Fö: Katastrof Medicin

Question 1

vilka nivåer finns det i krisberskap och civilt förtsvar

Answer 1

1. lokal 290
2. region, 21 med länstyelse mm
3. högre regional, 6 civila områden - ny nivå där man har civilområden där man preventivt ska skapa samverkan tillsammans.
4. central - 10 sektor, där socialsyrelsen är vår högsta sektor i sjukvården
5. nationell, 1 med riksdagen

Question 2

vad har man hjälp av vid handläggning av kastrofmedicin

Answer 2

man har en föreskrfit från socialsyrelsen som är till för att minimera följer vid säkrild händelse.

Question 3

vad är särskild händelse?

Answer 3

behöver man omorganisera och ändra så är de en särskild händelse.

Question 4

vad är tjänsteman i beredskap`

Answer 4

I varje region ska det finnas en funktion som ständigt är bemannad
och som vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan händelse har till
uppgift att
* ta emot larm,
* verifiera uppgifter,
* larma vidare,
* initiera och samordna det inledande arbetet och
* informera om händelsen.

oftast den person som sedan etaplera sjukvårdberedskapen sedan

Question 5

hur får tjänsteman i beredsakp veta om händelsen?

Answer 5

får veta det ifrån annan myhdighet, larm, socialsyrelse eller polis mm ==> kontakta tiB som analysera och sedan besluta om de är särskild händelse elelr inte. Om de behövs så ettapelses särkild sjukvårdledning på regional nivå.

Question 6

vad består och gör en särskild sjvårdledning?

Answer 6

ska ingå sjukvårdledningperson och medinsk ansvarig.

särksild sjukvårdledning finns alltså inte i vanliga fall, utan uppkommer när den behövs.

Question 7

kan man ha särdkild sjukvårdledning på både regional och lokal nivå?

Answer 7

Question 8

hur ser en bild över aktivering av av särskild händelse på nationell, regional och lokal nivå.

Answer 8

likt på alla niåver. en tar emot och pratar sedan med beslutfattar/CEO som sedan tar beslut och aktivera.

prehosital sjukvårdledning är en säskild sjukvårdledning där de ska finns ledningstöd, sjukvårdledare och medinsk ansvarig.

Question 9

hur går flödet till om de t.ex. sker en stor bussolycka

Answer 9

sos får larm och går ut med total info till alla blåljuspersonal vad som hänt. Sker på RAPS 2 på RAKEL.

den som är först på plats ska skicka en genom vidrutarapport inom 2 min. Här sitter man i bilden och ger en rapport vad man ser på platsen innan man går ut. Ska inhålla. Misstänkt särskild händelser (ja/nej), plats, typ av händelse, hot och risker, ankomstväg hindrad, antal drabbade och hur många anbolsaner vill man ha ut. METHANE.

Den ambulans som kommer först blir sjukvårdledare (har kontakt med andra) och den andra personen blir medinska anvsvarig med skador och prioriterade.

Sjukvårdledning har kontakt med TiB och har man etablerat en sjukvårdledning så är de den som har ansvar. tiB bestämmer hur patienterna ska gå till sjukhusen. Finns en fast nycekl hur sjukhusen ska ta emot de olika, men de kan ändras.

Question 10

hur priortera man de drabbad på plats

Answer 10

man använder vit, röd, gul och grönt. De är inte samma inne på sjukhusen! Ingen fast sätt utan finns olika prioriteringar

Question 11

larmar det till vårdenheter någon gång under en olycka?

Answer 11

ja, när sos får reda på att de är “misstänkt särksild händelse” så går signal till LS också. Om TiB bekräftar händelse så går man bekräftelse digitla och via telfeon.

Question 12

vad händer när LS får info om särksild händelse

Answer 12

den ska kontaka beslutfattare (oftast kirugi jour). Den personen ska bestämma om sjukhuset kommer klara av händelsen eller om de behöver höga beredskap för att få in personal. (t.ex. jag vill höga till stabsläge).

Question 13

vilka nivåer av alvarlighets läge finns på ett sjuhuset?

Answer 13

• noraml
• stabsläge - beredd och lite på tå. t.ex. hålla kvar personal lite längre innan de går hem, men ej ringer in
• försträkningsläge. man försäkrer här viktiga händelse, t.ex. så kommer de in mer personal här.
• katastrofläge - högst läge där mycket folk larmaar in. Inte synonym med att de är en katastrof.

beslutfattaren på sjukhus fattar beslut

Question 14

om tib fattar beslut om särkild händelse ser bildas de en ledning - vad består den av?

Answer 14

ofta blir tib medivinsk ansvarig. ska även finns en sjukvårdledare. Man kan sedan larma in t.ex. en expert på ett område.

Question 15

vad skickas efter genom vindruttan rabbort?

Answer 15

en veringeringrabbort som skickas tre gånger, när man varit igen 1/3 av ormådet och sedan 2/3 och 3/3. Här följer man METHANE igen, men även så skriver man upp hur många röda, gula och gröna mm.

Man skriver även in om man vill ha mer personal eller ambulanser mm.

första ska sickas inom 10 min

Question 16

kan man uppdatera fördelningsnyckel?

Answer 16

ja när man får verfieringsrabbort så kan man ändra fördelningnyckel. Kan även gå till andra regioner.

Question 17

vad är Surge Capacity?

Answer 17

man ska ha kolla på dessa fyra sakerna infor en särkild händelse.
- personal
- struktur - alltså lokalen
- system (katastrofbredskapsplan)
- utresustning

Question 18

vad är kraven på personal under surge capacity?

Answer 18

Regionen ska planera för:
1. hur nödvändiga funktioner ska bemannas vid allvarlig händelse,
2. vilka lämpliga teoretiska och praktiska kvalifikationer personalen ska
ha för att den katastrofmedicinska beredskapen ska upprätthållas och
3. personalens vidareutbildning och kompetensutveckling.

Regionen ska vidare planera för regelbunden träning och övning så
att personalen både kan upprätthålla och utveckla den
katastrofmedicinska beredskapen och genomföra insatser vid allvarlig
händelse.

Question 19

hur är kraven på lokaler vid surge capacity?

Answer 19

§ Regionen ska planera för hur behovet av robusta och säkra
lokaler ska tillgodoses för att upprätthålla den katastrofmedicinska
beredskapen.

Regionen ska vidare planera på ett sådant sätt att el, vatten, värme,
tele- och datakommunikation och andra viktiga system säkerställs i
lokalerna. I syfte att säkra driften av systemen ska det även
planeras för att personal som har kompetens för uppgiften ska
kunna kallas in med kort varsel vid allvarlig händelse.

Question 20

krav vid utrustning under surge capacity?

Answer 20

Regionen ska planera så att hälso- och sjukvårdens
försörjning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel
och läkemedel anpassas till de behov som kan uppstå vid
allvarlig händelse.

Regionen ska vidare planera för att den personal som
ska arbeta i ett skadeområde tillhandahålls den utrustning
som är nödvändig.

Question 21

vad ska framgå i kastrofmedicnsk beredskapsplanen?

Answer 21

Varje region ska ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan.

Av den katastrofmedicinska beredskapsplanen ska det framgå

1. hur nödvändiga funktioner i hälso- och sjukvården ska larmas och
   aktiveras vid allvarlig händelse eller vid risk för sådan händelse,
2. vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid allvarlig
   händelse och
3. vilka andra aktörer som regionen vid behov ska samverka med.

Planen ska revideras fortlöpande. Den ska vara tillgänglig och känd av
personalen som ingår i den katastrofmedicinska beredskapen

Question 22

vad är en katstrof enligt socialstyrelsen?

Answer 22

Särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och
belastningen är så hög att normala kvalitetskrav
trots adekvata åtgärder inte längre kan
upprätthållas.

ej corna då det inte är akut behov

Question 23

hur många gånger mer skada/behöver vård än antal som dör vid en katastrof?

Answer 23

4 gånger mer skadade än som dör.

Question 24

är det bara fysiska skador som gör att att de kan bli en katraof?

Answer 24

nej, t.ex. it attak mm kan också ge en ett katastofläge då de det är otillräckliga resuser.

Question 25

vilka orsaker kan leda till katastrofer?

Answer 25

Natur-relaterade
* Jordbävning, flodvågor,
överssvämningar
* Torka, svält
* Pandemi

Människo-relaterade
* Kemiska, biologiska,
radiologiska, nukleära,
explosiva händelser
* Terrorism, krig
* IT-problem, ekonomisk kris

kan vara komplext med t.ex. jordbävning som ger krig mm

Question 26

vilka typer av kastrofer kan man dela upp dem i

mer översiktiligt och inte orsak

Answer 26

• små eller stor
• återkommande eller enstaka. Återkommade är t.ex. när flodder svämar över varje år och man kan t.ex. veta vilken dag de är - men behover är större än resuser.
• långsam eller plötslig debut

Question 27

hur kan krig och konfligt samt natrukastrof leda till katastrofläge?

Answer 27

Stort inflöde av patienter i tillägg till normalflödet
-> Ökad belastning på sjukvården
-> Reduktion av kapacitet
- Brist på personal
- Brist på förbrukningsmaterial

även infrastruktur kan påverkas med energi och vatten ==> kan ge epidemier.

Question 28

mest dödliga naturkastrofer

Answer 28

innan torska och översväningar, nu jordbävningar

anal skador hör ökat och antal döda har minskat

Question 29

vilka skador kan man få efter olika naturkastrofer?

varför bheöver man veta det?

Answer 29

• Skogsbränder, Vulkanutbrott-> brännskador
• Jordskred -> kvävning
• Earthquakes-> trauma (ortopedisk, skall, buk)
• Tsunami-> laceration, sårinfektion, drunkning
• Översvämningar-> mildare traumer, infektioner, drunkning
• Stormar-> minor trauma

viktigt för att förberede personal och reusuer

Question 30

kan krigsskador vara olika?

Answer 30

ja det beror på olika länder och vapen mm. Oftast extremtskador för de me buk/thorax dör innan de kommer till sjukhuset. Men om de finns bra struktur så kommer även buk/thorax till vården.

Question 31

vad är ett medinsk inräkningsbeslut?

Answer 31

att man t.ex. inte skall rädda dem skadorna som är mycket svåra, t.ex. skallskador, där man man istället prioteria andra folk man kan rädda.

Question 32

hur påverkas sjukvården i krig?

Answer 32

man har kvar de vanliga patienterna, men de kommer mycket nya kraftiga. Även så fröst infratruk och de blir persoanlbrist ==> allt detta påverkar. De blir också mer infektionssjudkomar.
Även så ökar de krniska sjukdomarna som inte behanals .

Question 33

kan de ske indirekta effekter av katastrofer?

Answer 33

• Intern /extern flyktingar
• Störningar el-försörjning/kommunikation
• Försvårad produktion/odling/transport/import/export
• Brist livsmedel-prishöjningar- undernäring/svält
• Små/inga inkomster/ stagnerad ekonomi

Question 34

nyckel med denna kastofförläsningen

Answer 34

att behov överstig resusure

Question 35

vad är en alvarlig sekundär/indrekt effekt av en kofnlikt/katastrof?

Answer 35

epidemier som kommer efter!

t.ex. malaria/cholera eller TB mm

Question 36

hur sker stegar med 4 steg en kastrofmedicnsk tidlinje som går bra ut?

Answer 36

Question 37

dör mer av en direkt eller indirekt skada?

Answer 37

de indirekta är 5x mer än de direkta vid stora kriser.

även så är de skade 4x mer än de döda vid direkt kris

Question 38

vad påverkar hur många som dör i en kastrof?

Answer 38

sårbarhet. t.ex. infrastruktur mm vid en orkan.

Question 39

vad påverkas i vården vid en kris?

när kommer krisorganistioner in?

Answer 39

den elektiv vården minskar vilket gör att t.ex. ljumskbråk inte opereras.

De leder även till att non truama emerencyt ökar med infektioner mm. även problem då de ljumskbårket blir inklämt.

krisorgantioner kommar in sent när fösta toppen är över. De har då pakat för trauamn mm, men detta är redan över. De hade engekligen behövt för att hantera infektioner och de inklämnda ljumskbårket.

Question 40

exempel på prehospital priortering?

Answer 40

Question 41

slutsummering ifrån katastrofmedicin?

Answer 41

• Välj vilka patienter som behöver
  behandling!
• Välj vilka tester som krävs och hur
  mycket blodprodukt som ska
  beställs!
• Kalla in extra personal med
  specifika förutbestämda
  uppgifter!
• Lagra förbrukningsvaror!
• Fundera över var du ska
  expandera genom att lägga till
  extrasängar och vem som
  kommer att bemanna dem!

Question 42

skador efter stor brand

Answer 42

inhaltionskador
brännskador
fraktur, kontusioner och sår

Question 43

tecken till inhaltionsskador och akut behadning

Answer 43

sot i näsa och adningväg och heshest/hosta

man ger syrgas, även intubera

Question 44

vad är parland formel?

Answer 44

hur mycket vätska man ska ge vid bränskada.

sätt kad för att de att de kommer minst 0.5ml/kg/h

Question 45

vad behövs för material vid en brännskadakatrasfof?

Answer 45

syrgas
vätska
filtar
analgetika

Question 46

hur ska man priortera brännskador vid katastrof?

Answer 46

de som har över 40% bräbnskada och inhaltion ska prioterieras röd.

de med 20-40% eller circumfrent är gula.

Question 47

gör man ekstatomi akut vid katastrofplats

Answer 47

• nej på exremteter, man har några timmar
• ja på thorax.