Hy: Brännskador Flashcards
orsaker till brännskdor?
Flamskada (55%) - Kontakt med öppen eld
Skållning (40%) - Huden exponeras för varm vätska
Kemisk och elektrisk skada (5%)
vilka klasser av brännskor finns?
- epidermal, ytlig grad 1
- ytlig delhud, grad 2a
- djup delhud, grad 2b
- fullhud, grad 3
vad är specielt för en grad 1 brännskada?
- Endast epidermis
- Rodnad och ömhet
- Intakt kapilläråterfyllnad
- Nålspets känns vass
- T.ex solbränna
- Läker spontant inom 1 vecka
hur skiljer man en grad 2a och 2b bränsskada?
Ytlig delhudbrännskada (grad 2a)
* Hela epidermis och övre dermis
* Rodnad, blåsbildning, smärta
* Nålspets känns vass
* Intakt kapilläråterfyllnad
* T.ex. skållskada av het vätska
* Läker inom 2-3 veckor, ger ingen ärrbildning men kan ge pigmentrubbningar
Djup delhudbrännskada (grad 2b)
* Går djupt ner i dermis
* Rodnad eller blek, hela eller trasiga blåsor
* Nålspets känns trubbig
* Tveksam eller utebliven kapillär återfyllnad
* T.ex. skållskada av kokande vatten
* Läker inom 3-6 veckor, betydande ärrbildning. Kräver oftast kirurgisk åtgärd.
vad är en grad 3 bännskada?
Samtliga hudens lager skadade, går ned i underliggande vävnad
Vitt/gult/svart, utan blåsor, saknar känsel
Ingen kapillär återfyllnad
T.ex. öppen eld
Långsam läkning, kräver kirurgisk åtgärd
hur kan en brännskada ge chock?
Vid brännskador dör de celler som utsätts för tillräckligt höga temperaturer på grund av att proteinerna denatureras och vattnet i cellerna avdunstar. En stark inflammatorisk reaktion och ödem uppstår. Ju större delar av kroppsytan som drabbats av skadan desto större blir den inflammatoriska reaktionen. Detta leder vid större brännskador till plasmaläckage vilket ger minskad blodvolym och risk för chock.
hur undersöker man en brännskada med olika tester för att kontrollera dess grad?
- Inspektion - Bedöm färgen och fuktigheten av såren. Ju fuktigare yta desto ytligare skada.
- Fingertestet - Testa kapillär återfyllnad på den skadade huden. Om rodnaden kan tryckas bort och färgen återkommer snabbt så är detta ett tecken på att de ytliga kapillärerna inte är skadade och att skadan är ytligare.
- Nåltestet - Berör såret försiktigt med en vass nål och fråga patienten om det känns vasst eller trubbigt. Om det känns vasst eller blöder på en gång är det ett tecken på att skadan är ytlig (epidermal eller ytlig delhudsbrännskada). Känns det trubbigt tyder detta på en djupare skada (djup delhudsbrännskada). Om patienten inte känner något rör det sig ofta om en fullhudsskada.
vad frågor man efter i anamnes vid brännskada?
föurtom senorik och kapilär återfullnad, vad gör du då?
Anamnes - Ta reda på omständigheterna kring olyckan och skademekanismen. När, var, hur? Flamma/explosion, skållning, kemikalier, elektricitet eller strålning? Tänk på egen säkerhet.
Distalstatus - Var noga med att kontrollera distalstatus på patienter med cirkumferenta brännskador på extremiteter. Anledningen är att den brända huden inte är elastiskt och vid det ödem som utvecklas kan inte huden expandera ’utåt’ utan trycket stiger istället ’inåt’ vilket kan påverka blodflöde och nerver och ett kompartmentsyndrom utvecklas. Cirkumferenta brännskador över thorax hämmar av samma anledning andningsrörelserna liksom vid skador över buken kan buktrycket stiga.
vad menas med 9-reglen?
För att bedöma en brännskadas utbredning räknar man hur många procent av den totala kroppsytan som är drabbad. Ett enkelt sätt är att använda sig av patientens handflata som motsvarar c:a 1 % av kroppsytan. För vuxna kan 9-regeln användas där t.ex. en arm är 9% och ben är 18%. Är anpasset för ålder sedan.
behandling av mindre bärnsskdor?
