Hy: Ort - Fot + ben + höft Flashcards

1
Q

hur är bäckent uppbyggt?

A

Bäckenet utgörs av flera sammansatta ben som anteriort förenas med symfysen och posteriort är kopplat via sakroiliakaleden (SI-leden) till sacrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur delar man upp bäckenfraktur i två grupper?

A
  • Stabila bäckenfrakturer har små felställningar och engagerar främre delen av bäckenet. Exempel på detta är frakturer i ramus superior och inferior. Dessa är en vanlig osteoporosfraktur som ses hos äldre efter fall på sidan med direkttrauma mot trochanter major.
  • Instabila bäckenfrakturer har större felställningar och engagerar vanigen både främre och bakre (ilium, sakrum eller SI-lederna) delen av bäckenringen. Orsakas vanligen av högenergiskador, där våldets riktning avgör frakturutseendet. Ett exempel på detta är “Open book”-skada - Separation av symfysen med samtidig fraktur av sakrum eller SI-lederna. Uppstår vid anterioposteriort våld.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

symtom vid stabil vs instabil bäckenfraktur?

A

Stabil bäckenfraktur (osteoporosfraktur, lågenergivåld)
* Belastningssmärta i höft/ljumske
* Ökad smärta vid kompression av bäckenet
* Tolererar ofta passiv rörlighet i aktuell höft väl

Instabil bäckenfraktur (högenergivåld)
* Hematom, svullnad och eventuellt öppen blödning
* Starka smärtor - Accentueras vid kompression av bäckenet
* Ofta multitrauma med tydliga tecken på högenergivåld och flera skadelokaler
* Dislokation i frakturen kan ge kraftiga inre blödningar och hypovolem chock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

diagnostik vid bäckenfraktur?

A
  • anamnes om energivåld och osteoperos
  • ABCDE
  • DT
  • utslut skada på urinväg och magtarm
  • undersöks instabilitet och chock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

behandling stabil bäcken

A

mobiliera och läcker av sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

behandling av instabil bäckenfraktur?

A
  • syrgas
  • vätska, ev blod
  • smärlindra
  • bäckegördel
  • immobilsera
  • ev suprapubis kad, ej vanlig kad
  • op i lugnare skede

abcde handläggande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka två olika personer får höftfrakturer?

A
  • Lågenergivåld (fall i samma plan) med underliggande osteoporos (vanligast) . Falltendens är en viktig riskfaktor (stiger med ålder).
  • Högenergivåld - Framförallt hos yngre patienter, risk för samtidiga andra skador.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur delar man upp höftfrakturer i olika delar?
vilka är vanliga och vilka läcker bäst?

A
  • Cervikal/collom, vanligast med 55%. oftast intrakapuslära och läcker dåligt pga. dålig cirkulation. kan delas in i grad 1-4 beroende på felställning och genomgång av frakturen
  • pertrokantär - går genom trochanter major och minor och kan vara i flera framgen, läcker bra
  • subtrokantär - ensast 5% av alla höftfrakturer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

symtom höftfraktur?

A
  • smärta i höft och ner mot knä
  • kan ej lyfta benet
  • förkortat och utåtroterat ben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

undersökning vid höftfraktur?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

handläggning av höftfraktur på akuten

A
  • går ofta som höftkeja
  • immovilering och paracetamol + opioder
  • blodprov med grupper + bastest
  • vätska + syrgas
  • rtg och op anfäll
  • fast + Framgin + Ecvacillin

olika på teknik beroende på typ, men platta med skruv eller märgsbik beroende på ålder

återbesök om 6-8 v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

komplikationer efter höftfrakutr?

A
  • caputnekros där a. femoralis circumflexa är påverkat och ger då nekros ==> kan ge en falsk led emot frakturen.
  • protes lux
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtom vid en disfysär femurfrakutr?

diangositk

A
  • smärta
  • ben förkortat och viklat
  • svullet
  • cirkulotosk påverkad ev

distalstus, VP, rtg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

handläggning och behandling av femurfraktur disfysär?

A
  • immobilisera
  • smärtlindra
  • op med märgspik eller plattfixatio
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad menas med diafysär tibiafraktur?

orsak

A

Diafysär fraktur på tibia (ibland även fibula) som inte engagerar fotleden (se fotledsfraktur).

orsak av våld eller osteoperos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

symtom och utredning vid diasfyär tibiafraktur

A

symtom med smärta, svullnad, felställning
* anamnes med våld och osteoperos
* status - Undersök lederna proximalt och distalt om skadan – knästatus och fotledsstatus efter vad skadan medger, distalstatus (felställning? syndesmosskada? öppen fraktur?, mjukdelsskador?
* Röntgen – Vanligen slätröntgen

17
Q

behandling diasfyär tibiafraktur?

A
  • vid lätt felställning, helbensgips
  • vid större felställning, op med märgspik eller platta
  • öppen fraktur ges Ab, tenatus, reponera och extern fixation
18
Q

vanlig komplikatioen av tibiafraktur diasfyär

A

Compartmentsyndom i akutskedet

även felläkning med förkortning eller roterat

19
Q

hur delar man upp fotledsfraktur efter Weber?

A
  • Typ A-skador – Fraktur nedom syndesmosen (sällan operationsfall)- Ligamentum tibiofibulare anterius et posterius kallas tillsammans för ”syndesmosen” och förbinder tibia och fibula.
  • Typ B-skador – Fraktur i syndesmoshöjd (opereras vid bimalleolär skada, om syndesmosen är skadad eller vid inkongruens i leden.)
  • Typ C-skador – Fraktur ovan syndesmosen (t.ex. proximala fibula). Är definitionsmässigt förknippat med ruptur av syndesmosen och alltid operationsfall.
20
Q

hur delar man upp fotledsfraktuer efter antal skadeställen?

A
  • Unilateral (stabil eller instabil) – Skada på laterala eller mediala malleolen.
  • Bimalleolär fraktur (alltid instabil) – Skada på laterala + mediala eller bakre malleolen (processus posterior tibiae).
  • Trimalleolär fraktur (alltid instabil) – Skada på laterala, mediala och bakre malleolen (processus tibialis posterior).
21
Q

symtom fotledsfraktur?

A
  • svullnad och smärta
  • gångflöråga påverkat
  • felställning
22
Q

undersökning av fotledsfraktur?

A
  • anamnes
  • fotledstatus
  • distalstatus
  • röntgen om kriterer säger så
23
Q

behandling av fotledskfraktur?

A
  • reponera
  • morfin + steolid före
  • lägg gipsskena efter

op:
* vid kaffelinstbiliet eller syndesmossskada, samt vid proxial fibula fraktur
* op med inter fixation med plattor + Ab + tenatus

Distalstatus, både före och efter reponering!

24
Q

var sker oftast stukningar?

A

Den vanligaste skademekanismen är inversion/supination av en plantarflekterad fot vilket ger skada på laterala ledband:
* Ligamentum talofibulare anterior (FTA, lig. fibulotalare anterius). Vanligaste skadan.
* Ligamentum calcaneofibulare (FC). Skadas ibland.
* Ligamentum talofibulare posterior (FTP). Sällsynt.

Kraftigt pronationsvåld kan ge skada medialt på ligamentum deltoideum. Ligamentet är mycket tjockt och skador här är ovanliga.

25
Q

symtom och diagnsotik vid stukningar?

A
  • symtom med smärta och svullnad + ev hematom
  • Distatlstus alltid viktigt

Fotledssttus + spefika tester:
* Främre draglådetest – Bedömer det främre talofibularligamentet (FTA).
* Inversionstest bedömer kalkaneofibularligamentet (FC).

==> utgå sedan från ottawa kriterer

26
Q

vad säger ottawa kriterina?

A

Vid fotledsdistorsion är röntgenundersökning indicerad om det föreligger antingen:
* smärta runt malleolerna + går ej belaste 4 steg eller/och palpöm
* eller smärta i emmalnfoten vid palp över basen av båtbenet

är bra test men ska inte användas vid yngre pat + vid kongitiv påverkan

27
Q

behadnling av fotledsstukning?

A
  • Akut: minska blödning, svullnad och smärta med PRICE (protection, rest, ice, compression och elevation).
  • Fysioterapi (remiss sjukgymnast) – Belastning efter förmåga är OK från dag 1. Balansbräda är ett utmärkt träningsredskap, både för primär- och sekundärprevention.
  • Tejpning och ortos – Utmärkt sekundärprevention och används vid svår fotledsdistorsion
  • NSAID vid behov.
28
Q

vem drbbas av en hälsenruptur?

A

Drabbar framförallt medelålders män (90%) främst vid idrott och hård belastning med riktningsändring

En andra incidenstopp inträffar i 70-årsåldern (degenerativ hälseneruptur)

29
Q

vad bygger upp hälsenan?

A

Vadmuskulaturen utgörs till största delen av m. triceps surae. Det är en trehövdad muskel bestående av de två bukarna från m. gastrocnemius samt den djupare belägna m. soleus. Tillsammans övergår dessa distalt i tendo surae (hälsenan).

30
Q

riskfaktorer för hälsenaruptor?

A
  • Läkemedelsbehandling med fluorkinoloner, statiner eller kortison
  • Lokal kortisoninjektion mot hälsenebesvär
31
Q

symtom och diff vid hälsenruptur?

A
  • smärta som kom plötsligt
  • ljud smäll
  • svaghetet
32
Q

diff vid hälsenruptur?

A
  • Tennis leg - Ruptur av mediala gastrocnemiusbuken. Ömhet mer proximalt än vid hälseneruptur
  • fotledsdistorin
33
Q

undersökning vid hälssenruptur?

A
  • fotledstatus för utesluta fraktur
  • Ul endast vid lång tids svullnad

använder 3 tester:
* Thompsons test / calf squeeze test - Kläm på vadmusklerna med patienten liggande på en undersökningsbrits med fötterna utanför britsen. Testet är positivt om det inte sker någon plantarflexion i den skadade foten.
* Palpabel grop i senan - Palpera 1 till några cm ovan calcaneus övre hörn.
* Ändrad vilotonus på den skadade foten.

34
Q

behadnling hälssenruptur?

A
  • trombosfrofylax 10 dagar pga. dvt risk
  • belasta och rörelseträning
  • ev operation med sutur av senan, ej akut - sedan gips
  • icke kirugisk med med ortros och kilar som ger spetsfot