ortopedi - grundläggande ortopedi Flashcards
vad ingår i ortopedi
rörelseorganens skadesjukdomar (inte artriterna som reumatoid artrit, ej heller om de livsviktiga organ som lever, hjärta, lungor, lever)
- funktionsviktiga organ (armar, ben, rygg)
ett viktigt organ inom ortopedi
- vad är dess uppgifter? (3st)
skelettet
- behövs för att stödja upp individen så att vi kan förflytta oss och utföra ett arbete.
- skyddar, så som cranium som skyddar hjärnan, revben som skyddar hjärta och lungor, bäckenskovla ger skydd åt växande fostret, benmärg ligger skyddat av ett hårt material.
- lagra, kalcium/kalk. Behövs för stadga medn även många av kroppens fysiologiska processer. För att blod ska kunna koagulera och nerver ska kunna leda impulser behövs en bra nivå av kalcium. Fosfat finns öven som support
rörbenets delar
bästa möjliga hållfashet med minsta volym. Volym ökar
metafysen är lite skörare än diafysen
metafys och diafys
- vilken läker fortare och vilken är skörare?
- varför?
metafysen är lite skörare än diafysen (saknas kalk där, därför är den skörare). - Vanligare med frakturer här
metafysen har lite bättre blodcirkulation än diafysen.
- led behöver mer blod än området mellan två leder.
- diafysen håller bättre vid skador men läker långsammare än metafysen.
barn har en fys, fysen är där det finns uppklarningszoner och där rörbeen fortfarande växer. Där är skelettet skörare för det finns mindre kalcium.
metafys = spongiöst ben Diafys = cortikalt ben
kortikala benet - diafys
vid ytan, cortex är bark
där vi har kortikalt ben har vi inget skelett innåti röret utan vi har benmärg.
kortikala benet blir tunnare
skelettets mekaniska egenskaper
- vad byggs det upp av?
- vilka är fördelar med detta?
byggs upp av kalk, kalk gör att skelettet blir starkt.
det finns även kollagen typ 1 fibrer som armerar skelettet och ger flexibilitet.
skelletet blir mindre skört 1+ 1=3. kombination av kalk och kollagen gör skelettet starkare än summan av båda komponenten.
skelettets egenskaper
- 2st
- självreparerande
- adaptivt
kroppen har goda möjligheter att läka skador. När vi skada ross på andra ställen i kroppen så bildas det ärrbildning, cellerna får en mer kaotiskt ordning än innan. Blir ej 100% med full funktion. I skelettet är det ej så, skelettet måste kunna läka fullständigt! Man går tillbaka i differentieringsstadie och kan bilda benbildande celler. I fraktur läker ben med ben och inte i form av kaotiskt ben. Styrka i skelett återkommer med 100% efter en fraktur, ibland även lite starkare.
Adaptiv
- anpassar sig efter hur den belastas. Belastas det mkt blir det starkare, vilar vi mkt blir det svagare. Skelettet släpper kalk och vi kissar ut det vilket gör att vi både kan få njursten (astronaut efter rymdfärd) pga kalksläppet, men skeletttet blir dämed även skörare. Så rör på dig och hoppa mkt!
Hur läker ben?
ben läker med ben och inte ärr!
skelettet anpassar sig efter den belastning den utsätts för!
Frakturorsaker
trauma där energigrad överstiger skelettets hållfasthet
patologisk fraktur
- skelett går av genom en lokaliserad skelettförsvagning, tumör! kan vara malign eller benign.
(osteoporos räknas inte i patologisk fraktur, alltså en fysiologisk försvagning på skelettet utan det måste vara en tumör för att det ska vara en patologisk fraktur)
Stress
- belastning repetitivt på skelettet som utmattar det. Det bildas microfrakturer i skelettet, som vid styrketräning eller löpträning. I viloperioden läker frakturerna, men om man ej vilar utan fortsätter att anstränga sig så kan de microfrakturerna till slut bilda en genomgående spricka i skelettet. Som börjning av en ståltråd flera gånger, till slut går den av.
