Hy: Ort - Hand och handled

Question 1

vilka är de två vanligaste handledsfraktuerna?

Answer 1

• Colles fraktur (85%) - Extraartikulär fraktur. Dorsalbockning och radiusförkortning (“ulna plus”)
• Smiths fraktur (10%) - Typiskt extraartikulär fraktur där det distala fragmentet är volarbockat. Kan vara intraartikulär.

Question 2

hur uppkommer handledsfraktuer?

Answer 2

• äldre kvinnor med osteoperos - lågenergi
• yngre med högenergivåld

Question 3

symtom radisufraktur diastal?

Answer 3

• Smärta över frakturen samt palpation av proc. styloideus radii
• Felställning av handled
• Nedsatt rörlighet i handled och hand

Question 4

undersökning komplett vid radiusfraktur?

Answer 4

• anamns på skadan och ev osteoperos mm
• handstatus
• Distatalstatus!
• slät-rtg med fronstal och sidobild

Question 5

påverkat distalstus på radisufraktur - vad gör du?

Answer 5

Vid störd distalstatus ska man reponera innan röntgen (men efter lokalbedövning)!

Question 6

vad ses på rtg vid vid radisufraktur som man vill kolla på?

Answer 6

Förkortad radius (”ulnaplus” - Ulna når ovanför radialis kant på röntgenbild), radialdevierad, dorsalbockad.

alltså sänkning, vridning och bock + i ledspringa eller ej + om de är flera fragment eller ej

Question 7

när gör man op av en radisufraktur?

Answer 7

• Kirurgi om ulnaplus med 2-3 mm längre ulna än radius trots reponeringsförsök eller
• Dislokation med dorsalbockning > 20° från normalanatomiskt läge trots reponeringsförsök eller
• Förkortning med > 5 mm eller
• Sidoförskjutning av fragment > 1 cm eller
• Volar felställning (Smith) och intraartikulär (Barton) opereras i princip alltid! Kan opereras polikliniskt inom 1 v.

Question 8

hur reponerar man en handled?

Answer 8

1. inj mepivakain 15 ml i springan
2. häng armem med vid under 20 min
3. Reponera - En person håller i patientens överarm samtidigt som läkaren drar i tumme och pekfinger i motsatt riktning, läkaren klättrar därefter upp längs handen till hen når det distala frakturfragmentet med sina händer. Fragmentet trycks på plats samtidigt som patientens handled först extenderas för att därefter flekteras.
4. Kontrollröntgen efter reponering

Question 9

vad görs efter reponering av radisufraktur?

Answer 9

• Dorsal gipsskena i 4-6 veckor - Säkerställ fri rörlighet i MCP-leder, tumme och armbåge
• Kontrollröntgen efter 10-12 dagar
• Rörelseträning hos terapeut efter avgipsning

Question 10

vad menas med scaphidoeumfraktur?

vanligt? vem? läcker hur?

Answer 10

Båtbensfraktur

Scaphoideumfraktur är den vanligaste carpala frakturen och utgör ca 60-70% av alla karpalbensfrakturer och är vanligast förekommande bland unga individer.

Dålig blodförsörjning, fr.a. den proximala tredjedelen plus stor rörlighet gör frakturen svårläkt.

Question 11

hur uppkommer båtbensfraktur?

Answer 11

Frakturen uppstår oftast vid en forcerad extension samt radialdeviation av handleden. Klassikt är t.ex. ett fall där patienten tagit emot sig med en utsträckt hand.

Question 12

symtom båtbensfraktur?

Answer 12

• Lokal svullnad
• Palpationsömhet i fossa Tabatière
• Smärta vid axial kompression av tumme
• Smärta vid radialdeviation respektive dorsalextension av handled

Question 13

undersökning av schap fraktur?

Answer 13

• anamnes
• status
• rtg - som i 15% missar, så om de kvarstår symtom ska mr göras.

Question 14

behandling av båtbensfraktur?

beroende på rtg svar

Answer 14

• neg rtg ==> schap gips och sedan kontroll rtg 2v
• odislocerad fraktur - gips 3 månader
• dislocerad fraktur - op med öppen reposition

Question 15

vad är en bennettsfraktur?

vilken del? etiologi? symtom? handläggning?

Answer 15

• En Bennettfraktur innebär en fraktur i tummens innersta led CMC1, där ena metacarpalbensfragmentet (huvudfragmentet) disloceras på grund av drag från abductor pollicis longus-senan.
• Tillståndet orsakas ofta av fallskada eller av våld mot en knuten hand och tumme.
• typiska symptom är svullnad och ömhet över det frakturerade området.
• Diagnosen ställs med hjälp av röntgen i två plan.
• Tillståndet behandlas med operation och därefter gips i 4-6 veckor.
• Kan ge komplikationer i form av artrosutveckling.

Question 16

vad är en subkapituläär metacaralfraktur?

vilken är vanligast

Answer 16

• Den vanligast metakarpalbensfrakturen - Subkapitulärt är benets svagast punkt
• vanligast i V, kallas boxarfraktur

Question 17

vad förutom rtg är viktigt att göra vid metacarpalfraktur?

Answer 17

Kontrollera rotationsfelställning! Syns inte på röntgen, knyt handen, fingrarna ska peka mot scaphoideum och ska inte korsa över något närliggande finger

Question 18

behandling metacarpalfraktur?

