Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9: psyk > föreläsning: personlighetssyndrom > Flashcards

föreläsning: personlighetssyndrom Flashcards

1
Q

huvudbudskap med föreläsningen

A

PS är vanligt förekommande

förenat med sämre livskvalité, funktionsbegränsningar, sämre hälsa (fysisk, psykisk)

komplex etiologi
- genetik och förvärvade faktorer

personcentrerat och förståelseinriktat beteende viktigt för allians

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är personlighet?

A

inrotade och stabila mönster, kombinationer av personligetsdrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är PS

A

varaktig mönster av uppelvelser och beteende som påtagligt avviker från det som förväntas i den sociokulturella miljön (kognition, affekter, mellanmänsligt samspel, impulskontroll).

psykiatrisk diagnos (störning, ej sjukdom) som ger lidande och funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

epidemiologi

A

10% av befolkningen (6-22)

  • 30% inom PV
  • 30-70% inom psykiatrin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

konsekvenser av PS

A

lidande, funktionsnedsättning

samsjuklighet

lever ensamma

alkohol, droger

negativa livshändelser

SE DET SOM EN SÅRBARHETSFAKTOR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är den viktigaste riskfaktorn för att söka vård? samt att ha andra psykiatriska svårigheter?

A

PS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

när ska man fundera på PS?

A

påverkad allians, patientmötet

påverkad behandlingsplan

påverkad prognos, t.ex. kan aldrig återgå till jobb efter sjukskrivning

när man inte förstår sig på patienten –> diagnos –> behandling hjälper inte mot t.e.x depression –> ompröva eller fördjupa diagnostiken –> kan PS försvåra möjlighet att nå framgång?

DVS FRÅGAN KAN VÄCKAS NÅGONSTANS I VÅRDKEDJAN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur delas PS in

A

kluster A-C

  • 10 olika former av PS ingår i dessa kluster
  • MAD BAD SAD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kluster a

A

udda och excentrisk

  • paranoid
  • schizoid form
  • schizotyp-form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad kännetecknar kluster A

A

större biologisk koppling jämfört med övriga syndromen i kluster B-C, många likheter till med den neuropsykiatriska sfären och schizofreni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

paranoid-form

schizoid-form

schizo-typ

A
  1. paranoid
    - 0.5-2.5%
    - klinisk bild: misstro och misstänksamhet, svårt att komma överens med andra, fientlig, kylig, saknar värme, kritisk, rigid
    - Samsjukliget: korta psykotiska episoder ff.a. vid dekomensation (t.ex. om psykisk belastning), depression, fobi, OCD
    - ex på bemötande: “jag förstår att det kan vara svårt att lita på mig eftersom att vi aldrig träffats förut”
  2. schizoid-form
    - ovanligt
    - avståndstagande från sociala relationer, begränsade emotioner, ointresse för relationer, inga/få vänner, lever ensam, känner sällan njutning
    - bemötande: respektera behov av distans
    - stort överlapp mot autism
  3. schizotyp-form
    - 0.5-3%
    - sociala och interpersonella svårigheter, missuppfattningar av verkligheten, hänsyftningsideer, ovanligt/vagt tal
    - bemötande: undvik abstraktast, emotionellt/familjärt bemötande
    - närhet till schizofreni men ej formellt psykotiska och blir inte heller schizofrena
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

kluster B

A

antisociala

emotionell instabilitet

histrionisk form

narcissistisk form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

antisocial form

A

1-3% (60% av kriminella i fängelse), 6-8 ggr vanligare hos män, 80% har någon gång missbrukat

klinisk bild: bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter, aggressiv och utåtagerande, impulsiva, kan ej planera, brist på ånger.

Bemötande = struktur, ramar, missbruksfokus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

överlapp mellan antisocial form och…..

A

psykopati: finns överlappning med antisocialism och narcisistiska PS

det finns samband men psykopati är inget som sjukvården interesserar sig av att diagnostisera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

emotionell instabilitet (tidigare borderline) EIPS

A

0.5-2%, vanligaste formen inom psykiatrin.

Klinisk bild: impulsiva, intensiva, starka humörsvängningar, känslomässigt sårbara, negativ självbild, skiftar mellan svart-vitt, stormig och kaotiska relationer, känslig för separationer, 8-10% suicidrisk

Samsjuklighet: affektiv sjukdom (BP), ångestsyndrom, missbruk, ADHD, ätstörningar, PTSD, andra personlighetssyndrom

Bemötande: värme, empati, tydlighet, undvika att känna dig provocerad

Behandling: DBT

  • individualterapi
  • färdighetsträning (medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

varför är riskbedömning vid EIPS svår?

A

T.ex. så kan de vara stabila i ett möte → får sms efter som stökar till allt → suicidal. Därmed är riskbedömningar skitsvåra, man måste skapa tillgänglighet för dessa patienter.

svängningar!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka kopplingar finns till EIPS

A

Finns stark koppling mellan borderline och trauma i bakgrunden

  • komplext post-traumatiskt stresssyndrom
  • DESNOS=disorder of extreme stress not otherwise specified, komplex PTSD
  • överrepresentation av sexuella övergrepp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

histrionisk form

A

0.5-2% (10% i psykiatrisk öppenvård)

klinisk bild: överdriven emotionell (känslig), strävan efter uppmärksamhet, känner sig illa till mods om ej i centrum, förförisk, provocerande, dramatisk, charmig, färgstark, lättpåverkad (tänk dig en unge som är 5 år och vill visa upp alla sina affekter och personligheter)

Samsjuklighet: somatisering, depression, konversionssyndrom

Bemötande: empatisk, lyssnande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är konversionssyndrom

A

ångest konverteras till symtom som liknar symtom vid neurologiska sjukdomar, funktionella symtom med kramper, förlamningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

narcissistisk form

A

<1%

klinisk bild: upplevelse av framstående och betydelsefullhet, fantasier om begåvning och framgång, lättkränkta, uppblåsta, högfärdiga, vänska värderas högt om det ger “nytta”, låg empati (koppling till det antisociala), många har hög funktion i vissa områden

samsjuklighet: depression (svår depression om livet går emot dem och deras bild av sig själv = kris), missbruk, anorexi

Bemötande: bakom fasaden finns djup osäkerhet, bli inte provocerad, ge tydlig information om vad som kan erbjudas
- konkret: “jag kan skriva intyg men jag kommer inte skicka in den förrän du läst” = minskar ilska, skapar allians

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

kluster C

A

ängsliga
osjälvständiga
tvångsmässiga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ängslig form

A

1-5%, vanligare inom psykiatrin.

Klinisk bild: genomgripande räddhågsenhet i sociala sammanhang, otillräcklighet, känslig för avvisande och kritik, skräck att göra bot sig, ensamma trots önskan om gemenskap.

Samsjuklighet: ångestsyndrom, depression, ätstörningar, osjälvständig syndrom, överlappar med social fobi.

Bemötande: respektera behov av distans

Behandling: finns ingen specifik behandling, handlar om att förbättra funktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

osjälvständiga-formen

A

1-2%, fler kvinnor.

Klinisk bild: uttalat behov av att bli omhändertagen, klängiga, undergivna, rädda för separation, passiva, svårt att fatta beslut

samsjuklighet: depression, kriser, andra personlighetssyndrom

Bemötande

24
Q

vad är risken vid osjälvsätndig-form ff.a. för kvinnor

A

att hamna i dåliga relationer med män, kvinnor blir underlägsna, lever i hemska förhållanden. Inte alltid kliniskt syndrom utan drag

25
Q

tvångsmässiga

A

1-2% (3-10% inom psyk), fler män

Klinisk bild: upptagen av ordning och kontroll, fixering vid detalj, kan inte fatta beslut, ineffektiv, svårt att genomföra uppgifter, bristande flexibilitet, humor, värme, framhäver plikt, moral, ansvar, stela, snåla, envisa

Samsjuklighet: tvångssyndrom, hypokondri, depression, dystymi

Bemötande: hjälp att ompröva sina ideer, öka emotionella sidor som motvikt mot intellektualiseringen

26
Q

förlopp

A

PS är inte stabila

beroende på belastning och omständigheter varierar symtom över tid

vissa PS ändras över tid som del av naturalförloppet

27
Q

vad är grundläggande kriterier för alla PS?

A
  1. varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt förväntas, minst 2 av följande områden
    - kognitivt (sättet att uppfatta sig själv, andra, händelser)
    - affektivt (komplexictet, intensitet, labilitet, rimlighet i det känslomässiga gensvaret)
    - mellanmänskliga funktioner
    - impulskontroll
  2. det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträdande i många olika situationer
  3. orskar kliniskt sig. lidande eller försämrad social funktion
  4. stabilt och långvarigt beteende som kan spåras till adolescensen/tidig vuxen ålder minst
  5. ingen annan psykisk ohälsa förklarar bild bättre
  6. ingen organisk skada, LM, drog förklarar bild
28
Q

utredning

A

tidskrävande, anamnes ao

  • livsperspektiv
  • varaktighet
  • generella funktionsnedsättningar
  • diff-diagnoser
  1. anamnes
  2. frågeformulär
    - SCID-II
    - DIP-Q
  3. riskbedömning
29
Q

vad måste man fråga sig vid samsjuklighet?

A

är det separata kliniska syndrom eller uttryck för övergripande personlighetsproblematik?

ofta satans komplex bild

30
Q

förklara teoretiska koppling mellan PS och annan NP-diagnoser (ADHD, ASD)

A

vulnerabilitetsmodellen: en störning ökar risken för en annan
komplikationsmodellen: en annan störning uppstår som en komplikation
spektrummodellen: axel I och II störningar finns längst ett spektrum med gemensamma sårbarheter.

31
Q

specifika frågeformulär PS

A
  • SCID-II

- DIP-Q

32
Q

PS och ADHD

A

adhd under barndomen är riskfaktor för utveckling av borderline och antisocial PS

adhd förekommer oftare hos personer med ängslighets PS

adhd är en sårbarhetsfaktor för PS, samsjuklighet ska övervägas mellan dessa tillstånd oavsett vad som diagnostiserades först

gemsanmma kännetecken:

  • impulsivitet
  • emotionell dysreglering
  • försämrad reglering av informationsbearbetning = PFC, främre cingulum och BG samt DA-systemet är dysfunktionellt
33
Q

kriminalitet och PS?

A

utveckling av kriminella beteenden anses gå via uppförande störning, ej adhd.

Viktigt att bidra till mer funktionellt beteende och logiskt tänkande, farligt om de med uppförandestörning övergår till antisocialt beteende = kriminalittet, kostnad för samhället.

34
Q

PS och autism

A

svårt att skilja från varandra, 50% av personer med autism har PS
- ofta borderline eller tvångs-PS

gemensamma mentaliseringssvårigheter (gäller ff.a. schizoida, schizotypa och tvångsmässiga PS)

35
Q

take home angående PS och autism

A

take home: har man autism ska man anpassa både efter särskilda behov pga autism och personligheten

36
Q

vad är mentalisering

A

förmåga att förstå sina egna och andras tankar/känslor

37
Q

etiologi till PS

A
  1. ärlighet 40-60%
  2. socioekonomiska aspekter
    - otrygg anknytning vanligare (=portalproblem)
    - längre tid till behandling av svårigheter
    - utanförskap, människor med PS degraderas socialt
    - vanligare i städer (familjestrukturer kan vara svagare=nätverkshypotes, migrationshypotes)
  3. psykosociala aspekter
    - bristande omsorg
    - trauman
38
Q

vad innebär bristande omsorg

A 
förlust
försummelse
misshandel
sexuella övergrepp
brist på känslomässig värme
39
Q

vad är den tidiga anknytningen viktig för

A

omsorg påverkar personlighet starkt

tidig anknytning viktigt för självkänsla och stabilitet

40
Q

vilka typer av trauman ökar risk för PS

A

många trauman

svårighetsgrad

duration

sexuellam fysiska, psykiska, neglekt, förlust

41
Q

resiliens

A

“maskrosbarn”
- vissa barn klarar eländen bättre än andra pga motståndskraft (egen förmåga eller pga annan viktig referensperson i livet)

  • negativa livshändelser har störst negativ effekt på individer med genetisk sårbarhet, mindre påverkan på barn med skyddsfaktorer
42
Q

hur ska man bemöta patienter med PS?

A

stor utmaning

  1. personcentrerad vård
    - positiv inställning, ödmjukhet, inlevelse, öppna frågor
  2. symtombaserad LM behandling enbart i kortare insatser
  3. undvik lång väntetid och tvångsåtgärder
43
Q

viktig diff till PS

A

kognitiv funktionsnedsättning (intellektuell funktionsnedsättning)

44
Q

diagnosik vid PS

A

kognitiv funktionsnivå

social utredning: skola, arbete, relationer

diagnostiska intervjuer (SCID-II)

självbedömningsformulär

  • DIP-Q
  • Marke-Nyman
  • TCI

riskbedömning: suicid, risk för våld, farlighet

45
Q

självbedömningsformulär vid PS

A
  • DIP-Q
  • Marke-Nyman
  • TCI
46
Q

skillnad på temperament och karaktär

A

1) Temperament
- hög grad av biologisk genetisk koppling, cirka 60%, utvecklas pga psykosociala omständigheter.

Finns 4 områden som ingår i temperament

  • novelty seeking (nyfikenhet, psykisk energi, impulsivitet)
  • harm avoidans (förmåga att reagera med ängslighet, brist på energi i vissa sammanhang)
  • reward dependens (hur beroende vi är av omgivningen samt hur vi relaterar till den)
  • persistens (envishet).

2) karaktär: avgörande för om man har personlighetssyndrom eller ej, de är bra att ha välutvecklad karaktär (mogenhet), i karaktären ingår 3 delar
1) självupplevelse (känner sig själv, självkänslas),
2) självet i förhållande till andra 3) självet (acceptans över att man finns i världen, okej med att man inte har svar på allt).

Alla riskfaktorer med försummelse och trauman skadar självutveckling och ger brister i karaktärsutvecklingen.

Karaktärsdragen avgör om man har PS, temperament avgör mer hur man är som person

47
Q

BUP-aspekter vid PS

A

starkt koppling mellan PS och antalet barnpsykiatriska diagnoser.

PS-symtom ger tydliga negativa prognostiska konsekvenser = därmed är det viktigt att identifiera symtom och hjälpa barnen med de avvikande dragen

narcisistsika, schizoida, fobiska och osjälvständiga drag minskar mest över tid (barn = emotionella, ostadiga, självupptagna)

48
Q

ska man ställa diagnos PS hos barn

A

PS ska diagnosticeras med försiktighet före 18 års ålder - man kan ana problem redan i 15 års ålder, men sätt inte diagnos för tidigt för personlighet utvecklas och symtom kan växa bort, symtom avtar fram tills 28 års ålder

  • PS är vanligare hos unga än hos vuxna
49
Q

PS och våldsrisk

A

risk för våld ökar vid antisocial form

screening för våldsrisk ska ingå i utredning (finns verktyg)

50
Q

vad är vålds-risk-reducerande insatser

A

behandlingsbara komponenter i PS samt:

  • substansbruk
  • psykossjukdom
  • uppmärksamhetsstörning (ADHD)
  • sociala komponenter
51
Q

vad är risken att ge BDZ vid PS?

A

BDZ ökar risk pga ökad impulsivitet när det går ur kroppen, vissa BDZ kan också ge ökad risk för våld t.ex. flunitrazepam

52
Q

självskada vid PS?

A

SSB förekommer vid flera psykiatriska diagnoser (troligen överdiagnostik av borderline vid SSB)
- se SSB som en stressfaktor –> lägger man på tillräcklig belastning kan man hamna i det läget, betyder inte att man har borderline-diagnos

känsloreglerande funktion

53
Q

behandling vid PS

A
  1. samsjuklighet
    - fokus på axel 1 problem
    - symtomreducera
  2. psykoterapi = förstahandsval
    - KBT
    - psykodynamisk terapi
    - DBT
  3. LM?
    - svag evidens
    - symtominriktad: depression, adhd, psykos
    - kan motiveras vid komplicerad samsjuklighet, svåra kriser
    - undvik beroendeframkallande LM, biverkningar
  4. omvårdnad
    - skapa bärande relationer
    - trygghet, säkerhet
    - pedagogiska insatser, social färdighetsträning
    - kontrakt om “vård-asyl”
54
Q

axel 1 problem

A

psykiatriska symtom man söker hjälp för, t.ex. depression, ångest, missbruk

55
Q

behandlingsmål

A

reducera symtom

förbättra förmåga att hantera symtom, mer adaptiva sätt att hantera problem

kompetens att reglera affekter/impulser

interpersionella färdigheter

56
Q

vad måste man tänka på innan man startar DBT

A

balanserad patient först, kan kräva förbehandling

57
Q

prognos

A

Kluster A och C blir mer uttalade senare i livet

B utvecklas mer gynnsamt

livslängd är förkortad vid PS pga onaturliga/naturliga orsaker

K9: psyk (67 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions