seminarium: beroende Flashcards

1
Q

vad avgör ff.a. om beroendemedicin ska placeras i samma kategori

A

korstolerans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad innebär korstolerans

A

antyder liknande synaptiska verkningsmekanismer (undantag alkohol, BDZ)

tolerans mot samtliga dessa preparat

minskad risk för OD, klarar större doser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ungefär hur stor del av personer som regelbundet brukar beroendemedel blir beroende?

A

10-25%

  • beror på admin-väg, snabb absorption ger större andel
  • heroin: 25%
  • alkohol: 10-15%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

bra mått på beroendepotential

A

pris på gatan

andel som blir beroende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

varför viktigt att känna till omfattningen genetiska faktorer bidrar till risk för beroendeutveckling?

A

ta alltid familjeanamnes

sätt in preventiva insatser mot riskindivider, individanpassad

adekvat rådgivning till anhöriga

vägledning om vilken behandling som fungerar bäst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad påverkar beroendepotential

A

farmakodyanmisk förmåga att aktivera receptor/protein

time to Cmax (tillslagshastighet)

  • graden av lipidlöslighet (ta sig snabbare över BBBB)
  • administreringssätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad triggar återfall hos beroendepatienter

A

drogassocierad stimuli (drogminnen)

stress

primingdoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

tolerans

A

Ökning av genomsnittligt intag av substans med minst 50% för samma effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kan tolerans/abstinens räcka för beroendediagnos

A

nej, abstinens ÄR INTE SAMMA SAK SOM BEROENDE

  • men de är med som möjliga diagnoskriterier
  • för vissa substanser (alkohol, opioiuder, BDZ) i praktiken gäller dock att beroende nästan alltid innebär tolerans och abstinens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kompulsivtet

A

fortsatt bruk trots vetskap om negativa konsekvenser
= nedsatt förmåga att hämma impulser
= uppreglerad motivation till drogsök

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

återställare på morgonen: vad är det tecken på

A

abstinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ökat drogintag: vad är det tecken på

A

tolerans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ex på LM som kan ge tolerans

A

kortison (nedreglering av R)

betablockad (BT, rebound)

= kräver högre dos, finns utsättningsfenomen som kan tolkas som abstinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilken biomarkör bör i första hand användas för diagnostik och uppföljning av alkoholberoende?

A

PEth

  • följa över tid, visar konsumtion under senaste 2 veckorna ff.a.
  • hög sens/spec
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

verkningsmekanism alkohol

A

CNS dämpande (potentiering av GABA, hämning av glutamattransmission)

  • förskjutning av excitations-inhibitionsbalansen
  • aktivering av endorfin och DA transmission
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är den bästa markören för genetisk risk att utveckla alkoholberoende

A

låg sedativ ataktisk respons av alkohol

hög eufori-givande effekt (positiv förstärkning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

typiskt förlopp av svår alkoholabstinens

A

abstinenskramper inom 24 h

delirium tremens ca 3 dagar

18
Q

hur behandlar man svår alkoholabstinens initialt

A
  1. TIAMIN

2. stötdos BDZ till symtomkontroll, därefter schema

19
Q

varför krävs stötdos vid abstinens behandling

A

för att övervinna tolerans

20
Q

vad får man inte ge till alkolist och ff..a inte vid abstinens

A

sederande antihistamin = ökad risk för kramper

21
Q

vad är tecken på Wernicke-Korsakoffs syndrom?

A
  1. axial amnesi = svårt att komma ihåg saker och skapa nya minnen (retro och anterograd)
  2. nekros av corpora mammilaria
  3. konfusion
  4. ögonsymtom: abducens pares
  5. ataxi
22
Q

vad är bästa admin-väg för tiamin

A

iv

im gör ont

23
Q

varför får tiamin inte ges po

A

alkohol ger sämre tarmfunktion med risk för dåligt upptag

24
Q

vad finns det för behandligsmetoder vid alkoholberoende

A

beteendebehandling

LM

= ofta kompletterande, likartade effektstorlekar

25
Q

när ska man ge antabus

A

diff-diagnostik behöver genomföras (t.ex. nedstämdhet)

kan hålla patienten alkoholfri tidsbegränsat

ingen långsitkig behandling

vill sortera ut vad som är vad

26
Q

när ska man ge naltrexone (patientexempel)

A

uttalad eufori av alkohol

tidig beroendedebut (genetisk risk)

ung ålder, ärftlighet för beroende, (man)

DUNDEREFFEKT OM MAN GER DET TILL RÄTT PATIENT (20% HAR STOR EFFEKT)

27
Q

Man i medelåldern med skadligt bruk

A

motiverande samtal

  • om man inte är beroende har man kvar kontroll över bruk
  • räcker om man inte har beroende
28
Q

vad finns det för evidensstöd kring DISULFIRAM (antabus)

A

Gediget evidensstöd om det ges övervakat, men inte annars

diff: bra för att skilja på beroende vs psykiatrisk diagnos (kan hålla dem utan alkohol 3 månader för att utesluta diff-sjukdom)

29
Q

KI antabus

A

många får lätt-inducerad leverinflammation (leverenzym 3 ggr normalreferens) –> har man H-C som är aktiv är det KI då LM är levertoxiskt

nedsatt kogntiv förmåga: dricker ändå, kan exponera sig för alkohol med risk för myokardischemi, arytmi (samma gäller för t.ex. schizofreni)
- mekanism: flush, takykardi, ansamling av metaboliter som ökar myokard-syrekonsumtion med risk för angina/ischemi

30
Q

Vad ska man tänka för infektion hos nedgångna alkolister

A

tyst pneumoni pga anerg patient

  • lung-rtg
  • vanliga kliniska parametrar
31
Q

morfin

A

partiell MOR agonist

32
Q

fentanyl

A

syntetisk MOR agonist

33
Q

vilken receptor ger eufori-givande effekt

A

MOR

MOR, KOR, DOR = analgesi

34
Q

vad är risk med en full MOR-agonist

A

kommer ofelbart att orsaka andningsdepression om tillräckligt hög dos uppnås

35
Q

tecken på opiat-abstinens

A
muskelvärk
diarre
vattentunn snuva (exokrina körtlar)
vidgade pupiller (mios)
gåshud
influensa liknande
36
Q

förstahandsmedel vid behandling av opioid-abstinens

A

Buprenorfin = partiell agonist

  • gör att man kan använda fast dosering
  • lägre risk för OD
37
Q

varför ska man behandla abstinens vid opioider

A

mänskliga skäl
viktigt för att få patient till annan behandling

inget KRAV PÅ BEHANDLING PGA SAKNAR MEDICINSK RISK

38
Q

vad är sant angående behandling av opioidabstinens

A

nedtrappande doser av korstoleranta medel minskar risk för återfall och risk för OD under åtminstone 6 veckor efter avslutad behandling
- abstinens avklingar på 5-7 dagar

39
Q

vad är risk med abstinensbehandling av opioider

A

risk för överdos då man inte tål samma dos som tidigare

måste ske kontrollerat, informera patient

ge ut naloxone-nässpray vb

40
Q

varför är det viktigt att patienten först utvecklar abstinenssymtom innan buprenorfin ges? (tydligt iakttagbara symtom)

A
  • om man väntar minskar risk för precipiterad abstinens
  • buprenorfin har hög affinitet och låg aktivering, kan bli en relativ antagonist för exempelvis heroin i blodbanan = utlöser abstinens
41
Q

underhållsbehandling av opioidbehandling med buprenorfin eller metadon: vad stämmer?

A

i väl genomfärd behandling kan man vänta sig att > 70% av patienterna stannar lvar i behandling minst 1 år

väldokummenterade effekter för bättre hälsa och funktion, enligt nationella riktlinjer är det hög prioritet att erbjuda denna behandling vid opioidberoende

viss behöver behandligen livslångt, andra kan efter några år (2-3 år) med drogfri tillvaro sätta ut den