BUP 1: utveckling hos barn (ESSENCE) Flashcards

1
Q

BUP

A

tvärvetenskaplig disciplin

  • förbygger
  • diagnostiserar
  • behandlar

psykisk sjukdom, ålder 0-18 år

läk, psykolog, sociologi, juridik…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är psykisk hälsa

A

mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina möjligheter, klara vanlig påfrestning, arbeta produktivt och bidra till samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

psykisk ohälsa

A

stort begrepp för både subkliniska tillstånd och psykiatriska diagnoser

  • subkliniska tillstånd: vissa kriterier uppfylls ej, kort duration, mår dåligt men ej funktionsnedsättning
  • psykisk sjukdom: uppfyller kriterier för diagnos (fokus funktionsnedsättning, lidande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

viktigt för att få diagnos

A

signifikant avvikelse från normalt på gruppnivå

tid för debut (individuella variationer finns men man kan inte jämföra olika grupper, t.ex. ålder 4 och 15 år)

funktionsnedsättande, lidande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ex. på småbarndsdiagnoser

A
  1. neurodevelopemental disorders
    - sensory processing disorder
  • ångest
  • mood disorder
  • OCD
  • sleep, eat, cry disorder
  • trauma, stress. deprivation disorder
  • relationship disorder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ex. på barndiagnoser

A
  1. utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (neuropsykiatriska funktionsstörningar)
    - intellektuell funktionsnedsättning
    - autism, ADHD
    - inlärningssvårigheter
    - motorisk störning
    - tics
    - kommunikationsstörning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är viktigt för symtomen hos barn

A

att de är persisterande och finns i olika miljöer (inte enbart i hemmet)

om riskfaktorer finns måste man agera prospektivt (problem kan komma senare i livet)

barn kan också ha vuxendiagnoser, många gånger reflekterar barnens beteende de vuxnas problematik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

utvecklingsrelaterade psykiatriska störningar

A

avvikelser i nervsystemets utveckling, som inte alltid växer bort (10% av autism växer bort)

= neuropsykiatriska funktionsstörningar

har man avvikelser i hjärnan är det predisponerande för annan problematik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

red-flags för att utveckling ej går åt rätt håll

A
  1. går utveckling som man tänker
  2. regression av förmågor
  3. stagnering av utveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

AXIS

A

AXIS 1
- klinisk diagnos

AXIS 2

  • relationell kontext
  • omhändertagande etc

AXIS III
- fysisk hälsa

AXIS IV

  • psykosociala stressorer
  • social omgivning

AXIS V
- utvecklingsrelaterade kompetenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ESSENCE

A

early symptomatic syndroms eliciting neurodevelopment clinical examination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är essence

A

tidiga symtom på neuropsykiatrisk sjukdom som ska utredas (röda flaggor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är alternativ till faktiskt neuropsykiatrisk diagnos

A

försummelse

- barnet har ej fått chans att lära sig saker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka kvaliteter ingår i ESSENCE

A
  1. dyngsrytm, sömn
  2. motorik
  3. sensorisk, perception
  4. språk, kommunikation
  5. aktivitet, impulsivitet, koncentration, uppmärksamhet
  6. inlärning, minne
  7. social interaktion, ömsesidighet
  8. beteende, känsloreglering
  9. generell utveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vanliga problem hos barn

A

känsloreglering som tecken på psykisk ohälsa

trotsperioden ska gå över vid 4 års ålder, om den håller i sig får man tänka psykisk ohälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ex på diagnoser som barn kan få

A
  1. autism spektrum
  2. adhd
  3. tourettes
  4. specifik språkstörning
  5. IF
  6. motorisk klumpighet (developemental coordination disorder)
  7. FAS
  8. EP (syndrome)
  9. beteendestörningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur vanligt är essence

A

10% av alla barn

  • markör för psykisk ohälsa
  • symtom vanligen < 5 års ålder
  • möjlighet till prevention och intervention
  • vanligt att flickor missas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

varför missas ofta flickor

A

mindre aggression

mindre motorisk oro

bättre sociala färdigheter

bättre språkfärdigheter

—> kan maskera symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad ska man tänka på med essence

A

jämför flickor pojkar separat

kulturella skillnader finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

risk med ESSENCE

A

Misslyckande i skolan

anpassningssvårigheter (vanligen är dessa barn reaktva, dvs lite stimuli kan utlösa kaosartade reaktioner)

mobbning, drogmissbruk

psykiatrisk sjuklighet

empatiproblem

antisocial livsstil

kriminalitet senare i livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur samverkar arv miljö

A

additiv effekt (1+1=2)

  • individer adapterar till sin miljö
  • barn kan ha symtom för ADHD som är helt stressutlösta (fullständigt miljöproblem), ändrar man miljöproblem lindras symtom

sårbarhet avgör vilken effekt miljö får
- genetisk sårbarhet

arvet påverkar vilka miljöer man uppsöker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

anknytning

A

nyfödda barn knyter an till människor för att få omvårdnad och överleva, nära människorelationer krävs för utveckling/tillit/mentalisering (dvs social inlärning)

inget barn klara sig självständigt < 7 år

  1. känner igen röster 3e trimetern
  2. födsel: känslig för lukter
  3. icke-preferens först för att lära känna sin omgivning, vid 7-8 månader har man knutit an till specifika personer (preferens)
  4. sensorisk input krävs för utveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

otrygg anknytning

A

bristande närhet/omsorg, negligerade

barn bli ambivalent för att få uppmärksamhet

påverkar andra relationer senare

24
Q

riskfaktorer för utveckling på 3 nivåer

A

individ

  • våld
  • toxisk exponering
  • prematuritet
  • förlossningskomplikationer
  • hjärnskador eller somatisk sjukdom
  • malnut

omgivning

  • otrygg anknytning
  • låg SES
  • beroendeproblem
  • ensamstående föräldrar
  • dåligt umgänge
  • icke-konsistent uppfostran
  • avsaknad av omsorg, delaktighet, föräldrakontroll

system

  • brist på stöd från t.ex. skola
  • inneffektiva processer (missar tidiga interventioner, prevention)
  • brist på kontinuitet
25
Q

vad händer utan stöd vid problem

A

alla når då inte sin maximala presationsförmåga

26
Q

individuell utveckling

A

väldigt olika
- kontinuerligt och icke-kontinuerlig utveckling i olika stadier

mognad går bakifrån och fram

  • occipitalt (syn)
  • motorik, sensorik
  • frontala delar sist
27
Q

kritiska perioder

A

begränsat tidsfönster i tidig utveckling där inlärning bör ske för att utveckling ska fortsätta/ges

t.ex. syn

28
Q

känslig period

A

tidsfönster där individen lättast lär sig en viss färdighet, period av maximal sensitivitet

t.ex. språk (perioden stängs inte av men svårare att lära, kan inte lära sig modersmål på samma sätt senare) eller högre kognitiv funktion (kritiskt tänkande, reflekterade)

29
Q

varför är dessa kritiska perioder viktiga

A

man eftersträvar normal utveckling och där är det viktigt att få stöd vid rätt tid för att utnyttja plasticitet i hjärnan

30
Q

biologi för kritiska perioders styrning

A

GABA-erga interneuron (parvalbumin) viktigt, styr kritiska perioder, sekventiell timing av kritiska perioder ses (olika delar av hjärnan mognar i olika perioder)

höga metabola krav under denna tid varpå känslighet för oxidativ stress/skada

obalans excitations-inhibition kan leda till feltiming

31
Q

störningar avspeglar avvikelser i hjärnan struktur

A
  1. genetik, epigenetik
    - stress/trauma, mental retardation
  2. toxisk exponering
    - FAS
  3. celldefekter
    - autism: progenitorceller, mikroglia

4 mognadsdefekt
- lång postnatal utvecklingsperiod är till för att finjustera systemet men ger mer tid för samspel för omgivningen (ev. nackdel vid negativ exponering)

32
Q

FAS

A

inlärningssvårigheter
motoriska svårigheter
adhd

33
Q

vilka avvikelser i hjärnan ser man vid utvecklingsdefekter

A
  1. neurotransmission
  2. bansystemens funktion, integration
  3. avvikelser i integration
    - struktur, funktion, kognitiv-emotionellt, psykologisk mognad
34
Q

Minne

A
  1. korttidsminne
    - sensoriskt minne
    - arbetsminne
  2. långtidsminne
    - deklarativt minnen: saker man kan redogöra för (episodiskt minne=händelser, semantiskt minne=fakta)
    - procedurminne: kräver inte medvetenhet utan är en inlärd vana
35
Q

normal utveckling minne

A
  1. bebis: bekanta röster, musik, nyanser (startar 3e Semestern)
  2. 1 år: minnen varar ett par dagar
  3. 2 år: minne varar några månader
  4. 4 år: spatial och tidsuppfattning
  5. skolålder: förmåga att generalisera och lägga sakner på minnet
  • -> barndomsamensi från 0-3 år, 10-12 år ej särskiljt detaljerade minne
  • -> autobibliografiskt minne: hänger på tidsuppfattning, välutvecklat vid 12 års ålder
36
Q

hur fungerar mekanismer för minne

A

stimulus

sensoriskt minne < 2ms

arbetsminne 10-20 s (selektiv uppmärksamhet)
- PFC

långtidsminne (konsolidering)

  • kan hämtas upp till arbetsminnet
  • deklarativa minnen: temporallob, hippocampus, thalamus
  • procedurminne: striatum, amygdala, lillhjärnan, cortex
37
Q

transistorer involverade i minne

A

Ach, NA
= uppmärksamhet, sömn-vakenhet

DA
= motivation, arbetsminne

serotonin

  • sinnesstämning
  • känslor
  • sömn-vakenhet
38
Q

diagnoser med störningar i minne

A

arbetsminne
- adhd, ångest, psykos, schizofreni

episodminne
- depression

PTSD
- blir ej av med minne

sömnproblem
- svårt att lära sig och minnas

39
Q

olika former av språkfunktioner

A
  1. expressivt: tala
  2. receptivt: förstå

problem

  • fonologi: uttal
  • grammatik
  • semantik: ordförråd eller mobilisering av ord
  • social aspekt: sociala sammanhang
  • impression: språkförståelse
40
Q

normal språkutveckling

A

fosterstadiet: preferens till språk

kritisk period
- satslära, måste läras in under första året

utveckling

  • gråt, joller första månaderna
  • 6 månader: vokaler, sedan konsonanter
  • 9 månader: jollerramsor/upprepningar
  • 12 månader: första ordet
  • 1-2 år: växande ordförråd
  • 2-3 år: små meningar
  • 3-4 år: korta satser
  • 4-5 år: rent tal, fullständiga satser
  • 6 år: kan berätta
  • 6-11 år: diskuterande förmåga, förstår dubbelmeningar
  • 12-18 år: finjustering gramatik
41
Q

hjärnan och språk

A

vanligtvis är vänster sida dominant

temporalt: wernicke område= språkförståelse
parietalt: brocas område= talförmåga

42
Q

vad leder språkliga svårigheter till

A

aggression
ångest
depression
koncentrationssvårigheter

= språket används ju för att förmedla tankar, känslor, önskan…

43
Q

inlärning

A
  1. icke-associativ inlärning: aktiv formning av betteende via uppmärksamhetsreflexer
  2. associativ inlärning, betinging
  3. lek
44
Q

normal utveckling inlärning

A
  1. sensomotoriska stadier
    - 0-2 år
    - funktion styrs ej av språk/tänkande
    - observationer här och nu, leder till förståelse att saker existerar
    - förstår att man kan påverka saker
    - lekar är konkreta och funktionella
  2. preoperationella stadiet
    - 2-6 år
    - lär sig använda språket, att representera föremål med bilder/ord
    - svårt att förstå andras perspektiv
    - klassificerar saker utifrån enbart en egenskap
  3. konkret operationella stadiet
    - 6-12 år
    - kan tänka logiskt om saker/händeler
    - klassificerar föremål efter flera egenskaper samtidigt
  4. abstrakt/formellt operationella stadiet
    - 12 år
    - kan tänka logiskt/abstrakt
    - testa hypoteser systematiskt
    - blir intresserad av hypotetiska problem (framtiden, ideologi)
45
Q

olika delar av hjärnan och funktion

A
  1. frontal
    - planering, organisation, beteende/känslo-reglering, personlighet, problemlösning, uppmärksamhet
  2. temporalt
    - minne, igenkänning ansikte, genererar känslor, språk (wernickes)
  3. occipitalt
    - syn
  4. parietalt
    - perception
    - spatial förmåga
    - stavning
    - brocas område
46
Q

inlärnigsstörningar

A

IF

speciella inlärningssvårigheter

  • dyslexi
  • dyskalkuli
  • icke-verbala färdigheter (motorik, visospatiellt, socialt, tolkning ansikte, orientering)
47
Q

vad kan inlärningsstörningar leda till

A

stresskänslighet

beteendeproblem

ångest, depression
dåligt självförtroende

senarelagd självständighet

48
Q

kompensation för inlärningssvårigheter?

A

genomgripande inlärningsproblem = generellt låg kognition

specifika inlärningsproblem

  • andra förmågor kompenserar
  • t.ex. hög visuospatial inlärning
49
Q

högre processer

A

EF

  • planering
  • genomförande
  • målstyrd hantering av uppgift

BEROR PÅ HJÄRNANS MOGNAD

50
Q

HOT EF: delar av hjärnan

A
  1. känsloreglering
    - snabb reglering: amygdala, hypotalamus
  2. långsam reglering
    - sensoriska cortex, BG
    - ff.a. positiva känslor
  3. övriga områden
    - amygdala, insula, striatum, BG
    - reglerar: PFC, anterior cingulate, insula, cerebellum
  4. empati
    - insula, cingulate cortex
51
Q

störd EF

A
adhd
autism
inlärningssvårigheter
PS
psykos, depression, ångset
hjärnskada
52
Q

vad grundar sig empati-utveckling i

A

anknytningsprocesser

mentalisering

affektiv spegling

53
Q

temperament

A

medfödda biologiska egenskaper som beskriver personens initiala reaktion till ny situation (hur en person fungerar)

54
Q

defenser

A

icke-medvetna psykologiska försvarsmekanismer som hjälper människor att skydda sig i konflikter/hot

  • primitiva
  • neurotiska: riktar sig mot individen själv
  • mogna: alturism med osjälviskhet
55
Q

coping

A

förmåga till livshantering

  • medvetna och konstruktiva sätt att behålla psykisk balans
  • tar till dessa vid prövande situationer