Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T11 - Akutmedicin > Hy: DVT och LE > Flashcards

Hy: DVT och LE Flashcards

1
Q

vad kallas ventromb i ytliga eller djupa kärl?

A

DVT drabbar oftast nedre extremiteter men kan även förekomma i arm eller på andra ställen. Beroende på om djupa eller ytliga vener är drabbade kallas det DVT respektive tromboflebit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är virchoffs triad?

A

Venös tromboembolism orsakas av en eller flera av faktorerna nedan:
* Stört blodflöde/stas
* Endotelskada
* Störd blodkoagulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

riskfaktor för dvt?

A
  • Koagulationsrubbningar
  • Hög ålder
  • Rökning
  • Fetma
  • Hereditet - Förstagradssläkting som haft venös tromboembolism före 60 års ålder
  • Aktiv cancer – 5% av alla cancerpatienter får DVT
  • Immobilisering
  • Infektion
  • Trauma
  • Graviditet – T.o.m 8-12 veckor post partum
  • Östrogenbehandling – P-piller eller HRT
  • IBD – Framförallt vid skov
  • Intravenösa katetrar – T.ex. CVK eller pacemaker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

symtom vid dvt?

A
  • Ensidig svullnad - Endast ett ben eller en arm är svullen ibland med ökad kärlteckning
  • Smärta/ömhet - Ömmar ibland endast vid palpation
  • Homans tecken - Smärta i vaden vid dorsalflektion av foten
  • Rodnad
  • Konsistensökning i vaden
  • Gångproblem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

anamnes vid dvt

A
  • ålder
  • p-piller
  • symtom - svullnad, smärta och ödem
  • ak behadnling
  • malignitet
  • imoblisering
  • tidigare dvt
  • andra diff
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är well-score och hur går man vidare med det?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

när anvädner man inte wellscore?

A

OBSERVERA att Well’s diagnostikstöd ej är utvärderat för patienter med P-piller, behandling med östrogen, graviditet, postpartum 8 v.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

lab vid dvt?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad kan ge höga d-dimer?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

när gör man ultraljud eller ej vid dvt?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vidare utredning av dvt efter prover?

A
  • ultraljud men
  • dt thorax
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

diff till dvt?

A
  • Erysipelas
  • Lymfödem
  • Artros eller bakercysta
  • Venös insufficiens
  • Varicier/åderbråck
  • Arteriell insufficiens
  • Traumatisk skada/fraktur
  • trombofebit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är en tromboflebit och hur handläggs den?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

behadnling av dvt?

A
  • först ges LMWH så som fragmin i 5 dagar till pk är bra
  • sedan sekundär profylax med NOAK/waran, främst noak om pat ej har cancer - då waran
  • tromboys kan göra vid utlade symtom med störd aträr cirk

kolla om man kan ge noak direkt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

icke lm behadnling vid dvt?

A
  • kompressionstrumpr
  • kirugi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

komplikationer dvt?

A

Lungemboli – Asymptomatisk lungemboli ses hos ca 50 % av patienterna med symptomatisk djup ventrombos

Posttrombotiskt syndrom – Kronisk venös insufficiens och ökad risk för bensår

17
Q

vad är Posttrombotiskt syndrom?

A

Posttrombotiskt syndrom orsakas av en djup ventrombos, trombosen leder till att klaffarna i venerna skadas. Detta ger i sin tur backflöde vilket ökar trycket i venerna. Patientgruppen får symptom i form av svullnad, värk, tyngdkänsla och trötthetskänsla, nattliga muskelkramper samt hudförändringar. Problematiken kan motverkas via snabb mobilisering och kompressionsstrumpa efter en DVT.

18
Q

vad är en LE?

vad menas med massiv och instabil?

A
  • Ocklusion i lungartärer som oftast orsakas av emboli från en proximal DVT (DVT behöver dock inte synas). Symptombilden och allvarlighetsgraden kan variera kraftigt och beror bl.a på lokalisation och storlek på ocklusionen.
  • Massiv lungemboli - Bör användas för beskrivning av anatomisk utbredning dvs 50% perfusionsdefekt eller ocklusion av minst två lobartärer.
  • Instabil lungemboli - Tillstånd med hemodynamisk påverkan med systolisk blodtryck < 100 mmHg (pga högersvikt och minskad fyllnad av vänster kammare)
19
Q

vad är en LE?

vad menas med massiv och instabil?

A
  • Ocklusion i lungartärer som oftast orsakas av emboli från en proximal DVT (DVT behöver dock inte synas). Symptombilden och allvarlighetsgraden kan variera kraftigt och beror bl.a på lokalisation och storlek på ocklusionen.
  • Massiv lungemboli - Bör användas för beskrivning av anatomisk utbredning dvs 50% perfusionsdefekt eller ocklusion av minst två lobartärer.
  • Instabil lungemboli - Tillstånd med hemodynamisk påverkan med systolisk blodtryck < 100 mmHg (pga högersvikt och minskad fyllnad av vänster kammare)
20
Q

symtom LE?

