Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K6 total med rubriker > Föreläsning Kronisk njursvikt > Flashcards

Föreläsning Kronisk njursvikt Flashcards

Föreläsning Kronisk njursvikt

1
Q

Vad innebär predialytiskt arbete?

A
  1. Tidig upptäckt av kronisk njursvikt 2. Identifiering av riskfaktorer 3. - Åtgärder som förhindrar progress - Förhindrande av uremiska komplikationer - Behandling av komorbiditet - Förberedelse inför aktiv uremivård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är uremi?

A

Uremi, även kallat urinförgiftning = giftigt resultat av njursvikt Förgiftningstillstånd med ansamling av 100-tals olika toxiner, ffa från kvävemetabolismen Urea kan ej utsöndras, och därmed ökar konc. urea i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är njurens funktioner?

A

Reglera vätskebalans Reglera elektrolytbalans Filtrera bort slaggprodukter Reglera kroppens pH Delta i reglering av skelettmetabolism Delta i reglering av BT Producera blodbildande hormon: EPO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är vanligaste symtomen av uremi?

A

Trötthet, koncentrationssvårigheter Klåda Nedsatt aptit och illamående/ kräkningar Viktnedgång Övervätskning => svullen & andfådd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka sjukdomar kan orsaka kronisk njursvikt?

A

Primära njursjukdomar - Glomerulonefrit - Interstitiell nefrit - Polycystisk njursjukdom Sekundära njursjukdomar - Diabetes mellitus - Hypertoni - Systemsjukdomar/ vaskulit - Amyloidos - Myelom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur delas kronisk njursjukdom in?

A

Stadie 1: Normal njurfunktion = GFR > 90 Stadie 2: Lätt nedsatt njurfunktion = GFR 60-89 Stadie 3: Måttligt nedsatt njurfunktion = GFR 30-59 Stadie 4: Gravt nedsatt njurfunktion = GFR <30 5. Terminal njursvikt = GFR <15

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man bestämma njurfunktion?

A

Kreatinin GFR/ Clearance Cystatin C, Cystatin C GFR MDRD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan sägas om kreatinin?

A

Beror på: - Ålder - Kön - Muskelmassa - Intag av protein - Fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan sägas om Cystatin C?

A

Ideal markör för GFR Konstant frisättning till blodbanan Oberoende av kön, ålder, kroppsstorlek Filtreras fritt och fullständigt i glomeruli Ingen reabsorption eller sekretion Elimination bara via njuren 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan påverka cystatin c?

A

Högdos kortikosteroider => Cystatin C stiger Tyreoidearubbningar => hypertyreos = högt cystatin c => hypotyreos = lågt cystatin c Maligna tumörer => ev. högre värden vid metastaserande tumörer Cytostatika påverkar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur utvecklar sig GFR med åldern?

A

GFR sjunker med ökande ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är riskfaktorer för progress av njursvikt?

A

Blodtryck Proteinuri Aktivering av RAAS Rökning Övervikt = korrelerar till mikroalbuminuri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka icke-påverkbara orsaker finns till förlust av njurfunktion?

A

Ålder Kön Etnisk härkomst Hereditet Bakomliggande njursjukdom - Polycystisk njursjukdom - Diabetes - Fokal segmentell glomeruloskleros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka åtgärder kan man göra för att förhindra progress av njursjukdom?

A

Blodtryckskontroll Lipidsänkning Fosfatsänkning Acidoskorrektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur förhindrar blodtryckskontroll progress av njursjukdom?

A

Blodtryckskontroll = mål-BT hos högriskpopulation: <130/80 pga. minska proteinuri Hos pat. med proteinuri = förstahandsvalet: - ACE-hämmare - ARB (angiotensin-rec. blockerare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur förhindrar lipidsänkning progress av njursjukdom?

A

Lipidsänkning! Lipidrubbning som ses vid njursvikt utgör risk för progress av njurinsuff. som hjärt- kärlsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Är det vanligt med lipidrubbningar hos pat. med kronisk njurinsuff. (ex. nefrotiskt syndrom)?

