Hy: Bröstsmärta och infarkt Flashcards
två farliga orsaker till bröstsmärta?
Två farliga tillstånd som kan orsaka bröstsmärta är aortadissektion och ST-höjningsinfarkt.
kardiella orsaker till bröstsmärta?
- Stabil angina
- Akut koronart syndrom, Instabil angina och Hjärtinfarkt
- Aortadissektion
- Perikardit eller myokardit
- Lungemboli
- Hjärttamponad
pulmunella och muskära orsaker till bröstsmärta
Pneumothorax
Pneumoni/pleurit – Oftast vid lobär pneumoni. Andningskorrelerat
samt
Revbensfraktur
Efter trauma
Muskärtt
infektion och pysk orsak till bröstsmärta?
Psykiatriska – Ångesttillstånd inklusive hyperventilationssyndrom
Infektion med hepres eller coxviruis som kan ge smärta
GI orsaker till bröstsmärta?
- Esofagussjukdom
- Gallvägssjukdom
- Ulcus
- Pankreatit
- Abdominell angina (ateroskleros i a. mesenterica superior eller a. mesenterica inferior vilket leder till smärta efter matintag pga inadekvat blodförsörjning)
vilka begrepp ingår i Akut koronarsyndrom (AKS)?
- Bröstsmärta på grund av ischemi i myokardiet både vid ansträngning och vid vila.
- Akut hjärtinfarkt: Tecken till myokardnekros i ett kliniskt sammanhang förenligt med akut myokardischemi.
vilka två delar man upp akut hjärtinfarkt i?
- ST-höjningsinfarkt (STEMI): ST-höjningsinfarkt innebär en kombination av typiska symtom, förhöjda biokemiska infarktmarkörer och EKG med nytillkommen ST-höjning och/eller ny Q-våg. Vid klinisk misstanke om akut hjärtinfarkt och samtidig nytillkommen LBBB/RBBB ska patienten handläggas som vid en STEMI. Kombinationen innebär dock inte att det med säkerhet föreligger en akut hjärtinfarkt.
- Icke-ST-höjningsinfarkt (non-STEMI): I många fall med akut myokardischemi ses ST-sänkningar och/eller t-negativiseringar istället för ST-höjning. Dessa patienter har oftast ett visst blodflöde kvar i det drabbade kärlet vilket gör att ischemin begränsas subendokardiellt eller till fokala områden. NSTEMI diagnosen baseras på en kombination av typiska symtom (med eller utan EKG-förändringar) samt förhöjda biokemiska infarktmarkörer.
hur uppkommer en hjärtinfarkt?
Ruptur av ett lipidrikt plack → ocklusion → ischemi → ev. nekros
Akut koronarsyndrom skiljer sig från stabil kranskärlssjukdom då det vid AKS sker en ruptur eller erosion av endotelet som leder till en trombotisk komplikation.
riskfaktorer hjärtinfarkt?
- Hög ålder - Män > 45 år och kvinnor > 55 år)
- Manligt kön
- Diabetes mellitus
- Rökning - Inklusive långvarig passiv rökning
- Övervikt - (BMI 25,5-29,9) / Fetma (obesitas, BMI > 30) / Bukfetma
- Förhöjda blodfetter - Hyperkolesterolemi är en större riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom än hypertriglyceridemi
- Hypertoni: Blodtryck > 140/90 mmHg
- Hereditet - Syskon, föräldrar eller mor-och farföräldrar som drabbats av hjärtinfarkt vid en ålder < 55 för män och < 65 för kvinnor
- Stillasittande
- Psykosocial stress
- Tidigare preeklampsi (havandeskapsförgiftning)
- Autoimmuna tillstånd - T.ex. reumatoid artrit och SLE
får man alltid symtom vid en hjärtinfarkt?
Centralt är att förstå att symptombilden vid en akut hjärtinfarkt kan variera påtagligt mellan individer. Det är således viktigt att ha såväl typiska som atypiska symptom i åtanke . Frånvaro av typisk bröstsmärta utesluter således ej hjärtinfarkt!
Viktigt att beakta är att en akut hjärtinfarkt även kan vara en så kallad tyst hjärtinfarkt, d.v.s. hjärtinfarkten går utan smärta eller med en vag symtombild i form av t.ex. dyspné och trötthet. Extra vanligt hos patienter med diabetes på grund av neuropati. Upp till en tredjedel av patienter med en akut hjärtinfarkt kan ha atypiska symtom8.
två huvudsymtom vid hjärtinfarkt?
Bröstsmärta
* Det mest typiska för en akut hjärtinfarkt är en central bröstsmärta som är retrosternal (bakom bröstbenet) och som sitter i åtminstone 15 minuter.
* Bröstsmärtan strålar vanligtvis ut mot halsen, käke, axlar, skuldror eller armar. Främst vänster arm, men kan vara andra.
Obehag/tryckkänsla
* Smärtförnimmelsen varierar påtagligt och en del patienter upplever mer en form av obehag eller tryckkänsla över bröstet.
* Vidare kan smärtan komma plötsligt eller gradvis eskalera under timmar/dagar/veckor.
vad för symtom ses ofta vid hjärtinfarkt mer än smärta/tryck?
Ofta finns en vegetativ symtombild vid en akut hjärtinfarkt, d.v.s. symtom såsom rädsla och ångest, kallsvettighet, dyspné, trötthet/orkeslöshet/svaghet och synkope.
anamnes hjärtinfarkt?
- Riskfaktorer - Exempelvis diabetes, tidigare episod med AKS?
- Smärtdebut? Utstrålning?
- Illamående/kräkning?
- Debut i vila eller ansträngning?
- Andningskorrelation? Rörelsekorrelation?
- Andra associerade symtom (tex dyspne)?
- Smärtans karaktär (kramande, huggande, stickande, skärande)?
status vid hjärtinfarkt?
Hjärt- och lungauskultation - Ofta normalt i akutskedet
* Nytillkommet förmaksflimmer, lösa rassel och tecken till lungödem, kardiogen chock och/eller väldigt påverkat allmäntillstånd tyder på sämre prognos.
prover vid hjärtinfarkt?
vad kan vissa höga nivåer som inte är infarkt?
- hb, lpk, el, lipid och hbatc + krea, ev bnp
men deviktiga prover är: Troponin T - Minst två förhöjda värden med minst tre timmars intervall. Tröskelvärde satt vid värden > 14 ng/L.
* Vid hjärtinfarkt följer troponinvärdena ett dynamiskt förlopp. Troponin frisätts omedelbart efter akut hjärtskada men peaknivåer syns först efter ca 24 timmar. Däremot hinner inte troponinerna stiga tillräckligt väldigt tätt inpå smärtdebut.
* Kroniskt förhöjda troponinnivåer kan inte förklaras av akut hjärtinfarkt utan man får då leta efter annan förklaring så som hjärtsvikt, lungemboli eller njursvikt
ekg vid infarkt?
ST-höjning eller nytillkommen Q-våg
eller
ST-sänkning eller T-vågsinversion
Vid anterior ischemi ses framförallt ST-höjningar i ____ och vid Inferior ischemi ses istället ST-höjningar i______
Vid anterior ischemi ses framförallt ST-höjningar i V3–V4 och vid Inferior ischemi ses istället ST-höjningar i II, III och aVF.
hur skijer man instabil angio och nstemi
ekg och symtom samma, men normalt/lätt ökat tropTT vid instabil och högt vid nstemi
diff till AKS?
farliga typer
Instabil angina pectoris
Lungemboli
Perikardit
Hjärtsvikt/lungödem
Aortadissektion
Esofagusrift, -ruptur
Mediastinit efter genomgången thorakal kirurgi
Pneumothorax
5 lm som är grunden vid AKS behadnling
ASA p.o
ADP-receptorantagonist (ticagrelor p.o)
Nitroglycerin p.o/i.v
Morfin i.v
Betablockerare (p.o/i.v)
hur ser behadnling stegen ut vid STEMI ?
HUR SER BEHADNLINGEN UT VID NSTEMI?
kärl och ekg vid högersidig infarkt?
även vilken arytmi kan ses?
Orsakas av ocklusion i RCA
På EKG ses ST-höjning i avledning II, III och aVF samt V4R
Förmaksflimmer - påverkan på höger förmak
AV Block III - påverkan på AV-noden. Oftast är denna övergående.
kärl och ekg vid inferior infarkt?
Orsakas av ocklusion i PDA som avges från RCA (i 90% av fallen)
På EKG ses ST-höjning i avledning II, III och aVF
kärl och ekg vid anterior infarkt?
Ocklusion i LAD, ju mer proximalt ocklusionen är, desto större infarktutbredning
Ju mer proximal ocklusion, desto fler avledningar med ST-höjningar, kan förekomma i V1-V6 beroende på var ocklusionen är belägen, oftast i V2-V5
komplikationer av infarkt i hjärtat?
- arytmi som ger hjärtstopp
- svikt som kan ge chock och ödem
- postinfarktsyndrom
- död
sekundär prev hjärtinfarkt?
- rökstopp
- begränsad alkohol
- motion
samt
* beta block 1 år
* nitro vb
* stationer där man vil få ner LDL till <1.4 eller minska 50%
* ace hämmare
* asa livslångt
* Ticagrelor (Brilique) - I 12 månade
* ev sglt2 hämmare
ger man alltid betablock vid hjärtinfakt?
Betablockerare13 (metoprolol, seloken) - Patienter med AKS skall sättas in på betablockad såvida kontaindikationer ej föreligger. I praktiken sällan i akutläget. Kontraindikationer14:
* Systoliskt blodtryck <100mmHg
* AV-block II-III och I om PQ-tid >0,24sek.
* Svårbehandlad obstruktiv lungsjukdom
* Vänsterkammarsvikt med basala rassel >10 cm från lungbasen.
* Sinusbradycardi (hjärtfrekvens <50)
vad ges om man inte hinner till pci?
vilken tid har man på sig?
Trombolys/fibrinolys bör ges omedelbart till patienter om transporttiden är > 2 timmar till ett PCI-center. Tenecteplas (Metalyse)