Poliklinisk behandling vid mindre brännskador, < 3 % (undantag för ansikte, händer i viss mån, fötter, genitalia/perineum)
- Kyl med svalt vatten, 10-15 minuter
- Smärtstilla med paracetamol, NSAID kan användas vid mindre skador men ska ej används vid större skador
- Avlägsna blåsor.
- Rengör med tvål och vatten
- Bandagera, salvkompress + kompress
- I ansikte – Smörj med vaselin upprepat (skall hållas fuktig med vaselin)
- högläge
akut först-stegs handläggning vid större brännskdor
- abcde - kan leda till ofri lufväg
- kyl med svlat (ej iskalt) vatten under 10-15 min
- mun och svalg ska undersökas täta observation med ev intubering
vad görs vid seukdär undersökning av större bränskdor efter abcde?
- bedöm utredning och djup med senorisk och kap-återfyllnad
- avlägsna blåsor
- lägg bandage med Jelonet kompress
- distatstatus undersökning
hur ska man vätskebehandla en kraftig bränskada?
vad är även viktigt att tänka på
- Vuxna: 2-4 ml Ringer-Acetat x kroppsvikt (kg) x brännskadans yta (%)
- Barn: behöver utöver resusciteringsvolymen (Ringer-Acetat) sitt basala vätskebehov tillgodosett med 5% glukos!
- Hälften av uträknad vätskemängd skall ges inom 8 timmar (efter skadan), resterande under kommande 16 timmar.
timdiures och sätta ev KAD
vad utom abcde + sekudnär koll + vätksa görs vid en större brännskada?
- smärtlindirng med paracetmol eller morfin, ej nsaid
- skicka till brännskade centrum
- v-sond vid över 20% brännskada
- rengöra och lägg jelonet
- övervaka vitalparametra
en patient har en bränskada som går cirkumfrent runt hela armen, vad är man rädd för och hur åtgärdar man det?
Observera risk för kompartmentsyndrom, escharotomi kan behövas
hur gör man op av bränskada?
- Tangetiell excision - Den brända (döda) huden avlägsnas tangentiellt tills man når friskt blödande vävnad. Sår täcks sedermera med delhudstranplantat.
- Escharotomi
Läkning av en sår- eller brännskada sker genom reepitelialisering från sårkanterna, men vid en djupare dermal skada eller fullhudsskada är dessa strukturer förstörda ==> behöver då op
vad är en escharotomi?
Innebär att escharet (den brända huden) incideras upp och är indicerat främst vid cirkumferent fullhudsbrännskada på bröstkorg, buk eller extremitet då den brända huden får en tourniquetliknande effekt när ödem i vävnaden ökar.
tecken på komparmentskada vid bränskada?
- cyanos
- minskad kap återfyllnad
- kyla
- ej pulsar
- minskad andning
hur gör man en eschartomi?
komplikationer?
hur skiljer man två olika köldskador?
- Köldskada med nedisning - Iskristaller bildas i vävnaden. Uppstår vid exposition för lägre temperaturer än 0° C. Området blir vitt och känsellöst
- Köldskada utan nedisning - Uppstår vid långvarig exposition för väta och temperaturer över 0° C. Långvarig vasokonstriktion gör att området blir vitt och vaxartat men temperaturen är inte tillräckligt låg för att orsaka frysning av vätska i vävnaden.
riskfaktorer vid köldskada?
- barn och äldre har tunnare hud
- de som är ute
- diabaetes, rökning och beta blokc - påverkar perifer perfuison
- kongiv påverkan
var sitter köldskador och hur ser de ut beroende på grad av skada?
Köldskada med nedisning
* Blåsbildning
* Området blir vitt och känsellöst
Köldskada utan nedisning
* Vita prickar på huden kan vara tecken på begynnande köldskada
* Området blir vitt och vaxartat
* Smärta och domningar
* Vid kraftig förfrysning kan vävnaden gå i nekros
Köldskador drabbar framförallt perifera delar av kroppen
behadnling köldskada?
- Köldskada med nedisning → Snabb uppvärmning i form av vattenbad (ca 37-39° C)
- Köldskada utan nedisning → Långsam uppvärmning med varmluft (ca 22-27° C)
- Låt kroppen stöta bort skadad vävnad självt
komplikationer köldskador?
Ökad känslighet för kyla
Parestesier
Bendestruktion
Amputation
