föreläsning: personlighetssyndrom Flashcards
huvudbudskap med föreläsningen
PS är vanligt förekommande
förenat med sämre livskvalité, funktionsbegränsningar, sämre hälsa (fysisk, psykisk)
komplex etiologi
- genetik och förvärvade faktorer
personcentrerat och förståelseinriktat beteende viktigt för allians
vad är personlighet?
inrotade och stabila mönster, kombinationer av personligetsdrag
vad är PS
varaktig mönster av uppelvelser och beteende som påtagligt avviker från det som förväntas i den sociokulturella miljön (kognition, affekter, mellanmänsligt samspel, impulskontroll).
psykiatrisk diagnos (störning, ej sjukdom) som ger lidande och funktionsnedsättning
epidemiologi
10% av befolkningen (6-22)
- 30% inom PV
- 30-70% inom psykiatrin
konsekvenser av PS
lidande, funktionsnedsättning
samsjuklighet
lever ensamma
alkohol, droger
negativa livshändelser
SE DET SOM EN SÅRBARHETSFAKTOR
vad är den viktigaste riskfaktorn för att söka vård? samt att ha andra psykiatriska svårigheter?
PS
när ska man fundera på PS?
påverkad allians, patientmötet
påverkad behandlingsplan
påverkad prognos, t.ex. kan aldrig återgå till jobb efter sjukskrivning
när man inte förstår sig på patienten –> diagnos –> behandling hjälper inte mot t.e.x depression –> ompröva eller fördjupa diagnostiken –> kan PS försvåra möjlighet att nå framgång?
DVS FRÅGAN KAN VÄCKAS NÅGONSTANS I VÅRDKEDJAN
Hur delas PS in
kluster A-C
- 10 olika former av PS ingår i dessa kluster
- MAD BAD SAD
kluster a
udda och excentrisk
- paranoid
- schizoid form
- schizotyp-form
vad kännetecknar kluster A
större biologisk koppling jämfört med övriga syndromen i kluster B-C, många likheter till med den neuropsykiatriska sfären och schizofreni.
paranoid-form
schizoid-form
schizo-typ
- paranoid
- 0.5-2.5%
- klinisk bild: misstro och misstänksamhet, svårt att komma överens med andra, fientlig, kylig, saknar värme, kritisk, rigid
- Samsjukliget: korta psykotiska episoder ff.a. vid dekomensation (t.ex. om psykisk belastning), depression, fobi, OCD
- ex på bemötande: “jag förstår att det kan vara svårt att lita på mig eftersom att vi aldrig träffats förut” - schizoid-form
- ovanligt
- avståndstagande från sociala relationer, begränsade emotioner, ointresse för relationer, inga/få vänner, lever ensam, känner sällan njutning
- bemötande: respektera behov av distans
- stort överlapp mot autism - schizotyp-form
- 0.5-3%
- sociala och interpersonella svårigheter, missuppfattningar av verkligheten, hänsyftningsideer, ovanligt/vagt tal
- bemötande: undvik abstraktast, emotionellt/familjärt bemötande
- närhet till schizofreni men ej formellt psykotiska och blir inte heller schizofrena
kluster B
antisociala
emotionell instabilitet
histrionisk form
narcissistisk form
antisocial form
1-3% (60% av kriminella i fängelse), 6-8 ggr vanligare hos män, 80% har någon gång missbrukat
klinisk bild: bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter, aggressiv och utåtagerande, impulsiva, kan ej planera, brist på ånger.
Bemötande = struktur, ramar, missbruksfokus.
överlapp mellan antisocial form och…..
psykopati: finns överlappning med antisocialism och narcisistiska PS
det finns samband men psykopati är inget som sjukvården interesserar sig av att diagnostisera
emotionell instabilitet (tidigare borderline) EIPS
0.5-2%, vanligaste formen inom psykiatrin.
Klinisk bild: impulsiva, intensiva, starka humörsvängningar, känslomässigt sårbara, negativ självbild, skiftar mellan svart-vitt, stormig och kaotiska relationer, känslig för separationer, 8-10% suicidrisk
Samsjuklighet: affektiv sjukdom (BP), ångestsyndrom, missbruk, ADHD, ätstörningar, PTSD, andra personlighetssyndrom
Bemötande: värme, empati, tydlighet, undvika att känna dig provocerad
Behandling: DBT
- individualterapi
- färdighetsträning (medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor)
varför är riskbedömning vid EIPS svår?
T.ex. så kan de vara stabila i ett möte → får sms efter som stökar till allt → suicidal. Därmed är riskbedömningar skitsvåra, man måste skapa tillgänglighet för dessa patienter.
svängningar!!
vilka kopplingar finns till EIPS
Finns stark koppling mellan borderline och trauma i bakgrunden
- komplext post-traumatiskt stresssyndrom
- DESNOS=disorder of extreme stress not otherwise specified, komplex PTSD
- överrepresentation av sexuella övergrepp
histrionisk form
0.5-2% (10% i psykiatrisk öppenvård)
klinisk bild: överdriven emotionell (känslig), strävan efter uppmärksamhet, känner sig illa till mods om ej i centrum, förförisk, provocerande, dramatisk, charmig, färgstark, lättpåverkad (tänk dig en unge som är 5 år och vill visa upp alla sina affekter och personligheter)
Samsjuklighet: somatisering, depression, konversionssyndrom
Bemötande: empatisk, lyssnande
vad är konversionssyndrom
ångest konverteras till symtom som liknar symtom vid neurologiska sjukdomar, funktionella symtom med kramper, förlamningar
narcissistisk form
<1%
klinisk bild: upplevelse av framstående och betydelsefullhet, fantasier om begåvning och framgång, lättkränkta, uppblåsta, högfärdiga, vänska värderas högt om det ger “nytta”, låg empati (koppling till det antisociala), många har hög funktion i vissa områden
samsjuklighet: depression (svår depression om livet går emot dem och deras bild av sig själv = kris), missbruk, anorexi
Bemötande: bakom fasaden finns djup osäkerhet, bli inte provocerad, ge tydlig information om vad som kan erbjudas
- konkret: “jag kan skriva intyg men jag kommer inte skicka in den förrän du läst” = minskar ilska, skapar allians
kluster C
ängsliga
osjälvständiga
tvångsmässiga
ängslig form
1-5%, vanligare inom psykiatrin.
Klinisk bild: genomgripande räddhågsenhet i sociala sammanhang, otillräcklighet, känslig för avvisande och kritik, skräck att göra bot sig, ensamma trots önskan om gemenskap.
Samsjuklighet: ångestsyndrom, depression, ätstörningar, osjälvständig syndrom, överlappar med social fobi.
Bemötande: respektera behov av distans
Behandling: finns ingen specifik behandling, handlar om att förbättra funktionen
osjälvständiga-formen
1-2%, fler kvinnor.
Klinisk bild: uttalat behov av att bli omhändertagen, klängiga, undergivna, rädda för separation, passiva, svårt att fatta beslut
samsjuklighet: depression, kriser, andra personlighetssyndrom
Bemötande
vad är risken vid osjälvsätndig-form ff.a. för kvinnor
att hamna i dåliga relationer med män, kvinnor blir underlägsna, lever i hemska förhållanden. Inte alltid kliniskt syndrom utan drag
tvångsmässiga
1-2% (3-10% inom psyk), fler män
Klinisk bild: upptagen av ordning och kontroll, fixering vid detalj, kan inte fatta beslut, ineffektiv, svårt att genomföra uppgifter, bristande flexibilitet, humor, värme, framhäver plikt, moral, ansvar, stela, snåla, envisa
Samsjuklighet: tvångssyndrom, hypokondri, depression, dystymi
Bemötande: hjälp att ompröva sina ideer, öka emotionella sidor som motvikt mot intellektualiseringen
förlopp
PS är inte stabila
beroende på belastning och omständigheter varierar symtom över tid
vissa PS ändras över tid som del av naturalförloppet
vad är grundläggande kriterier för alla PS?
- varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt förväntas, minst 2 av följande områden
- kognitivt (sättet att uppfatta sig själv, andra, händelser)
- affektivt (komplexictet, intensitet, labilitet, rimlighet i det känslomässiga gensvaret)
- mellanmänskliga funktioner
- impulskontroll - det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträdande i många olika situationer
- orskar kliniskt sig. lidande eller försämrad social funktion
- stabilt och långvarigt beteende som kan spåras till adolescensen/tidig vuxen ålder minst
- ingen annan psykisk ohälsa förklarar bild bättre
- ingen organisk skada, LM, drog förklarar bild
utredning
tidskrävande, anamnes ao
- livsperspektiv
- varaktighet
- generella funktionsnedsättningar
- diff-diagnoser
- anamnes
- frågeformulär
- SCID-II
- DIP-Q - riskbedömning
vad måste man fråga sig vid samsjuklighet?