Answer 18

• reponera ev
• gips 3v
• kontroll rtg 1v

Question 19

hur undersöker man en fingerfraktur?

Answer 19

Viktigt att identifiera huruvida frakturen är stabil/instabil, felställd/icke felställd och med eller utan ledengagemang

• Inspektion -Felställning, svullnad, hematom, öppen/sluten fraktur
• Palpation - Patologisk rörlighet, instabilitet, palpationsömhet (lokalisation)
• Rörlighet - Rörelseinskränkning, rotation. Rotationsfelställning ses bäst vid fingerflexion. Normalt ska alla fingrar peka i samma plan och mot os scaphoideum.
• Distalstatus - Cirkulation, sensorik

samt rtg slät

Question 20

behandling fingerfraktur

olika sorters

Answer 20

• reponera med fingerbasblockad
• vid stabil - fingerskena
• vid instabil - gips
• kontroll rtg
• op vid rotationsfelställning eller vid ip.leds fek

Question 21

vad är en flexor skada?

Answer 21

Med en flexorsenskada menas här en skada på flexor digitorum superficialis eller flexor digitorum profundus. Tillståndet orsakas ofta av en skärskada i handen.

Question 22

hur undersöker man flexor skador?

Answer 22

• Klinisk diagnos - Nedsatt rörelseförmåga och styrka. Ofta föreligger samtidig fingernervskada eller senskada på annan flexorsena.
• Lokalstatus och distalstatus - Testa funktion vid och bortom skada, kapillär återfyllnad och 2PD

Test av flexorsenor - Utebliven rörelseförmåga talar för total ruptur, liten och svag rörelse talar för partiell skada
* Flexor digitorum profundus- Lås PIP-leden, se om DIP-leden kan flekteras
* Flexor digitorum superficialis - Lås alla utom ett finger, se om detta kan flekteras

Question 23

behandling flexor sen skada?

Answer 23

Vid öppna senskador kan såret sys ihop av första behandlande läkare för att sedan skickas vidare till handkirurg för bedömning

Ska sys hos handkirugen inom 2 dygn!

Question 24

hur uppkommer nervskador i handen och hur handlägger man dem? symtom och komplikation?

Answer 24

Tillståndet orsakas ofta av skärskador. Typiska symptom är nedsatt sensorik i den drabbade nervens innervationsområde (ej motorik).

Diagnosen ställs med hjälp av klinisk undersökning.

Tillståndet behandlas av handkirurg och bör sys inom 2 dygn.

Kan ge komplikationer i form av smärtsamma neurom, vuxna får endast skyddskänsel.

Question 25

ska man reponera en finger-lux före eller efter rtg?

Answer 25

Ett luxerat finger kan även vara brutet och man bör inte försöka reponera det innan röntgen!

Question 26

vad är en septisk tendovaginit?

orsak

Answer 26

Infektion i senskida - Senskidorna är sparsamt vaskulariserade och infektiös tendovaginit kan snabbt sprida sig i handen.

• Oftast s. aureus (pus och abscesser)
• Stickvåld
• Hundbett - S. aureus eller Canimorsus
• Kattbett - Pasteurella multocida

Question 27

behandling av septisk tendovagit

Answer 27

• op - öppna upp och skölj
• ab
• ev tentusprofyi

Question 28

De Quervains tendovaginit

vad är de? orsak?
symtom? diangostik? beghadnliong

Answer 28

• Tendovaginit i första dorsala senskidefacket vid processus styloideus radii
• överansträningen ger de
• smärta radialt vid proc styl radi, främst vid finkelsteins test
• behadnling med kortision och i andra hand op

Question 29

vad är karpaltunnelsyndrom?

vem får det? riskfaktorer?

Answer 29

• P.g.a. trängsel i karpaltunneln komprimeras n. medianus
• Ofta hos kvinnor 40-60 år, gravida, vid hypotyreos, akromegali eller vibrationsskada

riskfaktorer:
* dm2
* reumatism
* gravid
* hypotyreos
* vibrationer

Question 30

symtom karpaltunelsyndrom?

Answer 30

• Parestesier, domningar och smärta i handflata och dig I-III + radiala sidan av dig IV. Besvär tydligast nattetid.
• Känselnedsättning och muskelsvaghet/atrofi i tenarmuskulaturen - Uppkommer senare i förloppet

Question 31

anamnes och underökning vid karpaltunellsyndrom?

Answer 31

Anamnes med nattbesvär och domning i dig1-3+sidan av dig4. Sjukdomar utifrån riskfaktoer + arbete.

Status med:
* Tinels tecken - Perkussion över karpaltunneln utlöser parestesier
* Phalens test - Maximal palmarflektion i 30 sekunder utlöser parestesier
* 2PD - Över 5 mm tyder på nervpåverkan
* Leta efter atrofi och undersök styrka (oppositionsförmågan) i tenarmuskulaturen

ev emg-eneg

Question 32

behandling karpaltunellsyndrom?

Answer 32

Förstahandsbehandling (lindriga fall) - Nattskena i ca 6-8 veckor (förhindrar flektion av handled under sömn) och åtgärda riskfaktorer

Vid sömnstörningar, konstanta symtom eller 2PD > 5 mm: operation med klyvning av karpalligamentet inom 1 vecka, annars risk för bestående nervpåverkan.