A

Symptomen vid lungemboli kan variera och även om takypné, bröstsmärta, hosta är vanligt kan endast en plötslig konditionsförsämring vara enda symptomet.

  • (Akut) dyspné - Vanligaste debutsymptomet. Kan variera i allvarlighetsgrad. POX:en är ofta påverkad. (80%)
  • Takykardi (70%) - Vid takykardi av okänd genes bör lungemboli alltid finnas med som en differentialdiagnos
  • Pleurit (65%)
  • Hosta (20%)
  • Takypne (70-90%)
  • Bensvullnad
  • Bröst-/buksmärta
  • Hemoptys (ca 10%)
  • Synkope (19%)
  • Påverkad cirkulation - Drabbar ca 5-10%
  • Tecken till DVT
  • Cyanos

Dyspné, takykardi, bröstsmärta och takypné en vanlig symptombild

21
Q

vilka parametrar är med i wellscore LE?

A
22
Q

hur tolkar man wellscore LE?

A
  1. Värdera klinisk sannolikhet utifrån symptombild och riskfaktorer. Wells score är ett bra diagnosstöd (se nedan).
  2. Vid låg eller måttlig risk för LE (lungemboliscore ≤ 4) ta D-dimer. Om positiv D-dimer gå vidare med DTLA.
  3. DTLA (DT-lungangiografi) - Utförs vid hög klinisk misstanke eller vid låg/måttlig risk och positiv D-dimer.
23
Q

vilka saker är inte med i wellscore LE som man behöver tänka på höjer sannolikheten?

A

Om p-piller, östrogenbehandling, graviditet eller postpartum < 8 v så hantera som hög sannolikhet.

24
Q

anamnes LE?

A

Hereditet
Rökning
Graviditet
Tidigare sjukdomar och/eller operationer
P-pilleranvändning

25
Q

lav bid LE?

A
  • d-dimer vid låg sannolikhet
  • blodgas - Det mest typiska patologiska blodgasfyndet vid lungemboli är hypoxi med sänkt pO2 och samtidig hypokapni med sänkt pCO2 som kompensationsmekanism, hyperventilation.
  • Hb, PK, APTT, leverstatus, njurfunktionsprover och elstatus är viktiga prover innan insättande av eventuell behandling
26
Q

typiskt ekg vid LE?

A
  • Kan vara helt normalt.
  • De vanligaste EKG förändringarna är takykardi, ospecifika ST-segment och T-vågsförändringar.
  • Andra EKG förändringar som kan tala för LE är debut av förmaksflimmer, högergrenblock, negativ T-våg i III + V1 och/eller V1-V4,
  • samt ibland P-pulmonale (hög spetsig P-våg i II-III).
  • Även S1Q3T3 har associerats med lungembolier (S-våg i avl I, Q-våg i avl III samt inverterad T-våg i avl III)

A: p-pulmonale / B=s1q3t3 / C=takykardi med höger belastning

27
Q

vidare utredning vid LE efter prover och ekg?

A
  • dt-angio
  • ucg

samt ev ultraljud ben samt lungscint

28
Q

diff LE utifrån dyspne, bröstsmärta, hempptys och cirkulation?

A
29
Q

grund i LE behadnloing

A

ABCDE där man vill ha pox över 90, sedan är de antigen heparin eller trombolys som gäller

30
Q

akut behadnling vid icke-massiv LE?

A

Lågmolekylärt heparin (LMWH) - T.ex. fragmin s.c. 200IE/kg/dygn i ca 1 vecka.

Vid stor hemodynamisk påverkan ges istället i.v. heparin då den subkutana cirkulationen och således upptaget är försämrat.

Patient med normalt blodtryck och utan högerkammarpåverkan kan behandlas med Faktor Xa hämmarna Rivaroxaban eller Apixaban direkt, dvs behöver ej gå in med LMWH.

31
Q

sekundär profylax vid icke-massiv LE?

A

Antikoagulationsbehandling med NOAK eller waran bör påbörjas efter ca 1 dygn.

Behandlingstiden individanpassas där risk för retrombos måste vägas mot blödningsrisken. Vanligen ges patienten sekundärprofylax under 6 månader, men högriskpatienter kan behöva livslång antikoagulationsbehandling (lågdos).

32
Q

behadnling vid massiv LE?

A
  • Trombolys med alteplas om påverkad hemodynamik: Systoliskt blodtryck <90 eller förändring på >40 mmHg under 15 min.
  • Om kontraindikation mot trombolys kan kirurgisk embolektomi bli aktuell, alternativt kan heparin vara aktuellt
  • IVA-vård kan bli aktuell vid tydlig cirkulatorisk påverkan
33
Q

vad måste man göra före behadnling av alla LE pat?

A
34
Q

diagnostik LE hos gravida?

behadnling?

A

ej domier, kan använda dt med kontrast

heparin är ok både under grav och amning

35
Q

hur kan man behandla en pat med LE på VC innan ambulans kommer?

A
  • syrgas
  • 2 pvk
  • heparin lågm kan man ge vid hög sannolikhet, liten risk för fel

T11 - Akutmedicin (54 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions