föreläsning: förstämningssyndrom Flashcards
emotioner
kortvariga reaktioner på omgivningen eller föreställningar
styr beteende, handling, beslutsfattande, undvika faror, förstå andra
grundstämning
långvarigt känslotillstånd (dagar-år)
- skiljer sig mellan individer, mer konstant
- kan förändras beroende på livshändelse, sjukdom
hur beskriver man olika grundstämningar
sänkt
euthymi=normal
förhöjd
förstämningssyndrom
patologiskt förskjutande av stämningsläge och/eller aktivitetsnivå som ger lidande/funktionsförlust
+ kognitiva, beteedemässiga, vegetativa, psykomotoriska störningar
hur kan depression vara funktionellt
signalerar behov av skydd
väcka medkänsla hos omgivning
submissivet: sätt att undvika skada efter förlust
vad skiljer nedstämdhet, sorg från förstämningsepisoder
lidande och funktionsnedsättning (de tidigare är normala beteende med funktion)
vad skiljer stressrelaterade syndrom från depression
- krisreaktion, anpassningsstörning, utmattningssyndrom=har intakt självkänsla, tro på att det blir bra
- depression=sänkt självkänsla, hopplöshet
sömn
vaknar tidigt, sover för mycket, insomni
= om vaknar tidigt tänkt melankoliska inslag
motorik
rörelsefattigdom (hämmad) eller aktiverad/aggiterad
aptit
+-
oro, ångest vid depression
ospecifikt men vanligt, fråga alltid specifikt om det
diagnoskriterier depression (DSM5)
duration>2 v
symtom ger lidande/funktionsnedsättning
minst 5 symtom (2 kardinalsymtom)
- kardinalsymtom
- nedstämdhet
- anhedoni eller minskat intresse (kan ej känna glädje/lust) - övriga
- brist på energi
- ökad, minskad motorik
- aptitstörning, viktförändring
- nedsatt självkänsla, skuldkänslor
- tanke, konc störning
- meningslöshet, hopplöshet, dödstankar
- sömnstörning
- (oro, ångest inget kriterium)
vad skiljer depression från srog
- depression: ihållande nedstämdhet, självkritisk/pessimistiska tankar, självförakt/värdelöshet, dödstankar kopplat till att man är värdelös/meningslöshet
- sorg: vågor av tomhet/förlustskänslor, tankar om minne, intakt självkänsla, om dödstankar fokus på återförening, avtar med tiden
prevalens depression
20% kvinnor
10% män
drabbas någon gång under livet
svårighetsgrad
- lindring: hanterbara symtom, nedsatt livslust och lätt funktionsnedsättning, inga suicidtankar
- måttlig: påtaglig funktionspåverkan, suicidtankar finns
- svår: betydande lidande/funltionsnedsättning som ibland kräver slutenvård
+- psukotiska symtom t.ex. rösthallicunationer
hur skiljer man på stämningskongruenta/inkongruenta hallicunationer
- stämningskongruenta
- förståeliga utifrån stämningsläget
- typiskt för depression/mani
- t.ex. skuld-skam-mindervärdighet vid depression (nedvärderande hallisar)
- vid mani snarare megalomana vanföreställningar och positiva röster - inkongruenta
- ej förståeliga utifrån stämningsläget
- t.ex. bidarra vanföreställningar
- mer typiskt vid psykos, men tänk diff-diagnostik
vad ska man tänka vid stämningsinkongruenta vanföreställningar
mer typiskt för psykos, schizofreni > depression, mani
depression men melankoliska drag
oavledbar: förmåga att känna glädje/lust är helt borta, går inte att påverka i någon riktning (inte heller negativa händelser)
distinkt kvalité: total tomhet, djup hopplöshet
skuldkänslor, otillräcklighet, mycket tankar om “dåtiden”
hypotalamiska symtom: dyngsvariation (ångest ff.a. morgonen), tidigt uppvaknande, hämning (emotionellt, kognitivt, motoriskt) alt. agitation, menstrationsrubbning/förstoppning/munntorrhet/libido minskar
atypisk depression
reaktivt stämningsläge
- avledbar när något positivt händer
omvända vegetativa symtom:
- aptit och viktökning
- hypersomni
- blytunga armar, ben
när räknas depression som kronisk
duration > 2 år
diff-diagnostik till depression
stressrelaterade symtom
- krisreaktion, anpassningsstörning, utmattningssyndrom
bipolär depression
ångestsyndrom
prodromal fas schizofreni
neurodegenrativ sjukdom
missbruk (vidmakthållande faktor)
LM, sjukdom
LM som kan ge depression
steroider
dopaminerga LM
betablockad
p-piller
sjukdomar som kan ge depressiva symtom
anemi
endokrina sjukdomar (TSH, TF, PTH, Ca)
infektion
komplikationer till sjukdom: stroke, CVD, cancer
vad bör man göra vid långdragen eller svårbehandlad depression
remiss psykiatrin för fördjupad psykiatrisk utredning
ofta föreligger samsjuklighet
- personlighetssyndrom 50% (ff.a. om tidig ålder)
- NP (autism 50% av dem med dystymi)
- ångestsyndrom (social ångest)
- PTSD
- substansbruk
mani
förhöjt stämningsläge
