypB är metabolisk orsakad och hänger ihop med metformin som hämmar glukonyogenes och laktatsubstrat ackumuleras. Vid uttalad laktatansamling blir det livshotande med ökad mortalitet. Sker ofta i samband med andra sjukdomar/hos de patienter som har samsjuklighet.

P-laktat >5 mmol/l, lågt pH i blod

  • Typ A laktacidsos ger vävnadshypoxi (chock, hjärtsvikt)
  • Typ B laktacidos ger metabolisk genes

Symtom: hyperventilation, kräkningar, somnolens, illamående,
buksmärtor, anorexi, letargi (lat, orklös,slö), diarré och törst

18
Q

vilken biverkan kan metformin ge vid diabetes?

A

Laktacidos
metformin-biverkan pga hämning av
glukoneogenes
- stoppa metformin så fort det sker

19
Q

mer av båda

A

mer av båda

20
Q

kan man få ketoacidos vid HHS?

A

nej oftast inte, utan vid DKA

21
Q

nämn några viktiga kliniska faktorer som bidrar till utvecklingen av DKA

A
  • avbruten insulinbehandling hos någon som har känd typ 1 diabetes
  • missbruk (alk/drog)
  • infektion, kardiovaskulära akuta tillstånd, stress
  • diabetesdebut
22
Q

nämn några viktiga kliniska faktorer som bidrar till utvecklingen av HHS

A
  • infektioner
  • LM (glucocorticoider, betablockare, diuretika) Kan bidra till ökad osmolalitet och ökad insulinresistens
    Hög ålder, andra sjukdomar (som hjärtsvikt)
23
Q

diagnostik av DKA och HHS

A

uttalad törst, trötthet, illamående, BT-fall, dehydrering, medvetandesänkning ev. chock. De som har DKA har även ofta buksmärta pga sin acidos och man hyperventilerar för att kompensera.

Labb

  • > 14mmol/l i P-glucos, ketos (DKA)
  • > 33mmol/l P-glucos, ingen ketos (HHS)
24
Q

Behandling av laktacidos

A

behandla underliggande tillstånd, sätt ut LM som kan orsaka särskillt METFORMIN

  • acidosbehandling
  • intensivvård
  • i svåra fall hemodialys
25
Q

vad är vitkigt att tänka på vid behandling med metformin?

A

har pat. lätt för att ackumulera laktat, då överväg ett annat LM

Njursvikt? är det akut eller kronisk. Tänk på att metformin utsöndras via njurar (tubulär sekretion), är dessa i låg varv/skadade så ackumuleras det metformin och kan vara skadligt. MEN DET ÄR INTE så att metformin skadar njurar!!

26
Q

ge ex på 5 tillstånd som kan minska njurfunktion och vid vilka du temporärt vill stoppa metfomin behandling

A

iv kontrasrötgen, sänker deras funktion

akut intorkning

ACE-hämmare, ARB, NSAID

ärftlighet/ökad benägenhet till dålig njurfunktion

hög ålder och sjunkande njurfunktion kan också vara dåligt för njurar att stå kvar på metformin

27
Q

Hur kan man förbättra komplikationer hos diabetiker?

A

om man får ner HbA1c - långtidsglukos

28
Q

hur försvarar sig kroppen mot hypoglykemi?

A

insulinhaten i blodet stängs av

glukoshöjande hormoner (GH, kortison, adrenalin) slås på och stiger vid hypoglykemi

  • adrenalin
  • tillväxthormon (GH)
  • kortisol
  • sympaticus aktivitet

Dessa faktorer bidrar till blosocker höjningen genom att öka leverns glukosproduktion och minska den perifera insulinresistensen./känsligheten (i skelettmuskulaturen). mer av socker hamnar i blodbanan

29
Q

symptom vid hypoglykemi

A

autonoma

  • tremor
  • hunger
  • värmekänsla
  • hjärtklappning
  • illamående
  • svettning

neuroglykopena

  • koncentrationssvårigheter
  • oro
  • aggresivitet
  • slöhet, trötthet
  • nedstämdhet
  • synrubbning
  • långsamt tal, irritation, aggresivitet.

