Hy: DVT och LE

Question 1

vad kallas ventromb i ytliga eller djupa kärl?

Answer 1

DVT drabbar oftast nedre extremiteter men kan även förekomma i arm eller på andra ställen. Beroende på om djupa eller ytliga vener är drabbade kallas det DVT respektive tromboflebit.

Question 2

vad är virchoffs triad?

Answer 2

Venös tromboembolism orsakas av en eller flera av faktorerna nedan:
* Stört blodflöde/stas
* Endotelskada
* Störd blodkoagulation

Question 3

riskfaktor för dvt?

Answer 3

• Koagulationsrubbningar
• Hög ålder
• Rökning
• Fetma
• Hereditet - Förstagradssläkting som haft venös tromboembolism före 60 års ålder
• Aktiv cancer – 5% av alla cancerpatienter får DVT
• Immobilisering
• Infektion
• Trauma
• Graviditet – T.o.m 8-12 veckor post partum
• Östrogenbehandling – P-piller eller HRT
• IBD – Framförallt vid skov
• Intravenösa katetrar – T.ex. CVK eller pacemaker

Question 4

symtom vid dvt?

Answer 4

• Ensidig svullnad - Endast ett ben eller en arm är svullen ibland med ökad kärlteckning
• Smärta/ömhet - Ömmar ibland endast vid palpation
• Homans tecken - Smärta i vaden vid dorsalflektion av foten
• Rodnad
• Konsistensökning i vaden
• Gångproblem

Question 5

anamnes vid dvt

Answer 5

• ålder
• p-piller
• symtom - svullnad, smärta och ödem
• ak behadnling
• malignitet
• imoblisering
• tidigare dvt
• andra diff

Question 6

vad är well-score och hur går man vidare med det?

Answer 6

Question 7

när anvädner man inte wellscore?

Answer 7

OBSERVERA att Well’s diagnostikstöd ej är utvärderat för patienter med P-piller, behandling med östrogen, graviditet, postpartum 8 v.

Question 8

lab vid dvt?

Answer 8

Question 9

vad kan ge höga d-dimer?

Answer 9

Question 10

när gör man ultraljud eller ej vid dvt?

Answer 10

Question 11

vidare utredning av dvt efter prover?

Answer 11

• ultraljud men
• dt thorax

Question 12

diff till dvt?

Answer 12

• Erysipelas
• Lymfödem
• Artros eller bakercysta
• Venös insufficiens
• Varicier/åderbråck
• Arteriell insufficiens
• Traumatisk skada/fraktur
• trombofebit

Question 13

vad är en tromboflebit och hur handläggs den?

Answer 13

Question 14

behadnling av dvt?

Answer 14

• först ges LMWH så som fragmin i 5 dagar till pk är bra
• sedan sekundär profylax med NOAK/waran, främst noak om pat ej har cancer - då waran
• tromboys kan göra vid utlade symtom med störd aträr cirk

kolla om man kan ge noak direkt?

Question 15

icke lm behadnling vid dvt?

Answer 15

• kompressionstrumpr
• kirugi

Question 16

komplikationer dvt?

Answer 16

Lungemboli – Asymptomatisk lungemboli ses hos ca 50 % av patienterna med symptomatisk djup ventrombos

Posttrombotiskt syndrom – Kronisk venös insufficiens och ökad risk för bensår

Question 17

vad är Posttrombotiskt syndrom?

Answer 17

Posttrombotiskt syndrom orsakas av en djup ventrombos, trombosen leder till att klaffarna i venerna skadas. Detta ger i sin tur backflöde vilket ökar trycket i venerna. Patientgruppen får symptom i form av svullnad, värk, tyngdkänsla och trötthetskänsla, nattliga muskelkramper samt hudförändringar. Problematiken kan motverkas via snabb mobilisering och kompressionsstrumpa efter en DVT.

Question 18

vad är en LE?

vad menas med massiv och instabil?

Answer 18

• Ocklusion i lungartärer som oftast orsakas av emboli från en proximal DVT (DVT behöver dock inte synas). Symptombilden och allvarlighetsgraden kan variera kraftigt och beror bl.a på lokalisation och storlek på ocklusionen.
• Massiv lungemboli - Bör användas för beskrivning av anatomisk utbredning dvs 50% perfusionsdefekt eller ocklusion av minst två lobartärer.
• Instabil lungemboli - Tillstånd med hemodynamisk påverkan med systolisk blodtryck < 100 mmHg (pga högersvikt och minskad fyllnad av vänster kammare)

Question 19

vad är en LE?

vad menas med massiv och instabil?

Answer 19

• Ocklusion i lungartärer som oftast orsakas av emboli från en proximal DVT (DVT behöver dock inte synas). Symptombilden och allvarlighetsgraden kan variera kraftigt och beror bl.a på lokalisation och storlek på ocklusionen.
• Massiv lungemboli - Bör användas för beskrivning av anatomisk utbredning dvs 50% perfusionsdefekt eller ocklusion av minst två lobartärer.
• Instabil lungemboli - Tillstånd med hemodynamisk påverkan med systolisk blodtryck < 100 mmHg (pga högersvikt och minskad fyllnad av vänster kammare)

Question 20

symtom LE?

