Njure - peritoneal dialys Flashcards
När är det dags att starta peritoneal dialys? (aktiv uremivård)
När det är ca 10% av njurfunktionen som återstår
aktiv uremivård betyder innebär:
- bloddialys/Hemodialys
- preitonealdialys/PD eller
- transplantation
påsdialys och hemodialys är likvärdiga. Hemodialys 3ggr i veckan. Påsdialys varje dag.
Hur fungerar påsdialys?
dialysvätskan förs in via en kateter till bukhålan, genom diffusion och osmos kommer sedan slaggprodukter och överflödig vätska att transporteras genom kärlväggen ur blodbanan och ut i bukhålan. Transporteras från blodbanan ut i bukhålan och efter en tid behöver man byta ut vätskan med alla slaggprodukter i sig.
För att få tillgång till bukhålan opererar man in en kateter. Litet snitt nedanför naveln som görs av kärlkirurg. Aggregat kopplas sedan till katetern. Används för att koppla till dialyspåsen när man byter den gamla dialysvätskan mot ny.
Aggregaten byts ut 1 gång var 6:e månad. Kombinerat med läkarbesök för att se hur allting fungerar. Aggreganten har ett jodknopp på sig som renar från bakterier
vad behöver man för påsdialys?
- lösning
- bukhåla
- kateter med aggregat (inopererat)
fyller på med övre påse och samtidigt ikopplat finns en nedre påse som tappar ut slaggprodukterna ur bukhålsvätskan samtidigt
du kan ej göra detta hur länge som helst för att bukhålan till slut fräts och skadas efter ca 15år.
vad finns det för fördelar med påsdialys jämfört med bloddialys?
kräver ingen direkt access till blodbanan, särskillt till de yngre patienter. Om man använt för mycket till dialysaccess så finns det till slut inga blodkärl kvar i framtiden.
Patienten kan göra denna behandling i hemmet. Själv eller mha kommunens personal.
Man kan styra sitt liv lite mer själv, är inte beroende av en plats.
cirkulatoriskt mer skonsam för att man inte stökar i blodbanan.
Inga vätskerestriktioner, vilket bloddialys patienter behöver.
- Denna behandling piskar på njuren att bli av med överskotssvatten, mer ön vad hemodialys gör.
Patienter slipper resor till och från dialysen, vissa behöver resa mkt långt och sedan sitta i dialys i flera timmar. Detta ca 3 gånger i veckan.
Kontraindikationer till påsdialys?
aktiv inflammatorisk tarmsjukdom, den kan nöta hål på tarmen och göra att det läcker ut avföring i tarmen.
Ventrikelshunt, dialysvätska kan dra sig upp i hjärnan
Adheranser i buken
mycket stor kroppsvolym, detta gör att man behöver en större volym och då räcker ej påsdialys till.
bråck, som är innoperabel, eftersom buken är försvagad. Mindre bråck kan åtgärdas med nät.
CAPD
kontinuerlig ampulatorisk påsdialys
- man gör det under dagen. Vätskan byts ut manuellt fyra gånger per dygn. Varje byte tar ca 45min.
APD
automatiserad peritoneal dialys - på natten
maskinen ger en automatisk rensning, anpassad till individen som har den. Patient kopplar sig till maskinen vid sänggående och maskinen byter under natten automatiskt dialysvätska. Lägger de sig på slangen larmar den. Man kan använda mer vätska på detta sätt.
- bäst för patienter som kan köra detta flera gånger.
Dialys och ultrafiltration
den totala volymen dialysvätska/dygn påverkar dialyseffektiviteten.
- CAPD = 2Lx4, 8L per dygn.
- APD = 5x6L, kan komma upp till 30L/dygn. alltså mer om man behöver
svagare sockerlösning drar mindre vatten än vad en stark gör. Så glukoshalten påverkar ultrafiltrationen. PD vätskor finns i tre olika glukosstyrkor 1,36%- 4,25%)
svagare sockerlösning drar mindre vatten än vad en stark gör. Så glukoshalten påverkar ultrafiltrationen. PD vätskor finns i tre olika glukosstyrkor 1,36%- 4,25%). Vilka färger har dessa, på vilken styrka?
svag lösning - gul hatt
grön kork -mellanstark
orange - stark
varför använder vi inte extraneal jämnt?
det är bara godkänd för 1 påse per dygn och kan vara i buken max 16h
PD komplikationer
Påsdialys kan ge Peritonit
- grumlig dialysat, som äppelmos och mjälk (istället för gul o klar)
- buksmärta
- feber
- allmän sjukdomskäsnla
SÖK VÅRD DIREKT o vänta inte till nästa byte -akuten och omhändetas snabbt!
- snabbt handläggande kan ge chans för polyklinisk behandling istället för inläggning och intensivvård.
vissa har bara grummligt dialysat, men ändå ska de tas hand om! det är viktigt (KOMMER PÅ TENTA)
- odla
- ge antibiotika i påsen, blanda med dialysatvätskan
Exit site infektion - svullnad - rådnad - pus ur exitsite Behandla med antibiotika fort! för att infektionen inte ska bli en tunnelinfektion mellan kuffarna. Blir det abcess där är det svårt att behandla.
Tunnelinfektion
- svullnad
- rodnad över tunnelingen. rådnad över exitsite
fler komplikationer med påsdialys
Fibrin bildas i katetern
felaktigt kateterläge
Förstoppning
Över Ödem Andningssvårigheter Blodtrycksstegring Viktuppgång
Undervätskning
- viktnedgång
- lågt BT
- Yrsel
- Illamående
att leva med påsdialys? går de bra?
Ja, de kan ofta göra saker de vill och göra påsbytet i naturen också. Såklart är det inte lätt, men de uppmuntras att försöka leva så bra som möjligt. “De kommer inte bli som förr, men de kommer bli bra ändå”.
Det kräver dock lite planering, de får påsar var 14:e dag. Om de ska resa utomlands måste de be i förväg ca 4veckor eller mer så att de får lösningarna skickade. 2 reser per år kan de göra utan att betala extra för frakten av påsarna.
Krävs planering och en hel del tålamod medan de väntar på sin nya njure.
