Hy: Sub- ,epi- och arak-blödningar

Question 1

hur skiljer man på epidural, sudural och subarch blödning?

Answer 1

Question 2

vad är en subduralblödning coh vilka typer finns?

Answer 2

Blodansamling mellan dura mater och arachnoidea
* Akut subduralhematom - Färsk blodansamling som oftast uppstår till följd av kraftigt våld eller kontusion
* Kroniskt subduralhematom - Veckor gammal blodansamling med långsam påfyllnad. Drabbar i regel äldre patienter i samband med lindrigt trauma (t.ex. fall i hemmet).

Blödningen utgår vanligen från avslitna bryggvener som passerar subduralrummet

Question 3

vilak får en subdural blödning

Answer 3

äldre och alkolister

riskfaktor är även ak och krampsjukdomar eller shuntar

Question 4

symtom vid akut och kronsik subduralblödnign?

Answer 4

Question 5

diagnostik vid subduralblödnign?

Answer 5

lab med blod, crpk, glukos och pk
dt härna

Question 6

behadnlign subduralblödning

akut vs kronsik
prognos?

Answer 6

akut - neurokirugi
kronsik - exapektans eller utrymning vid risk för inklämning

Hos patienter med kirurgikrävande akut pat ligger mortaliteten på 40-60%

Question 7

vad är en epiduralblödning?

Answer 7

Epiduralblödning är en blödning mellan skallbenet och dura mater som utan åtgärd kan vara livshotande.

Question 8

orsaker till epiduralblödning?
vilket kräl?

Answer 8

Ofta (85 %) a. meningea media som slits av. Ofta efter inte så kraftigt våld mot skallen/tinningarna, till exempel vid cykelolycka eller misshandel (även postop.). Blodet ansamlas mellan dura mater och skallbenet. På grund av att begränsat expansionsutrymme kan blödningen leda till livshotande inklämning.

Question 9

symtom vid epiduralblödning?

Answer 9

truma ==> medvetsäkning ==> vaknar ==> återinsjuknar i medvetnadesänking

• huvudvärk
• kräkningar
• kramp
• hematom bakom öronen
• likvor i näsan
• blod i trumminnan
• inklämningsymtom

har ofta en skallfraktur också

Question 10

vad är symtom vid inklämning?

Answer 10

Medvetslöshet
Fokalneurologiska bortfall - T.ex. ensidig svaghet/förlamning, påverkat tal
Dilaterad ljusstel pupill p.g.a. ökat intrakraniellt tryck -> tryck mot n. oculomotorius
Cushings reflex - Stigande blodtryck med samtidigt låg puls

Question 11

undersökning vid epiduralheamtom?

Answer 11

dt

Question 12

behadnling vid epiduralhematom

Answer 12

ska alltid till sjukhus
* måste undersökas / vakna var 30e minut under 24h för att ej missa en inklämning
* hög huvudända
* mannitol kan ges
* kirugi

Question 13

vad är en subarakoidblödning?

vanlingt?

Answer 13

Blödning ut i det likvorfyllda subarachnoidalrummet (mellan arachnoidea och pia mater). Vid kraftig blödning kan blod även tryckas in i parenkymet och/eller i ventrikelsystemet.

5% av stroke

Question 14

orsaker till SAB?

Answer 14

• Aneurysm som brister (60 %). Dessa är oftast lokaliserade till förgreningsställen i circulus Willisi.
• missbilningar
• hyerptoni
• aterioskleros
• anann orsak

Question 15

symtom vid SAB?

Answer 15

• kan ha en warning leak dagar innan
• vid symtom kraftig blixhuvudvärk med utrstrålning i nacken
• illamående och kärkning
• fotofobi
• nackstyv
• medvetande påverkan ev
• pappilödem
• fokal neurologi

Question 16

anamnes och status vid SAB?

Answer 16

Anamnes
* Symptom, duration och förlopp. Warning leak?
* Riskfaktorer - Rökning, Waran, alkohol eller annan hjärt-kärlssjukdom
* Känner patienten igen symptomen från tidigare huvudvärk?

status: pox, vp, ekg, neurlogisk med rls

Question 17

bild och yttligare utredning vid misstänkt SAB?

Answer 17

• dt hjärna där man ser dödens vita krabba.

negativ dt utsluter dock inte sab ==> gör då LP; först 6-12 h efter stmtom

mr kan göras vid lång anamnes

Question 18

handläggning vid SAB?

Answer 18

• ev intubera
• kontaka neurokirugen
• smärtlindra morfin - sänker även tryck
• tranexamsfyra
• kirugi med ex coilning eller drän

Vid ökat intrakraniellt tryck och hot om inklämning - Höj huvudända, intubera och administrera mannitol

Question 19

vad kan ske några dagar efter en SAB?

Answer 19

• Cerebral vasospasm – Sammandragning av blodkärlen av okänd orsak, sannolikt pga blod utanför kärlen som “retar”. Störst risk dag 3-8, kan ge svaghet och konfusion eller bli livshotande. Utred med angiografi. Ge Ca-kanalblockerare nimodipin (Nimotop®). Cerebral vasospasm kan även orsakas av t.ex. trauma med blödning, inflammatorisk vaskulit och/eller amfetamin.
• Reblödning – Störst risk de närmaste dagarna, 50 % inom 6 månader. Cyklokapron® (ökar koagulationen) ges fram till definitiv behandling. Reblödning är farligare än primärblödning!