Answer 20

Symptomen vid lungemboli kan variera och även om takypné, bröstsmärta, hosta är vanligt kan endast en plötslig konditionsförsämring vara enda symptomet.

• (Akut) dyspné - Vanligaste debutsymptomet. Kan variera i allvarlighetsgrad. POX:en är ofta påverkad. (80%)
• Takykardi (70%) - Vid takykardi av okänd genes bör lungemboli alltid finnas med som en differentialdiagnos
• Pleurit (65%)
• Hosta (20%)
• Takypne (70-90%)
• Bensvullnad
• Bröst-/buksmärta
• Hemoptys (ca 10%)
• Synkope (19%)
• Påverkad cirkulation - Drabbar ca 5-10%
• Tecken till DVT
• Cyanos

Dyspné, takykardi, bröstsmärta och takypné en vanlig symptombild

Question 21

vilka parametrar är med i wellscore LE?

Answer 21

Question 22

hur tolkar man wellscore LE?

Answer 22

1. Värdera klinisk sannolikhet utifrån symptombild och riskfaktorer. Wells score är ett bra diagnosstöd (se nedan).
2. Vid låg eller måttlig risk för LE (lungemboliscore ≤ 4) ta D-dimer. Om positiv D-dimer gå vidare med DTLA.
3. DTLA (DT-lungangiografi) - Utförs vid hög klinisk misstanke eller vid låg/måttlig risk och positiv D-dimer.

Question 23

vilka saker är inte med i wellscore LE som man behöver tänka på höjer sannolikheten?

Answer 23

Om p-piller, östrogenbehandling, graviditet eller postpartum < 8 v så hantera som hög sannolikhet.

Question 24

anamnes LE?

Answer 24

Hereditet
Rökning
Graviditet
Tidigare sjukdomar och/eller operationer
P-pilleranvändning

Question 25

lav bid LE?

Answer 25

* d-dimer vid låg sannolikhet * blodgas - Det mest typiska patologiska blodgasfyndet vid lungemboli är hypoxi med sänkt pO2 och samtidig hypokapni med sänkt pCO2 som kompensationsmekanism, hyperventilation. * Hb, PK, APTT, leverstatus, njurfunktionsprover och elstatus är viktiga prover innan insättande av eventuell behandling

Question 26

typiskt ekg vid LE?

Answer 26

* Kan vara helt normalt. * De vanligaste EKG förändringarna är takykardi, ospecifika ST-segment och T-vågsförändringar. * Andra EKG förändringar som kan tala för LE är debut av förmaksflimmer, högergrenblock, negativ T-våg i III + V1 och/eller V1-V4, * samt ibland P-pulmonale (hög spetsig P-våg i II-III). * Även S1Q3T3 har associerats med lungembolier (S-våg i avl I, Q-våg i avl III samt inverterad T-våg i avl III) | A: p-pulmonale / B=s1q3t3 / C=takykardi med höger belastning

Question 27

vidare utredning vid LE efter prover och ekg?

Answer 27

* dt-angio * ucg samt ev ultraljud ben samt lungscint

Question 28

diff LE utifrån dyspne, bröstsmärta, hempptys och cirkulation?

Answer 28

Question 29

grund i LE behadnloing

Answer 29

ABCDE där man vill ha pox över 90, sedan är de antigen heparin eller trombolys som gäller

Question 30

akut behadnling vid icke-massiv LE?

Answer 30

Lågmolekylärt heparin (LMWH) - T.ex. fragmin s.c. 200IE/kg/dygn i ca 1 vecka. Vid stor hemodynamisk påverkan ges istället i.v. heparin då den subkutana cirkulationen och således upptaget är försämrat. ## Footnote Patient med normalt blodtryck och utan högerkammarpåverkan kan behandlas med Faktor Xa hämmarna Rivaroxaban eller Apixaban direkt, dvs behöver ej gå in med LMWH.

Question 31

sekundär profylax vid icke-massiv LE?

Answer 31

Antikoagulationsbehandling med NOAK eller waran bör påbörjas efter ca 1 dygn. Behandlingstiden individanpassas där risk för retrombos måste vägas mot blödningsrisken. Vanligen ges patienten sekundärprofylax under 6 månader, men högriskpatienter kan behöva livslång antikoagulationsbehandling (lågdos).

Question 32

behadnling vid massiv LE?

Answer 32

* Trombolys med alteplas om påverkad hemodynamik: Systoliskt blodtryck <90 eller förändring på >40 mmHg under 15 min. * Om kontraindikation mot trombolys kan kirurgisk embolektomi bli aktuell, alternativt kan heparin vara aktuellt * IVA-vård kan bli aktuell vid tydlig cirkulatorisk påverkan

Question 33

vad måste man göra före behadnling av alla LE pat?

Answer 33

Question 34

diagnostik LE hos gravida? | behadnling?

Answer 34

ej domier, kan använda dt med kontrast heparin är ok både under grav och amning

Question 35

hur kan man behandla en pat med LE på VC innan ambulans kommer?

Answer 35

* syrgas * 2 pvk * heparin lågm kan man ge vid hög sannolikhet, liten risk för fel