Njure - hur fungerar dialys Flashcards
njuremedicin (avdelningar)
öppen vård
- dialys och aferesmottagning
- hemodialys
- njurmottagning
slutenvård
- inneliggande patienter finns här
olika vårdformer av dialys
assisterad hemodialys (patienten får hjälp vid sin dialys, vissa behöver ligga ner och vissa kan sitta)
Limited care (patienten ansvarar delvis själv för sin behandling, de mäter värden osv)
Självdialys (patienten tar hand om hela sin behandling själv)
Hemdialys
(patienten tar med sig dialysen hem och sköter den själv, skriver på kontrakt där de tar ansvar fför sin behandling själv)
vad sker i en dialys? Hur funkar det?
blodet renas antigen via fistel eller CVK och körs i en dialysator/filter. Filtret avlägsnar slaggprodukter ur blodbanan. reglerar syra/basbalans med bikarbonat i dialysvätskan och tar även bort överflödig vätska. I dialysvätskan finns även Na, kalium, kalcium, klorider och glukos för att elektrolytbalansen ska kunna korrigeras.
vad är HD och HDF?
HD
- tunnt membran som har små porer där blodet passerar igenom, på andra sidan finns dialysvätskan. Här transporteras lösa ämnen genom membranet orsakad av en koncentrationsskillnad/diffusion.
HDF - större filter för att ta bort lite större molekyler. Finns även substitutionsvätska för att späda ut blodet med för att få de större molekylerna att passera genom membranet. Diffusion kombinerat med konvektion.
vad menas med UF?
ultrafiltration
- tar bort överskottsvätska via en tryckskillnad som uppstår över membranet. Vätskan i blodbanan pressas då över membranet ut i dialysvätskan. Njursjuka producerar nämligen inte tillräckligt urin och överskottsvätska lagras istället i kroppen vilket vi via detta vill bli av med.
hur går dialysbehandlingen till? vilka mål finns och vad bör man tänka på?
Målvikt på varje patient, man vill att pat. ska ha denna vikt när de går hem från dialysen. Räknar ut detta för att veta hur mkt som ska UF (ultrafiltration). Räknas ut med att räkna på
- dagens vikt subtraherat med målvikt: tex 75kg - 70kg = 5. Man vill ta bort 5dl.
används ibland med skattningsverktyget Recova
- viktigt att ta BT innan och efter och under dialys
antikoagulation ges vid start, innan dialys (inohep (lågdos heparin)) för att blod ej ska koagulera under behandling. Bedöm dos efter kroppsstorlek och dialystid.
Vikt före och efter tas även
Vissa patienter behöver mer hjälp än andra under behandlingen. En dialysbehandlng kan ta ca 4h.
vilka komplikationer kan uppstå under dialysbehandling?
- ultrafiltrationen kan gå för fort vilket gör att personen får blodtrycksfall. Man tar bort vätska för snabbt och kroppen hinner ej anpassa. Beror ofta på att man har fel målvikt eller en patient har stelare kärl. Hjälp med att sätta på syrgas och höja upp fötterna på pat.
- muskelkramper - man får en sked kaviar/salt eller behöver avsluta behandling tidigare.
- Illamående, kräkningar, huvudvärk: ofta är patienter uremiska i början och man vill inte ha en för snabb hastighet och för lång session om man är ny på dialys för att kroppen ska kunna vänja sig.
- dålig dialyskvalite: kan bero på acessen som gör att det blir dåligt flöde och pumphastigheten blir sämre pga det.
- fistelnål som åker ut som kan ge risk för stor blödning
- risk för luftemboli pga luft i slangsystemet, men det finns varningssystem i maskinen som bör stanna och varna när den känner av luft i systemet.
Livet som dialyspatient, hur är det sådär? vad bör man tänka på? vad kan vara jobbigt med det som måste hållas koll på?
Vätskerestiktion finns: har pat. ingen urinproduktion får de dricka max 700ml/dygn! Vid urinproduktion får de dricka 700ml + det man kissar ut (så kanske 1,7l). Många kan uppleva detta som jobbigt.
låsta vid sin behandling: vilket gör att de ofta måste vara sjukskrivna från jobbet. De som har hembehandling kan göra det på kvällen och jobba, men det är såklart ändå jobbit.
Diet: måste få i sig protein då de tappar det vid behandlingen. Får ej ha för högt kalium, fosfat och kalcium. Begränsa salt samt mjölkprodukt konsumption!
Månadsprover: Vissa månader per år, finns helprover och halvprover. Tät kontakt med ssk och läkare. Rondas varje månad och en gång per år får de läkarbesök.
t.ex transplantationsutredning sker också.
vad är dialys beroende av?
rent vatten!!
7500L passerar anläggningen varje dag!
på natten renas den från bakterier. var tredje månad kollas/görs kemiska och laboratoriska prover.
dialysaccesser, vilka finns?
AV-fistel (måste ha bra kärl som duger) på den icke dominanta armen.
Kan det ej anläggas så lägger man in ett syntetiskt graft
om inget av detta fungerar så anläggs en centraldialyskateter (CDK) - dock högre infektionsrisk än både graft och fistel.
efter operationen hör man ett svirl över det här kärlet.
vilka CDK kan man ha?
dubbellumen kateter via v. jugularis ner till höger förmak
tillfällig kan användas eller vid enstaka dialys kan en femoraliskateter anläggas.
komplikationer kring dialysaccesser?
- vad bör man tänka på?
viktigt att man aldrig får ta blodprov i fistelarmen!!
man kan få aneurysm och blödningar, huden blir tunnare över aneurysmen. Undvik att sticka i pseudoaneurysm.
Recirkulation kan ske
ett försämrat flöde pga den inte ligger bra i kärlet kan ske, eller fibrinstrumpor som satt sig kring toppen av katetern (använd Actilyse, TauroHep, Urokinase för att öppna upp)
NxStage
mini dialysmaskin som kan tas med hem, även när man reser.