även medvetslöshet kan förekomma i uttalade fall.

30
Q

Risker vid hypoglykemi

A

kognitiv dysfunktion

minnesrubbningar

  • akut är mkt vanligt
  • vid svår långdragen hypoglykemi kan bestående hjärnskada uppstå, dock ovanligt.
  • skaderisk (trafikolyckor)
  • dödsorsak (4% vid typ 1 diabetes, nattehypoglykemi hos barn som kan leda till död i sängen).
31
Q

vad menas med att någon har impaired awarness of hypoglycemia?

A

att en person ej uppfattar att den får hypoglykemi. Riskfaktor är att patienten har haft en mkt pressad glukoskontroll som ger mer kroniska problem som att man tappar känslighet för hypoglykemiutveckling och man märker ej av det. Blir kroniskt om man gått med detta i >15 år. Har man det vid graviditet eller akut så är det reversibelt.

32
Q

hur åtgärdar man impare awarness of hypoglycemia?

A

acceptera högre glucosnivå
intensiv glukosövervakning via t.ex flash glucos monetoring (som freestyle libre)

hitta nya knep att märka hypoglykemi symptomen hos sig själv (som ökad oro, dålig syn) och åtgärda dem snabbt

33
Q

vilka är riskfaktorer för hypoglykemi av allvarlig grad? - de kan öka risken för hypoglykemi

A
  • Tidigare svår hypoglykemi/insulinkoma
  • lågt HbA1c (god glukoskontroll)
  • om man ej känner av sina glukossvikter, imare awarness
  • lång diabetesduration
  • nedsatt njurfunktion
  • typ av behandling, ex vid typ 2 diabetes insulin eller sulfonylurea (för hög dos kan ge långvarig och svårbehandlad hypoglykemi)
34
Q

symptom som påminner om stroke vid hypoglykemi kan komma av vilket LM?

A

sulfonylurea (SU)

- särskllt hos äldre och de som är ovana med hypoglykemi.

35
Q

När bör man sätta ut SU (sulfonylurea) eller reducera dosen?

A

vid god glukoskontroll

eller hos äldre vid samtidig eller nytilkommen sjukdom

NSAID, ASA, betablcok, ACE-I, ARB är alla LM som kan interagera med SU.

36
Q

vad måste diabetiker tänka på vid bilkörning?

A

Testa-p glukos före körning och varannan timme under körningen

ta regelbundna fika/måltidspauser

ha alltid mat och snabbverkande kollhydrater i bilen

undvik HELT att dricka alkohol

37
Q

ni är ute o vandrar plötsligt märker du att Kalle ter sig konstigt. Han är slö, mår illa, svettas, menar att hans hjärta dunkar och känner sig illamående/svimfärdig. Du misstänker att han har fått hypoglykemi, vad kan du göra?

A

ge honom druvsocker, snabba kolhydrater.

om det finns tillgång injicera 1mg Glucagon subkutant, om han ej får i sig dryck eller mat

38
Q

Olle har fått hypoglykemi hemma, du har slut på ampuller och ringer en ambulans. De kommer vad gör de förmodligen?

A

På ambulans och på sjukhus kan man ge

- 300mg/ml glucos via 10ml ampuller (så 3 st 10ml apuller) i.v tills patienten vaknar

39
Q

Din vän behandlas med SU (sulfonylurea)/ Mindiab och får plötsligt hypoglykemi, vad gör du?

A

ringer sjukhus där de kommer att göra en glucosinfusion pch observera patienten i min 1dygn på sjukhuset

så gör man även vid massiv insulinöverdosering

40
Q

hur kan man förebygga hypoglukemi?

A
  • anpassa insulin/glukossänkande behandling
  • glukosmonitorering via FGM/CGM (freestyle libre), ev larm
  • undervisa om att hypoglykemi kan ske och hur kroppen reagerar då i vanliga fall/hur man kan åtgärda. Informera även om minskad insulinbehov vid fysisk aktivitet eller en diet på minskat kolhydratintag. Öka insulin vid feber med 25% för varje grad mer.