diagnostik av mani
- kardinalkriterier
- ihållande abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel grundstämning
- abnorm ökning av målinriktad aktivitet/energi
- minst 1 vecka (kortare om sjukhusvård krävs)
+ funktionsförsämring socialt eller i arbetslivet
- andra symtom (minst 3, 4 krävs om irritabel grundstämning)
- uppblåst självkänsla (grandiositet)
- minskat sömnbehov
- ökat pratsamhet, svårt att va tyst
- tankeflykt, rusande tankar
- distraherbarhet, impulsiv
- ökad målinriktd aktivitet eller psykomotorisk agitation
- omåttligt engagemang i riskfylld aktivitet (omdömeslöst)
diff-diagnos vid mano
symtom förklaras ej bättre av substansbruk eller somatiska tillstånd
psykotiska symtom vid mano
vanliga men krävs ej för diagnos
- 50% har vanföreställningar
grandiositet
megalomana vanföreställningar
minskad sömn vid mani
minskat SÖMNBEHOV
- extrema fall: sover 4h vaknar pigg
vad krävs för diagnos av hypomani
samma som mani med skillnad att det inte ger uttalad funktionsstörning
durationskrav: minst 4 dagar
dock: tydligt annorlunda sätt att fungera på som är märkbara för omgivningen
inga psykotiska symtom föreligger (om psykotiska symtom=mani)
när är hypomani-liknande symtom förekommande
adhd (impulsivitet, distraherbar)
borderline (hypomani dock tydligt avgränsbar period)
förbättring av depression kan feltolkas
specifika symtom vid hypomani/mani
minskat sömnbehöv
ökad sexuell lust
bra fråga att ställa vid misstanke om hypomani mani
har din omgivning märkt av att du är annorlunda?
bipolärt blandtillstånd
mixedstate med depressiva och maniska/hypomana symtom samtidigt
minst 3 symtom från respektive diagnos
predicerar: sämre prognos, suicidrisk, längre återhämtningsfas efter episoderna, vanligt med återfall, sämre respons litium
varför högre suicidrisk vid bp blandtilsltånd
har man depression med mörka tankar samt maniska symtom som ger en impulsiv drive är man mer benägen att agera
hur vanligt är BP-sjukdom (prevalens)
- 6% BP-1
- 4% BP-II
cirka 1.4% bipolär UNS
=2.5% totalt
olika affektiva syndrom (obs tentavänligt)
- BP-1
- räcker med en mani för diagnos (ICD kräver dock mani+depression)
- debutålder 15-25 år - BP-2
- depression+hypomani
- debut 20-30 år - bipolärt spektrum
- depressivt syndrom + tillfälligt förhöjt stämningsläge som inte når kriterier för hypomani (för få symtom eller för kort duration) - recidiverande unipolärt depressivt syndrom
- minst 2 episoder +- psykos
- debut 28-40 år - cyklotymi
- kontinuerligt instabilt stämningsläge
- når ej kriterier för hypomani eller depression
- pendlar på ett icke-predikterbart sätt
- euthymi max 8 veckor, oftast kortare
- under en 2 års period måste dessa sytmom ha förekommt under minst halva tiden - dystymi
- når aldrig nivå får depression
- når ibland euthymi
- depressiv sinnestämning de flesta dagar > 2 år
vad ska man tänka om remission saknas vid affektiv sjukdom
total remission sker mellan skoven vid förstämningssyndrom
om remission saknas och stämningsläget skiftar konstant tänk: adhd, borderline
viktigt uppgift vid förstämningssyndrom
hereditet
anamnes från anhöriga (insikt kan saknas vid mani)
svar på tidigare behandling (även vad släktingar provat)
utlösande faktorer, stressorer, socialt
diagnostika instrument
- screening för depression: PHQ-9, SCID
- mäta grad av sjukdom
- madras, hamiltons depressionsskala
= viktigt för att följa förlopp
rapid cykling vid BP
i allmänhet råder stor risk för recidiv vid BP (>90%)
stor variation i hur täta skov man får
behandling reducerar skov
skov > 4 ggr/år = rapid cykling
suicidrisk vid BP
störst under det första året av sjukdom
varje skov ökar risk för nya skov
profylatksik behandling fungerar bättre tidigt i förloppet
följder av skov vid BP
psykosociala konsekvenser
suicid
följdsjukdom
missbruk
kognitiv försämring
hur påverkar BP kognitionen
depression/mani ger sämre kognition under sjukdomsförloppet, på gruppnivå ger BP sjukdom sämre KF även mellan episoderna
(minne, konc, EF)
detta fäller subgrupp (1/3)
hur ska. man tänka om BP-sjuk ej kan återgå til ljobbet
Kan man inte återgå till arbete trots symtomregress = gör kognitivt funktionstest, rehabilitering inför återgång till arbetet
heritabilitet förstämningssyndrom
70% för BP sjukdom
35% depression
ärtlighet om förstagradssläktingar är sjuk
- 10 ggr ökad risk BP
- 2-3 ggr UPD
korshereditet
mellan BP, depression, adhd, schizofreni
vilken sjukdom inom psyk har högst hereditet
schizofreni
autism
80%
