ortopedi - grundläggande ortopedi Flashcards
vad ingår i ortopedi
rörelseorganens skadesjukdomar (inte artriterna som reumatoid artrit, ej heller om de livsviktiga organ som lever, hjärta, lungor, lever)
- funktionsviktiga organ (armar, ben, rygg)
ett viktigt organ inom ortopedi
- vad är dess uppgifter? (3st)
skelettet
- behövs för att stödja upp individen så att vi kan förflytta oss och utföra ett arbete.
- skyddar, så som cranium som skyddar hjärnan, revben som skyddar hjärta och lungor, bäckenskovla ger skydd åt växande fostret, benmärg ligger skyddat av ett hårt material.
- lagra, kalcium/kalk. Behövs för stadga medn även många av kroppens fysiologiska processer. För att blod ska kunna koagulera och nerver ska kunna leda impulser behövs en bra nivå av kalcium. Fosfat finns öven som support
rörbenets delar
bästa möjliga hållfashet med minsta volym. Volym ökar
metafysen är lite skörare än diafysen
metafys och diafys
- vilken läker fortare och vilken är skörare?
- varför?
metafysen är lite skörare än diafysen (saknas kalk där, därför är den skörare). - Vanligare med frakturer här
metafysen har lite bättre blodcirkulation än diafysen.
- led behöver mer blod än området mellan två leder.
- diafysen håller bättre vid skador men läker långsammare än metafysen.
barn har en fys, fysen är där det finns uppklarningszoner och där rörbeen fortfarande växer. Där är skelettet skörare för det finns mindre kalcium.
metafys = spongiöst ben Diafys = cortikalt ben
kortikala benet - diafys
vid ytan, cortex är bark
där vi har kortikalt ben har vi inget skelett innåti röret utan vi har benmärg.
kortikala benet blir tunnare
skelettets mekaniska egenskaper
- vad byggs det upp av?
- vilka är fördelar med detta?
byggs upp av kalk, kalk gör att skelettet blir starkt.
det finns även kollagen typ 1 fibrer som armerar skelettet och ger flexibilitet.
skelletet blir mindre skört 1+ 1=3. kombination av kalk och kollagen gör skelettet starkare än summan av båda komponenten.
skelettets egenskaper
- 2st
- självreparerande
- adaptivt
kroppen har goda möjligheter att läka skador. När vi skada ross på andra ställen i kroppen så bildas det ärrbildning, cellerna får en mer kaotiskt ordning än innan. Blir ej 100% med full funktion. I skelettet är det ej så, skelettet måste kunna läka fullständigt! Man går tillbaka i differentieringsstadie och kan bilda benbildande celler. I fraktur läker ben med ben och inte i form av kaotiskt ben. Styrka i skelett återkommer med 100% efter en fraktur, ibland även lite starkare.
Adaptiv
- anpassar sig efter hur den belastas. Belastas det mkt blir det starkare, vilar vi mkt blir det svagare. Skelettet släpper kalk och vi kissar ut det vilket gör att vi både kan få njursten (astronaut efter rymdfärd) pga kalksläppet, men skeletttet blir dämed även skörare. Så rör på dig och hoppa mkt!
Hur läker ben?
ben läker med ben och inte ärr!
skelettet anpassar sig efter den belastning den utsätts för!
Frakturorsaker
trauma där energigrad överstiger skelettets hållfasthet
patologisk fraktur
- skelett går av genom en lokaliserad skelettförsvagning, tumör! kan vara malign eller benign.
(osteoporos räknas inte i patologisk fraktur, alltså en fysiologisk försvagning på skelettet utan det måste vara en tumör för att det ska vara en patologisk fraktur)
Stress
- belastning repetitivt på skelettet som utmattar det. Det bildas microfrakturer i skelettet, som vid styrketräning eller löpträning. I viloperioden läker frakturerna, men om man ej vilar utan fortsätter att anstränga sig så kan de microfrakturerna till slut bilda en genomgående spricka i skelettet. Som börjning av en ståltråd flera gånger, till slut går den av.
- sitter nästan uteslutande i nedre extremiteter. Behandling är oftast att avstå från ansträngning och låta frakturen läka.
distalstatus
- vad vill vi se?
- vad är farligt att skada?
när en pat. skadat en extremitet så kan det utöver att extremiteten är skadad på en viss lokal kan det även passera kärl och nerver på skadeområdet.
- i bästa fall tryck mot kärlet eller närven.
- I värsta fall skada eller avslitning som orsakar bortfallet.
kärlfunktionen distalt är då viktig att undersöka
Kärl: pulsationer, ABI? färg och temp? sidoskillnad. Dorsalis pedis puls
ABI under 0,9 efter trauma kan va täcken till kärlskada. Extremiteten kan bli vit och så småningom lite lila av cyanos. Sen kall.
Nerver: Känsel? Motorik? - istället för att känna igenom så är det i detta avseende viktigt att lära sig utantill ett schema som testar representanter för de viktiga nerverna i de drabbade extremiteter. Finns ett schema för arm resp ben. i övre är vi oroliga för skada i: - n. medianus - n. ulnaris - n. radialis
förklara distalstatus av nerver ifall du misstänker en övre extremitetskada
- vilka nerver är vi oroliga att de skadats?
- hur testas detta?
i övre är vi oroliga för skada i:
- n. medianus
- n. ulnaris
- n. radialis
n. medianus
- volar abduktion av tummen (lägg handflata mot taket och lyft tummen mot taket från handflata. Du trycker ner som läkare och ser om det finns en kraftnedsättning/pares i den undersökta muskeln.
- känsel i dig II
n. ulnaris
- fingerspretning mot motsttånd, kolla efter kraftnedsättning
- känsel ulnart (dig V)
n. radialis
- fingersträckning mot motstånd
- känsel radielt (dig I och II)
dorsalstatus i nedre extremitet och vilka nerver är vi oroliga för att de har skadats här?
- hur undersöker vi om dessa är skadade?
n. tibialis
n. fibularis profundus
n. fibularis superficialis
n. tibialis
- plantarflexion fotled (gasar med foten)
- känsel fotsula
n. fibularis profundus
- dorsalflexion av fotled, drar fot mot sig själv i fotled
- känsel mellan stortå och pekfinger (dig I och II)
n. fibularis superficialis
- pronation/eversion fotled. viker fotblad ut i kroppen,
- känsel i fotrygg
alla görs mot motstånd och på båda sidor!
akut omhändetagande av skadad extremitet
- reponera en fraktur eller felställning före röntgen vid uppenbar felställning (om den ligger i diafys eller liten led (händer - handled, fötter - fotled)
OBS ej barn, de behöver narkos för reponering
Du drar och lyfter fram så foten återfår sin normala form. Vävnad mår ej bra av att ligga utspänd så det bör göras direkt när pat. kommer till akuten.
Gör EJ om:
- uppenbar felställning i stor led (armbåge, axel, knä, höft) - det bör istället röntgas snabbt först och/eller ringa en äldre kollega. annars kan man riskera att göra skadan värre.
akut patient om de har synlig felställning och nedsatt motorik!!!
vilka stora leder bör ej reponeras före röntgen vid skada?
- vad mer bör göras innan reponering?
armbåge
knä
höft
axel
ring en äldre kollega innan reponering då de har mer erfarenhet!
bör man gipsa en extremitet före röntgen?
NEJ, vanligen inte men ibland behövs det
- om man gör en grov reposition ska man fixera extremiteten med ett gips (annars återkommer det under tiden det röntgas)
- om det är en uppenbar instabil fraktur. Om underbenet t.ex rör sig och är mobilt på ett sätt som är smärtsamt för patienten. Humant att lägga gips så benet ligger stilla under röntgentiden. (patienten kommer behöva röra sig mkt på röntgen)
Hur ser det ut på en ortopedakut, hur ska skadan tas hand om och vad gör man först? /tidigt
nedre extremitet - brits
övre extremitet - man kan sitta upp
extremiteten ska inta högläge för att motvärka svullnad.
Smärtlindra, vänta inte med det
kolla distalstatus för att se om det finns en kärlskada eller nervskada. Viktigt att finna det tidigt.
fråga dig om det behöver gipas eller reponeras.
Skicka på slätröntgen
- var liberala med att röntga efter skada (man kan aldrig vara helt säker och det finns annat fynd man kan finna, det lugnar även patienten om de får röntgas)
förklara för patienten vad som händer, ofta är det sjukhus-ovana patienter
ortopediskt grundstatus
- inspektion
- palpation
- kontroll av rörelseomfång
- specifika tester på den kroppsdelen
frågeställningar innan röntgen på ortopedakuten?
- behöver jag reponera före röntgen (ja/nej)
- behöver jag gipsa före röntgen (ja/nej)
Frakturdiagnostik
- vilka görs och när
slätröntgen- vid frakturmisstanke (räcker ofta)
DT - för detaljer i skelettet som komplement till slätröntgen (t.ex frakturer i ledytan)
MRT - för mjukdelsskada
(t.ex senor, ligament, nervrötter, ryggmärg)
kan även avslöja en fraktur som ej syns på röntgen eller CT, detta då MRT inte visar själva frakturen utan ett ödem som omger alla frakturer som ej skulle ses på en slätröntgen.
vart får vi inte missa, inte ens sprickor?
- vad gör man för att utesluta saknad av fraktur?
skaffoideum frakturer - alla ska behandlas med gips eller OP
höftfraktur
MRT!
patient som har skadad hand eller höften bör undersökas igen. Har man negativ röntgen vågar man vara tuffare i undersökning och därför kommer den vid andra undersökningen ha mkt smärta om de har en fraktur och då skickar man dem på MRT.
Ser du nått som verkar avvikande på slätröntgen så gör du en DT. Ser du inget på röntgen men vill vara säker att det inte är brutet då ska man göra en MRT istället.
hur gör du om du ser nått på slätröntgen men vet inte vad?
Hur gör du om du inte ser nått men misstänker nått då patienten har så ont?
Ser du nått som verkar avvikande på slätröntgen så gör du en DT. Ser du inget på röntgen men vill vara säker att det inte är brutet då ska man göra en MRT istället.
Vid trauma är det viktigt att avgöra vilken energinivå patienten utsatts på
viktigt då en fraktur omfattar både skelettskada som du ser den på röntgen, men även mjukdelsskada. Hur den mjuka vävnaden har påvärkats. Omgivande mjukdelar har också skadats mkt mer om frakturen har skett i samband med ett högenergi skada. Lågenergi trauma skadar inte mjukdelar lika mkt.
viktigt då det är via dessa mjukdelar som blod till skelettet kommer för regenerering.
TA DÄRFÖR BRA ANAMNES
fraktur utseende formas efter en viss påverkan. Vilken skada ger vilken sorts fraktur?
rörben i två delar (tvär fraktur)
- direkt våld, slag mot extremitet
sned fraktur/spiralfraktur
- indirekt våld, extremiteten har böjts i sina ändar men inte fått ett direkt slag där brottet uppstod. Eller roterats
komminut, flera delar i brottet
- sker vid högenergi våld. det har blivit skärvor i brottet
segmentell fraktur
- man har två frakturer på samma rörben med mellanliggande intakt rörbit. Sker vid högenergi våld.
komminuta är skärvor med delar av en omkrets. Segmentell har en omkrets.
vilka två frakturtyper kan fås vid högenergivåld?
Komminut - när vi har skärvor av benet, flera delar
Segmentell, när vi har flera delar med de har en omkrets med en tydlig mellanliggande del i mitten.
skillnad på dislokation och fraktur
disslokation är när den flyttar sig, när frakturen har flyttat sig åt sidan. Denna reponeras av ortopeden. Lägga biten på plats igen så den ligger på rätt ställe
slutet (drar) eller öppen(op)
Frakturer som går in i leden
vid ledytsskada är det en sekundär artros (artrosrisk). Bråsked går även sönder och ledytan degenererar och blir tunnare.
Uppstår ej av sig själv därav sekundär artros
Fraktur behandling
operativt- osteosyntes. fixeras med någon sorts metall.
icke operativt
- någon form av yttre förband. Gips eller ortos (sitter med kardborre band och kan tas av)
För och nackdelar med ortos
nack
- patientient måste vara koporabel så att den används
- den är inte lika stabil som gips
pro
- kan tas av och då behålls hygien samt man kan träna armen (fysioterapi)
operativ frakturbehandling
både skelett och patient måste klara av OP, om de ej gör det sätts extern fixation. innan man kan sätta intern fixation som platta och skruvar.
intern fixation, vanligaste sätt
platta och skruvar (enda sätt om fraktur är vid metafys) vanligaste sättet
märgspik (ffa i femur och tibiae, märghålan är tom och då kan man stoppa ner en spik och armera benmärgen)
ledprotes (höft, axel), ny kula säts in
skruvar, stift, ståltråd
frakturläkning, hur går det till?
vi kan ej läka en person, det måste de göra själva. Vad sker där?
dagar: hematofas
- efter akut skada och pågår i några dagar.
- Celler och faktorer kommer för att påbörja läkning. Det kommer blod till benet.
- I samband med att pigment bryts ned får det den blåa och gula färgen.
veckor: bindvävsfas
- frakturen segas ihop lite gran
- frakturen kan ej längre förskjutas i sidled och det slutar knäppa i frakturen, men det går att böja den i några riktningar
månader: (4-6veckor) cellusfas
- kalk inlagras i såret och blir mer stabilt
- när denna är klar är extremiteten användbar men med oordnad vävnad som sedan i några år måste den återfå sin ordinarie rörbensliknandestruktur . Det som driver det att bli rörben är att det är det mest optimala och kroppen adapterar sig efter hur vi använder extremiteten och formar sig till den struktur som fungerar bäst då.
- först här syns läkning på röntgen! bindvävläkningsfasen syns ej. Så röntga ej fraktur innan 4-6 veckor. Inom 2 veckor kan du röntga för att se om läget är gott, efter 2 veckor kommer det vara för sent för att göra något åt det men för tidigt för att se om det skett någon läkning.
År: Remodelleringsfas
Belastningsformer, varför behövs det?
För att rörbenet ska växa ihop bra!
smärtgräns är begränsning. Gå så mkt du kan och i takt att fraktur läker så kan hen gå mer och mer. Ibland måste dock begränsning sättas (vid instabil fraktur) markeringsgång- sätt ner foten med 1/6 del av kroppsvikten och efter det tas den upp med två kryckkäppar och väntar på att nästa fot ska kommer ner till marken. Måste läras av fysioterapeut (speciell teknik).
Så
- full belastning till smärtgränsen
eller - markeringsgång med 1/6 av kroppsvikten benets egna tyngd
smärta i rörelseorgan
- aktivitetsutlöst
vs
- viosmärta
aktivitetinducerad smärta är oftast benign
vilosmärta är ett observandum. kan vara malignitet eller infektion. Om värst i vila och blir bättre vid rörelse kan det vara farligt! Kan ej lika enkelt ge lugnande besked utan åtgärder måste utföras.
all vilosmärta är förståss inte farlig dock
osteoporos
ger inga symptom förren patienten får sina frakturer
- diafysen får tunnare cortex (men också större omkrets, blir ej stadigare då skelettet blir svagare pga cortex blir tunnare. Märghålan är mkt vid)
- metafysen får generellt lägre bentäthet. Minskning av den homogena vita strukturen, mindre vit.
diagnos ställs ej via slätröngen utan den kan ge misstanke. Ska man ställa diagnosen måste man göra en bentäthetsmätning (densytometri). Bentäthet i förhållande till norm befolkning.
Vanligare med metafisära frakturer hos obesa människor
(handled, axel, höft, bäcken, kotor/kotkompression)