- sitter nästan uteslutande i nedre extremiteter. Behandling är oftast att avstå från ansträngning och låta frakturen läka.
distalstatus
- vad vill vi se?
- vad är farligt att skada?
när en pat. skadat en extremitet så kan det utöver att extremiteten är skadad på en viss lokal kan det även passera kärl och nerver på skadeområdet.
- i bästa fall tryck mot kärlet eller närven.
- I värsta fall skada eller avslitning som orsakar bortfallet.
kärlfunktionen distalt är då viktig att undersöka
Kärl: pulsationer, ABI? färg och temp? sidoskillnad. Dorsalis pedis puls
ABI under 0,9 efter trauma kan va täcken till kärlskada. Extremiteten kan bli vit och så småningom lite lila av cyanos. Sen kall.
Nerver: Känsel? Motorik? - istället för att känna igenom så är det i detta avseende viktigt att lära sig utantill ett schema som testar representanter för de viktiga nerverna i de drabbade extremiteter. Finns ett schema för arm resp ben. i övre är vi oroliga för skada i: - n. medianus - n. ulnaris - n. radialis
förklara distalstatus av nerver ifall du misstänker en övre extremitetskada
- vilka nerver är vi oroliga att de skadats?
- hur testas detta?
i övre är vi oroliga för skada i:
- n. medianus
- n. ulnaris
- n. radialis
n. medianus
- volar abduktion av tummen (lägg handflata mot taket och lyft tummen mot taket från handflata. Du trycker ner som läkare och ser om det finns en kraftnedsättning/pares i den undersökta muskeln.
- känsel i dig II
n. ulnaris
- fingerspretning mot motsttånd, kolla efter kraftnedsättning
- känsel ulnart (dig V)
n. radialis
- fingersträckning mot motstånd
- känsel radielt (dig I och II)
dorsalstatus i nedre extremitet och vilka nerver är vi oroliga för att de har skadats här?
- hur undersöker vi om dessa är skadade?
n. tibialis
n. fibularis profundus
n. fibularis superficialis
n. tibialis
- plantarflexion fotled (gasar med foten)
- känsel fotsula
n. fibularis profundus
- dorsalflexion av fotled, drar fot mot sig själv i fotled
- känsel mellan stortå och pekfinger (dig I och II)
n. fibularis superficialis
- pronation/eversion fotled. viker fotblad ut i kroppen,
- känsel i fotrygg
alla görs mot motstånd och på båda sidor!
akut omhändetagande av skadad extremitet
- reponera en fraktur eller felställning före röntgen vid uppenbar felställning (om den ligger i diafys eller liten led (händer - handled, fötter - fotled)
OBS ej barn, de behöver narkos för reponering
Du drar och lyfter fram så foten återfår sin normala form. Vävnad mår ej bra av att ligga utspänd så det bör göras direkt när pat. kommer till akuten.
Gör EJ om:
- uppenbar felställning i stor led (armbåge, axel, knä, höft) - det bör istället röntgas snabbt först och/eller ringa en äldre kollega. annars kan man riskera att göra skadan värre.
akut patient om de har synlig felställning och nedsatt motorik!!!
vilka stora leder bör ej reponeras före röntgen vid skada?
- vad mer bör göras innan reponering?
armbåge
knä
höft
axel
ring en äldre kollega innan reponering då de har mer erfarenhet!
bör man gipsa en extremitet före röntgen?
NEJ, vanligen inte men ibland behövs det
- om man gör en grov reposition ska man fixera extremiteten med ett gips (annars återkommer det under tiden det röntgas)
- om det är en uppenbar instabil fraktur. Om underbenet t.ex rör sig och är mobilt på ett sätt som är smärtsamt för patienten. Humant att lägga gips så benet ligger stilla under röntgentiden. (patienten kommer behöva röra sig mkt på röntgen)
