Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T11 - Akutmedicin > Fö: Intro till akutmedicin > Flashcards

Fö: Intro till akutmedicin Flashcards

1
Q

Hur kommer patienterna in i AKM?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

finns det def av akutmottagning?

A

nej, den kan se ut lite hur som

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

akutvårdens uppgifter

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

är akutvården patientsäker?

A

ja, men mykcet pusselbitar som kan gå fel. svårt, men komunicera är viktigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

etiska avvägande i akutsjukvård

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vanligaste dödsorsaken på akutsjukvården

A

att patienten får fel diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan man säga om pretest probibilityg och post när det gäller akutvård

A

man ska fråga sig hur det testet man gör påverkar utfallet och sannolikheten för att få en diagnos?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur använder man ett “test” och dess koppliung till PTP?

t.ex. bröstsmärta

A

t.ex. så har högre utstrålning vid bröstsmärta strörre PTP än utstrålning till vänster axel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad finns det för kopplning mellan vitalparamtrar och PTP

A

de skiljer sig åt mykcet mellan olika vp och olika personer. Pulsstegring har dålig kopplning till död, medan medvetnadesäkning har högre ptp för död.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur är den differentialdiangostika processen?

A

man måste ha DD innan man skickar iväg på testet. Om man inte inte ha DD så vet man ju inte va man testar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur kan man dela upp ålder mer än barn och vuxna

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är ISAMPLE?

A

(I)-SAMPLE

I id: har vi tid att ta reda på vem det är vi tar hand om, om det inte redan är känt?

S situation: vad är det för problem nu?

A allergier?

M medicinering: tar patienten läkemedel? Vilka?

P past/present illnesses? Pregnancy?

L last meal?

E exposure? Events leading up to the event? Vid misstänkta infektiösa tillstånd: tänk epidemiologi och fokus!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad görs innan ABCDE?

A
  • Är det säkert att göra ABCDE - för dig själv?
  • Behöver man göra spinalrörelsebegränsing för pat?
  • HLR?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad bedöms på A vid ABCDE?

A

inte pilla i munnen!

FInns två orsaker:
* medvetandesäkning - kan sätta svaljtub
* ofri luftväg - vilka inte ska ha svaljtub

Genom att titta, lyssna och känna: Kan pat tala? Passerar luft? Stridor? Gurglande biljud? Försöker patienten inta en kroppsställning för att fria sin luftväg? Blod? Svullnad läppar, tunga, struphuvud-hals? Trauma? Främmande kroppsmisstanke (obs – inga blinda fingersvep!)? Kom ihåg skillnad mellan säker-osäker luftväg, fri-hotad-ofri. OBS! Den akuta patienten är per definition aldrig fastande och all manipulation kan orsaka kräkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

åtgärder vid A vid ABCDE?

A

-manövrar (jaw thrust, chin lift, kom ihåg skillnad barn-vuxen och överväg behov av spinal rörelsebegränsing)

  • enkla luftvägshjälpmedel som ryschtub eller svalgtub
  • larynxmask kan ibland övervägas.
  • sugning
  • intubation innebär definitiv säkring av luftvägen, men det är inte syftet på A i det urakuta skedet om man kan hantera luftvägen säkert på annat sätt temporärt

-akut koniotmi är också en A-åtgärd

  • jet-ventilation genom nålkoneotomi (dock ifrågasatt som metod)
  • läkemedel som kan vara aktuellt på A är adrenalin vid anafylaxi med A-påverkan.
  • de flesta ABCDE-koncept påbjuder syrgasbehandling redan på A
  • medvetandesänkning hotar A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad bedömer man vid B vid ABCDE?

A

Kan mäta massa saker och testa. Även känna på bröstkorgen så den är stabil vid truma

Titta, lyssna, känn och räkna och mät: andningsmönster och andningsarbete? Ger viktiga ledtrådar till genes! Kom ihåg att en patient som andas med stor effort eller fort inte kommer orka det särskilt länge – risk för andningstopp! Andningsfrekvens (viktig vitalparameter!)? Indragningar? Hypersonort? Tyst? Obstruktivt? Tecken till trauma? Asymmetri? Instabilitet i bröstkorg? Subcutana emfysem? Tecken till enkel eller övertryckspneumothorax? Saturation?