A

Ja, mycket vanligt Leder till ateroskleros och till mesangiecells- proliferation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur förhindrar fosfatsänkning progress av njursjukdom?

A

Fosfatsänkning! Progress av njurskada genom inlagring av kalk-fosfat i njurens interstitium => leder till inflammation Vinsterna med proteinreduktion i urinen kan vara kopplade till just fosfatminskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken vitamin kan behöva ge till någon med försämrad njurfunktion?

A

VitD bildas i huden, ombildas i levern till kalcidiol och slutaktivering sker i njuren till aktivt vitD (kalcitriol) Aktivt vitD stimulerar i sin tur upptag av kalcium (och fosfat) från tarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer med vitD vid nedsatt njurfunktion?

A
  1. Nedsatt njurfunktion leder till minskad bildning av aktivt vitD 2. Aktivt vitD krävs för adekvat upptag av kalcium 3. Kalciumnivå sjunker => stimulerar paratyreoidea att bilda PTH för att öka kalciumnivån 4. Sekundär hyperparatyreoidism
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur leder acidoskorrektion till förhindrad progress av njursjukdom?

A

Vid progressiv glomerulär skada ökar utsöndring av syra (ammonium) i det enskilda nefronet => tubulointerstitiell skada

22
Q

Hur diagnostiserar man proteinuri?

A

Urinsticka U-albumin U-albumin/ krea-kvot 24h-urinsamling tU-albumin U-proteinprofil

23
Q

Var går gränserna för proteinuri?

A

Protein i urin: Normalt: <30 mg/ d Mikroalbuminuri: 30-300 mg/d Makroalbuminuri: >300 mg/d Nefrotiskt proteinuri: >3g/d

24
Q

Vad kan sägas om albumin/ krea-kvot?

A

Enkelt: kan göras på varje urinprov Säkrast på morgonprov Bra för att mäta förlopp Vid beställning U-albumin får man svar på albumin/ kreatininuvot

25
Q

Vad är mål för proteinuri?

A

Albuminutsöndring på 0,5g/d eller Albumin/kreatinin-kvot <50mg/ mmol

26
Q

Hur många av alla med kronisk njursvikt har hypertension?

A

80-85% kronisk njursvikt har starkt samband med volymbelastning

27
Q

Vad är målet för blodtrycket vid olika grader av proteinuri?

A

Om proteinuri < 1g/d: 130/80 mmHg Om proteinuri > 1g/d: 120/ 70 mmHg

28
Q

Vad är förstahandsbehandling av hypertension vid nefros?

A

ACE-hämmare/ angiotensinrec. blockad (ARB) I kombo. med loop-diuretika (furosemid)

29
Q

När är thiazider inte längre effektiva?

A

Thiazider ej effektiva vid GFR lägre än 20ml/ min

30
Q

Hur ska man tänka vid insättning av RAAS-blockad?

A

Börja låg dos, och öka sen successivt Kontroll av p-kalium & p-kreatinin 4-7 dgr efter insättning av ACE-hämmare och efter 1-2v om ARB Ta bort (seponera) tillfälligt vid samtidig sjukdom som orsakar dehydrering/ eller akut njurfunktionsförsämring

31
Q

Vad kan sägas om typ 2 diabetes och njurfunktion?

A

30-40% med typ 2 utvecklar njurpåverkan under sin livstid

32
Q

Vilka faser finns vid diabetesnefropati?

A

Fas 1 = inga kliniska symtom Fas 2 Fas 3 = mikroalbuminuri Fas 4 = diabetesnefropati Fas 5 = njursvikt

33
Q

Vad sker vid fas 1 av diabetesnefropatin?

A

Ökad njurstlk - pga. hypertrofiska glomeruli Ökad glomerulärt filtrationstryck Hyperfiltration: 20-50% Diskret albuminuri Normalt BT

34
Q

Vad sker vid fas 2 av diabetesnefropatin?

A

Hyperfiltration: 15-20% Förtjockning av GBM Mesangial expansion Normal albuminutsöndring Normalt BT

35
Q

Vad sker vid fas 3 (mikroalbuminuri) av diabetesnefropatin?

A

Ökade histologis förändringar Mikroalbuminuri: 2-20 g/mol Minskad hyperfiltration = normalt GFR Ökat BT

36
Q

Vad sker vid fas 4 (diabetesnefropati) av diabetesnefropatin?

A

Makroalbuminuri >20g/mol Normalt till sänkt GFR Hyperlipidemi Hypertoni

37
Q

Vad sker vid fas 5 (njursvikt) av diabetesnefropatin?

A

Stigande p-kreatinin Fallande GFR: 1 ml/ min per månad Minskade albuminuri Uremiska symtom

38
Q

Vad händer med den ateroklerotiska processen vid njursjukdom?

A

Vid kronisk njursjukdom accelereras den aterosklerotiska processen

39
Q

Hur korrelerar hjärt- och njursjukdom?

A

Vid kronisk njursjukdom sker: Ökad incidens plackrupturer i kranskärl Ökad kalcifiering i blodkärl och försämrad systolisk/ diastolisk hjärtfunktion Ökad förkalkning av hjärtats klaffar Ökad förekomst av arytmier och plötslig död

40
Q

Vad kan man säga om risken för kardiovaskulär sjukdom i förhållande till njurfunktion?

A

Risk för kardiovaskulär sjukdom ökar med sjunkande GFR

41
Q

När ska man göra vad?

A

Progressförebyggande behandling: - GFR 80: Blodtryckskontroll i form av RAAS-blockad Förhindrande av bremiska komplikationer: - GFR 50-20: VitD, fosfatbindare, acidoskorrektion, EPO Förberedelse inför aktiv uremivård: - GFR 10: Dialysstart, transplantationsutredning

42
Q

Vad ska man tänka på när njurfunktionen blir sämre?

A

Värdera GFR Se över lm-lista (pat. förändras) - Justera lm-doser - Byte av lm. Kalk-fosfat-balans Acidos-standardbikarbonat

43
Q

Vilka lm. kan man ge vid uremi?

A

Hypertoni: mål-BT: 130/80 - ACE-hämmare - Angiotensinrec. blockerare (ARB) - Diuretika (furosemid) - Kalciumantagonist - Betablockerare - Alfablockerare Kalk-fosformetabiolismen - Kalciumkarbonat - Antavcida - D-vit Acidos - Na-bikarbonat

44
Q

Vilka lm. kan man ge vid uremi fortsättning?

A

Ödem - Salt- vätskerestriktion - Furosemid Hyperkalemi - Dietråd Klåda - Antihistamin - UV-ljus Anemi - Erytropoietin - Järn

45
Q

Vad finns det för olika uremivård?

A

Hemodialys Plasmadialys Transplantaion

46
Q

Vad består dialys av?

A

Två separata processer: Borttagande av toxiner: dialys Borttagande av vatten: ultrafiltration

47
Q

Hur får man “dialysaccess”?

A

AV-fistel Central venkateter

48
Q

Vad är en AV-fistel?

A

En AV-fistel anläggs genom att en ven sys ihop med en artär. Blod pumpas då med högt tryck genom venen från artären, vilket gör att venen blir större och tillräckligt stark att användas för dialys efter cirka 4 - 8 veckor. En AV-fistel kan fungera i många år och är att föredra om artärer och vener i armen passar för ändamålet.

49
Q

Vilka faktorer har betydelse för dialyseffekt?

A

Behandlingens längd (3-5h) Blodflödet genom filtratet Dialysatflödet Filtrets yta Membranets egenskaper

50
Q

Vad kan sägas om peritonealdialys?

A

Vid peritonealdialys utgör bukhinnan dialysfiltret

51
Q

Vad är en akut indikation för dialys?

A

Hotande lungödem Svår hyperkalemi Svår hyperkalcemi Grav acidos Uremisk perikardit Förgiftning av dialyserna substans - Ex. litium

K6 total med rubriker (70 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions