föreläsning: psykofarmaka 1 (neuroleptika) Flashcards
rationell LM-användning
positiv nytta-risk
översikt psykofarmaka enligt ATC
- neuroleptika=antipsykotika
- sedativa, anxiolytika=hypnotika (medel som är sederande i hög dos är i regel anziolytiska i lägre dos)
- antidepressiva
- psykostimulantia (ADHD)
vad är psykos
tillstånd med störd relatitetsvärdering
symtom: hallisar, vanföreställningar, desorganiserat beteende
vanliga syndrom vid psykos
schizofreni
schizoaffektiv sjukdom
vanföreställningssyndrom
substansbetingad psykos
historiak
de första neuroleptikat klorpromazin (antihistamin central effekt)
möjliggjorde avinstutionaliseringen, många kunde drivas ut från mentalsjukhus
1a generatoens neuroleptika: mekanism
D2-R antagonist
- effekt korrelerar med affinitet (potens)
mekanism neuroleptika kopplat till schizofreni
vid schizofreni förekommer hyperaktiv D2-signalering mesolimbiskt (basala ganglier) både tillföljd av ökad DA-frisättning oc h ökad D2-R antal
= positiva symtom (hallisar, vanföreställningar)
D2-antagonister blockerar denna aktivitet
vad hjälper 1a generationens neuroleptika inte mot
vid schizofreni förekommer hypoaktivitet DA-D1 signaleringen i PFC (negativa symtom)
D2-antagonister hjälper ej mot detta
profil av 1a generationens neuroleptika i kliniken
god effekt på positiva symtom: hallisar, vanföreställningar, desorganiserat beteende
bristfällig effekt: negativa symtom
tveksam effekt på vanföreställningssyndrom (paranoia)
biverkningar 1a generationens neuroleptika (dosberoende)
extrapyramidala biverkningar (EPS)
- antikolinergika effekter: gäller högdosmedel (munntorrhet, förstoppning)
= off target effekt (andra receptorer påverkas) - parkinsonism: stelhet, rörelsefattigdom
- akatisi: myrkrypningar (rastlöshet, ångest, kan ej sitta still)
- dystoni: störd muskelaktivitet med bred klinisk bild, från nackspärr till sprättbågeställning
- kan vara akut/dramatiskt
vad får man inte misstolka dystoni för
förvärrade psykossymtom
= får ej ge mer antipsykotika pga förvärrar tillståndet
biverkningar icke-dosberoende
tardiva dyskinesier
- utvecklas hos 30% av långtidsbehandlade patienter
- ofta irreversibla (tardiva)
- dyskinesier: abnormala ofrivilliga rörelser i form av grimaser, ormliknande tunrörelser, smackande med läppar, putande, ögonblinkningar, chorea-bålrörelser
= handikappande
en mer användbar indelning av första generationens neuroleptika
högdospreparat
- effekt i doser om 100-100 mg/dygn (klorpromazin)
lågdospreparat
- effekt i dos om 1-10 mg/dygn, t.ex. haloperidol
hur kan man skatta dyskinesi
AIMS-scale
= sänk dos, byt LM
ex förstagenerationens neuroleptika
haloperidol (haldol)
zuklopentixol (cisordinol)
atypiska neuroleptika (2a generationen): mekanism
verkar mot flera receptorer, oklart vilken som har mest behandlkingseffekt
- svag D2-antagonist
- partiell D2-agonist
- 5-HT2A-antagonist
= serotoninblockad och D2 blockad viktgiast
ex på substanser atypiska neuroleptika
klozapin (prototyp)
olanzapin
risperidol
quetiapin
klozapin: effekt
effekt på
- positiva symtom
- viss effekt på negativa symtom
- effekt hos terapirefraktära patienter
klozapin: biverkningar
fri från EPS
risk för agranulocytos (4%)
= därmed sistahandsvalet
olanzapin
likvärdig effekt med klozapin
ingen BM-påverkan, därmed inte behov av monitorering
problem med SGA
metabola syndromet
viktuppgång
på sikt CVD
risk för tardiva dyskinesier (20%)
via vilka mekanismer ge metabola biverkningar för SGA
5-HT2C
H1
målet med behandling akutskedet
psykossymtom kräver inte alltid akut behandling –> lidande eller fara ska behandlas
om po är möjligt:
1) olanzapin
2) haloperidol
+ gärna tillägg av bdz för att minska dosbehov
parenteralt: haloperidol
långsiktig behandling
fokus: social funktion, aktiv rehabilitering för att inte tappa funktion, LM underlättar rehabilitering
mål: lindra symtom, förhindra psykosskov
risk utan LM
recidiv psykossjukom
vilka sköter kroniskt psykotiska patienter
psykiatrin (högspecialiserad vård)
kräver långsiktiga relationer som gör avvägningar lättare
compliance
helt avgörande
- hembesök
- depot: hög koncentration under 1-4 veckor
sedering vs aktivering
olanzapin=sederande
aripiprazol=aktiverande
metabola effekter (storleksordning)
olanzapin > risperidon > haloperidol = perfenazin
studie: tid till avbruten beahndling
olanzapin mer effektiv än risperidon, quetiapin
olanzapin gav dock mer viktuppgång, metabola biverkningar
vad har bäst effekt på återinsjuknande
antipsykotika + psykosocial behandling
tredje generationens antipsykotika
aripiprazol (abilify)
mekanism abilify
partiell agonist D2/3-R
partiell agonist 5HT1A
5-HT2A antagonist
låg dos av DA: agonist
hög dos avDA: antagonist