17
Q

åtgärder vid B vid vid ABCDE?

A
  • syrgas om inte redan satt
  • optimera kroppsställning

-ventilation med ex mask och blåsa vid avsaknad av andning eller vid bradypné (tänk på risk att insufflera ventrikel – detta skall inte göra att man avstår livsuppehållande behandling, men man måste tänkas på risken för regurgitation)

-nåldekompression, som är en urakut men tillfällig behandling vid övertryckspneumothorax

-thoraxdrän: efter nåldekompression samt vid pneumo- eller hemothorax

  • CPAP och Bilevel

-inhalationer

18
Q

Vad bedöms vid C vid ABCDE?

A

titta, känn och mät: puls i carotis, radialis (brachialis hos små barn) och femoralis – utbredning, symmetri, regelbundenhet, kvalitet? Blodtryck, pulsfrekvens? Kapillär återfyllnad anges ofta som mätmetod på barn, saknar dock validitet, om det ska göras – använd sternum.

Hos traumapatienter: buk, bäcken och femur/humerus undersöks för skador med blödning.

Bedöm rytm på 3-avledningsEKG, smalt-brett? Regelbundet-oregelbundet? Är patienten mentalt påverkad av sviktande cirkulation? Kall? Kladdig? OBS! inget 12-avledningsEKG här!

även bra att lägga in bukpalpation och rörben här

19
Q

åtgäder vid C-problem vid abcde?

A
  • infarter, helst två grova PVK i övre extremiteter, annars överväga IO-nål
  • vätska: RingerAcetat i bolus är en vanlig initial åtgärd, men kom ihåg att barn doseras per kilo! Utvärdera bolus! Försiktighet vid icke-kompressibel blödning samt vid andra tillstånd där volym kan vara riskabelt – gör risk-nyttavärdering. Kom ihåg att ”bolus” kan vara ett odefinierat begrepp för

många, ange ml per tidsenhet. Vid blödning ska självklart blodprodukter ges, men dessa kanske inte finns bedside och kristalloider blir då en brygga.

-stoppa blödning, stabilisera bäcken vid behov

-arytmi med cirkulationspåverkan: defibrillatorkuppkoppling, förbereda relevanta läkemedel

  • Ändra position mm
20
Q

tar man prover vid C?

A

ha blodgas är bra att ta för att få se hypoxi, pH och laktat mm.

21
Q

vad bedöms vid D vid ABCDE?

A

vakenhetsgrad (AVPU, GCS eller i Sverige fungerar också RLS), lys i pupiller, be patienten krama dina händer och vicka på fötterna om vaken.

Testa sensorik översiktligt extremiteter och bål. Smärtstimulera den medvetslöse patienten både centralt och perifert.

Fungerar alla extremiteter? Finns neurologisk nivå?

Kontrollera glukos

Pågående kramp (lägg på minnet hur krampen såg ut innan behandling)?

22
Q

Åtgärder vid D problem?

A
  • korrigera hypoglukemi
  • bensodiazepin till kramp.
  • höjd huvudände 30 grader vid förhöjt ICP. Mannitol
23
Q

vad bedöms vid E problem?

A

titta igenom hela kroppsytan, palpera vid behov misstänkta skadeområden, mät temperatur. Ev rektalundersökning om indikation finns.

tänk även på ev KAD

24
Q

åtgäder vid E problem?

A

-skydda för hypotermi! Avklädning i rumstemperatur ger hypotermi! Små barn – använd barnbord med värme.

-åtgärda eventuella skador om de kräver omedelbar behandling

-överväg KAD.

25
Q

vad görs efter ABCDE är klart?

A

nu kan man bilda DD och tänka hur man ska testa dem

T11 - Akutmedicin (54 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions