föreläsning: psykos Flashcards
1
Q
vad är psykos
A
paraplybegrepp
- förvrängd verklighetsförankring
- bristande förmåga att tolka omgivningen
- sviktande självupplevelse, otydlig gräns jag/omgivning
2
Q
orientering vid psykos
A
OFTA BIBEHÅLLEN
3
Q
hur är den normala funktionen för intryck
A
exogena/endogena stimuli (perception) sorteras (salience) och tolkas (kognition)
4
Q
hallucination
A
fel i perceptionen, upplever något utan stimuli
- hörsel: röster
- alla sinnesmodaliteter
5
Q
synhallucination
A
RÖD FLAGGA FÖR ORGANISK PSYKOS
- TÄNK SOMATISK SJUKDOM (SOMATISK ELLER TOXISK)
6
Q
vanföreställningar
A
defekt hantering av sinnesintryck/tolkning
- felaktig uppfattning om verkligheten som vidhålls trots övertygande bevisning (ej korrigerbar)
- uppfattning delas inte av andra och kan inte förstås utifrån individens sociokulturella sammahang
- hävdas ihärdigt
7
Q
vad måste man observera angående vanföreställnongar
A
tolkning av omvärlden varierar utifrån vår bakgrund, kunskap, omgivningen
8
Q
typer av vanföreställningar
A
persekutoriska: paranoida (förföljelse)
sekundära till hallucinos: försöker förklara hallucinationer (röster beror på inopererad sändare, förföljelse)
affektivt färgade: stämningskongruenta/inkongruenta
primära: normal sinnesförnimmelse men fel tolkning (hänsyftningsidéer)
sekundära: tolkning av perceptionsstörning (sek. till hallucinos ff.a. hörsel, taktila=känsla i kroppen)
9
Q
desorganisation
A
- tal: sätt att bedöma tankar
- tankeförlopp
- tankeflykt: snabba associationer
- uppluckrade associationer
- tankestopp
- splittring, ordsallad - beteende
- icke-målinriktat
10
Q
skillnad desorganisation och desorientering
A
patienter har svårt att göra sig förstådda när talet är desorganiserat, men de har ofta full orientering!!!!!!!!
11
Q
negativa symtom
A
anhedoni: glädje, njutning
alogi: minskat tal, tanke
avolition: bristande motivation, initiativ, vilja, igångsättande förmåga (koppling till anhedoni)
12
Q
katatoni
A
eget syndrom (DSM-5)
- vid vid schizofreni och annan allvarlig psyk sjukdom eller neurologisk sjukdom, idiopatiskt (komplikation, sent förlopp)
- DA balans störd
13
Q
vad ingår i det katatona syndromet
A
- kataplesi: fastnar i en position, vaxartad böjlighet, saknar återfjädring
- stirrande blick
- stupor/excitation:
- stupor: reagerar ej på stimuli, utan att vara medvetslös
- överaktiv
- växlar mellan dessa snabbt - stereotypier: upprepade rörelsesekvenser, tics, automatiserat, pat ej medveten om dem
- mutism: innan detta kommer negativism (obstinat både motoriskt /verbalt)
- ekolali/ekopraxi: härmar tal/rörelse
- autonom dysfunktion: takykardi, hypertermi, miktonsrubbning
14
Q
EPS extrapyramidala symtom
A
biverkningar av neuroleptika eller förstagångsinsjuknade schizofreni
- dyskinesi: ofrivilliga rörelser, tremor, kataplesi
- parkinsonism
- dystoni: fokal/segmentell/generell muskeldysfunktion/muskelsammandragning (sprättbåge, nackspärr)
- akatisi: myrkrypningar
15
Q
positiva symtom
A
hallucinationer
vanföreställningar
16
Q
negativa symtom
A
anhedoni
alogi
avolition
avflackade affekter, inkongruenta
autism: självförsjunken, tillbakadragande
17
Q
desorganisation
A
tal: tankeförlopp, neologismer
beteende, katatona symtom: icke-målinriktat, tappat kontroll över viljemässiga motoriska rörelser
18
Q
övriga symtom
A
- bristande sjukdomsinsikt
- affektiva symtom: ångest, post-psykos depression, tvång
- kognitiva symtom: EF, abstrakt tänkande, logistiska resonemang, arbetsminne, koncentration, uppmärksamhet, reaktion, impulskontroll
19
Q
följder av kognitiva och negativa symtom
A
begränsar uthållighet
missar viktig information
drar felaktiga slutsatser
problem blir överväldigande
nedsatt minnesfunktion
ambivalens
fientlighet, aggressivitet
20
Q
andra psykos-diagnoser (tentavänligt)
A
schizofreni
schizoaffektivt syndrom
akut polymorf psykos (cykloid psykos)
schizofreniformt syndrom
vanföreställningssyndrom
personlighetsstöörningar
psykos UNS
autistiska syndrom (rösthallisar)
PTSD
21
Q
akuta (övergående) psykoser
A
drog, organiskt, delirium
22
Q
vanföreställningssyndrom
A
- debut senare, 30-40 år
- ingen funktionsförlust förutom vanföreställningar (t.ex. svartsjukeparanoia, erotomani)
- ovanligt
- ej påtagliga negativa symtom eller funktionsförlust
23
Q
schizoaffektivt syndrom:
A
- släktskap med BP
- inte lika påtagliga negativa symtom
- påverkad kognition på sikt, skov påverkar
- generellt mer godartad än schizofreni avseende funktionsnedsättning
- affektiva episoder (depression, mani eller både och) samt psykos (det som skiljer det från BP-sjukdom är att psykoser förekommer i icke-affektiva tillstånd).
- behandling med antipsykotika och/eller litium.
24
Q
kortvariga symtom där tidskriterier för schizofreni ej uppfylls
A
- schizofreniformt syndrom: om tidsaspekten för schizofreni inte uppfylls
- akut polymorf psykos (cykloid psykos)
- finns inte med i DSM-5, utan kallas för schizoaffektivt syndrom.
- instabil bild, konfusion, stormiga affekter som växlar snabbt, dramatisk psykos, desorientering
- positiva symtom och affektiv störning episodiskt. Sällan negativa symtom. Kan uppstå efter en längre tids psykisk press och sömnlöshet.
- debut i alla åldrar, akut förlopp, når full hälsa så småningom.
- Behandling med litium eller antipsykotika
25
personlighetssötrningar
kan ha kortare genomslag av rösthallisar och paranoia
26
vad är viktigt att utesluta vid psykos
drogutlöst psykos
27
vilka droger kan ge psykos
1. cannabinoider
- hasch, marijuana, spice (syntetiskt)
- liknar schizofreni (negativa symtom, positiva symtom)
2. centralstimulantia: amfetamin, kokain
- kortvarig effekt
- positiva symtom
3. alkohol
- delirium tremens (abstinens)
- långvarigt bruk: rösthallicunationer pga hjärnskador
4. LM: kortison högdos, dopamin, malariaprofylax
28
vad är typiskt för röst-hallisar vid alkolism
får ofta inte sek vanföreställningar då de förstår att det är en konsekvens av missbruk
29
hallisar vid delirium tremens
syn och/eller rösthallisar
30
psykos vid somatisk sjukdom
1. autoimmun sjukdom:
- limbisk encefalit (AK mot NMDA-R), ter sig som schizofreni --> teratom!!!!!! ta bort så kan symtom försvinna
- SLE, vaskulit, MS
2. CNS infektion: herpes, HIV, borrelia, syfilis
3. neurodegenerativa sjukdomar
4. tumör (frontalt, limbiskt)
5. hjärnskador, CVS, EP (temporallob, postiktal)
6. endokrina sjukdomar: tyretoxikos, hyperkortikolism
31
viktig diff mot psykossjukdom
bipolär sjukdom (affektiv psykos)
- mani: grandiosa vanföreställningar, paranoia, rösthallisar från GUD
- depression: skuld, skam, rösthallisar (självanklagelse, imperativa om suicid), paranoia
32
genetik-överlapp
stor överlappande genetik vid BP/schizofreni
33
diagnoskriterier för schizofreni
1. minst 2 av följande (minst en av de tre första)
- vanföreställningar
- hallisar
- desorganiserat tal
- påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
- negativa symtom
2. social eller yrkesmässig dysfunktion
3. får ej bero på organisk sjukdom substans eller annan psykiatrisk diagnos
4. kontinuerliga sjukdomstecken under minst 6 månader (1 månad ICD), en månad med aktiva symtom enligt (1)
5. vid autism eller kommunikationsstörning med barndomsdebut krävs framträdande vanföreställningar/hallisar under en månad
34
riskfaktorer schizofreni
hereditet!!!!!!!!!!!!! 80% risk
obstetriska komplikationer
prenatal svält/infektion
skalltrauma barn
cannabis
35
gemensamt för riskfaktorerna
påverkar hjärnans utveckling under barndom-ungdomsår
36
utvecklingsfaser
1. premorbid fas: förändrad personlighet (kognitivt, socialt, motoriskt)
- barndomen
2. prodromal fas
- funktion försämras (socialt, yrkesmässigt)
3. psykotisk fas: + symtom
4. stabil fas: negativa symtom kvarstår, kognitiva/social dysfunktion
- funktionsnivå går sällan tillbaka till habitualnivå, variation i recovery
5. återinsjuknande i psykos
37
ex på prodromala symtom
social isolering
oro ångest
konc
ändrad uppfattning om self (känner inte igen sig själv)
ändrad realitetsprövning (världen upplevs annorlunda)
misstänksamhet
studier, arbete går sämre
miskat engagemang i fritidsintresse
känsloutrbott, aggressvitet
ökad känslighet för sinnesintryck
sömnrubbning
nedsatt känsla för sociala konversationer
38
risk utifrån genetik schizfreni
bakgrundsrisk 0.9%
förstagradsläkting: 10%
dizygot: 15%
monozygot: 40-50%
39
epidemiologi: schizofreni
1/10 000
prevalens 0.3%
debut 20-30 år
högre incidens män
10% blir återställda
40
gener vid schizofreni
100-tals gener kopplade
samverkan arv, miljö
stress-sårbarhetsmodell: krävs olika mycket för att utlösa psykos
41
kan även personer med låg sårbarhet få psykos
ja, vid tillräcklig hög belastning
42
överdödlighet
15-20 års kortare överlevnad
- 5% suicid
- 50% CVD (stillasittande, övervikt, LM, livsstil, sjukdom i sig)
43
neurobiologi vid schizofreni
1. genetik
2. neurotransmittorer
- DA-hypotes
- hypoaktivitet frontalt=negativa symtom
- hyperaktivitet mesolimbiskt=positiva symtom och desorganisation
- glutamat: NMDA-R hypofunktion (koppling till DA-signalering via interneuron)
3. neuroutveckling
- störning i utveckling prenatalt (virus etc) under känslig fas
- 30% har mindre hjärnsubstans
- tonårsperiod känslig pga omstrukturering, känslig för hits
4. nätverksdysfunktion
- dyskonnektivitet i/mellan nätverk
- default mode, salience, centrala excecutiva nätverk, sensorimotor, hörsel-nätverk
44
DA-hypotesen kopplat till LM
de LM som dämpar DA-systemen behandlar positiva symtom
amfetamin som ökar DA kan utlösa positiva psykotiska symtom
45
nämn de 4 viktiga DA-pathways involverade vid schizofreni
1. mesolimbiskt (VTA-Nacc)
= positiva symtom
2. mesokortikalt (VTA-PFC)
= negativa, kognitiva, affektiva symtom
3. nigrostriatala (SN-striatum)
= EPS, biverkningar LM
4. tuberoinfundibulära
- hyperprolaktinemi pga LM
46
utredning vid psykos
1. anamnes: utveckling, riskfaktorer, substans, prodromala symtom
2. status: psykiatriskt, somatiskt, symtomskattning
3. lab, screening dorger blod/urin, MR, riktad us vb (LP, EEG)
4. kognitiva tester, funktionsutredning
5. social utredning
47
behandling
1. LM
- dämpar positiva symtom, lugnar/sederar
- skydd mot återfall, lindrar skov
48
hur många återinsjuknar i psykos
80% trots std behandling
många har dålig compliance
49
biverkningar antipsykotika
EPS: akatisi, dystoni (akut eller tardiv, t.ex. okulogyr kris), parkisonism, dyskinesi
prolaktinemi
viktuppgång
malignt neuroleptika syndrom: katatoni
kardiella biverkningar: QT-förlängning
- ff.a. vid LM-kombinationer
- fatal arytmi risk
- takykardi, myokardit (klozapin)
antikolinerga
histaminerga
emotionell avtrubbning
50
vad göra vid MNS
fundera på om det är en konsekvens av sjukdom eller LM (katatoni)
51
vad är konsekvenser av metabola biverkningar
DM2
aptitökning
sekundära konsekvenser för hälsan
52
ex på viktneutralt neuroleptikum
aripiprazol
53
särskilda observationer klozapin
risk för agranulocytos
eosinofili
--> mät blodstatus med diff varje månad
54
hur följer man LM behandling
årskonroll
- metabola prover
- biverkningsskattning
- s-konc vb
mycket individuell metabolism, interaktioner, rökning/koffein påverkar
55
principer för behandling
1. kontinuerlig behandling
- skydd mot skov
- välj utifrån biverkningsprofil
- allians
- titrera upp
- om intolerabla biverkningar=BYT
- om ingen effekt 4 veckor=BUT
2. uppföljning
- biverkningar
- viktkontroll
- metabola prover årligen
56
varför väljer man inte klozapin direkt
mest effektiv men
- metabola biverkningar
- myokardit
- agranulocytos, eosinofili
57
när väljer man klozapine
1. behandlingsrefraktär sjukdom (provat 2 LM varav ett var olanzapin)
2. svåra EPS
3. svår suicidalitet, aggressivitet
4. samtidig beroendesjukdom
58
riktlinjer neuroleptikaval
1. olanzapine, aripiprazol eller risperidon vid nyinsjuknande
2. klozapine vid indikation
3. erbjud depotinjektioner vid långtidsbehandling, föstahandsval vid bristande compliance eller samsjuklighet med beroende
59
hur hanterar man de olika faserna med behandling
1. prodromalfas: allians, utredning, ev. SSRI, prepsykotiska symtom kan behandlas med lågdos antipsykotika
2. akut fas: symtomkontroll
- benso
- sömn
- antipsykotika
- ev stämningsstabiliserande
3. återhämtningsfas
- seponera bdz
- dostitrera
- biverkningsmonitorering
- stressreducera
60
rehabilitering
multiprofessionellt
- psykoedukation, livsstilsförändringar, signaler på skov
- KBT, färdighetsträning
- familjestöd
61
mål med behandling
största möjliga självständighet, funktionsförmåga