är det separata kliniska syndrom eller uttryck för övergripande personlighetsproblematik?
ofta satans komplex bild
förklara teoretiska koppling mellan PS och annan NP-diagnoser (ADHD, ASD)
vulnerabilitetsmodellen: en störning ökar risken för en annan
komplikationsmodellen: en annan störning uppstår som en komplikation
spektrummodellen: axel I och II störningar finns längst ett spektrum med gemensamma sårbarheter.
specifika frågeformulär PS
- SCID-II
- DIP-Q
PS och ADHD
adhd under barndomen är riskfaktor för utveckling av borderline och antisocial PS
adhd förekommer oftare hos personer med ängslighets PS
adhd är en sårbarhetsfaktor för PS, samsjuklighet ska övervägas mellan dessa tillstånd oavsett vad som diagnostiserades först
gemsanmma kännetecken:
- impulsivitet
- emotionell dysreglering
- försämrad reglering av informationsbearbetning = PFC, främre cingulum och BG samt DA-systemet är dysfunktionellt
kriminalitet och PS?
utveckling av kriminella beteenden anses gå via uppförande störning, ej adhd.
Viktigt att bidra till mer funktionellt beteende och logiskt tänkande, farligt om de med uppförandestörning övergår till antisocialt beteende = kriminalittet, kostnad för samhället.
PS och autism
svårt att skilja från varandra, 50% av personer med autism har PS
- ofta borderline eller tvångs-PS
gemensamma mentaliseringssvårigheter (gäller ff.a. schizoida, schizotypa och tvångsmässiga PS)
take home angående PS och autism
take home: har man autism ska man anpassa både efter särskilda behov pga autism och personligheten
vad är mentalisering
förmåga att förstå sina egna och andras tankar/känslor
etiologi till PS
- ärlighet 40-60%
- socioekonomiska aspekter
- otrygg anknytning vanligare (=portalproblem)
- längre tid till behandling av svårigheter
- utanförskap, människor med PS degraderas socialt
- vanligare i städer (familjestrukturer kan vara svagare=nätverkshypotes, migrationshypotes) - psykosociala aspekter
- bristande omsorg
- trauman
vad innebär bristande omsorg
förlust försummelse misshandel sexuella övergrepp brist på känslomässig värme
vad är den tidiga anknytningen viktig för
omsorg påverkar personlighet starkt
tidig anknytning viktigt för självkänsla och stabilitet
vilka typer av trauman ökar risk för PS
många trauman
svårighetsgrad
duration
sexuellam fysiska, psykiska, neglekt, förlust
resiliens
“maskrosbarn”
- vissa barn klarar eländen bättre än andra pga motståndskraft (egen förmåga eller pga annan viktig referensperson i livet)
- negativa livshändelser har störst negativ effekt på individer med genetisk sårbarhet, mindre påverkan på barn med skyddsfaktorer
hur ska man bemöta patienter med PS?
stor utmaning
- personcentrerad vård
- positiv inställning, ödmjukhet, inlevelse, öppna frågor - symtombaserad LM behandling enbart i kortare insatser
- undvik lång väntetid och tvångsåtgärder
viktig diff till PS
kognitiv funktionsnedsättning (intellektuell funktionsnedsättning)
diagnosik vid PS
kognitiv funktionsnivå
social utredning: skola, arbete, relationer
diagnostiska intervjuer (SCID-II)
självbedömningsformulär
- DIP-Q
- Marke-Nyman
- TCI
riskbedömning: suicid, risk för våld, farlighet
självbedömningsformulär vid PS
- DIP-Q
- Marke-Nyman
- TCI
skillnad på temperament och karaktär
1) Temperament
- hög grad av biologisk genetisk koppling, cirka 60%, utvecklas pga psykosociala omständigheter.
Finns 4 områden som ingår i temperament
- novelty seeking (nyfikenhet, psykisk energi, impulsivitet)
- harm avoidans (förmåga att reagera med ängslighet, brist på energi i vissa sammanhang)
- reward dependens (hur beroende vi är av omgivningen samt hur vi relaterar till den)
- persistens (envishet).
2) karaktär: avgörande för om man har personlighetssyndrom eller ej, de är bra att ha välutvecklad karaktär (mogenhet), i karaktären ingår 3 delar
1) självupplevelse (känner sig själv, självkänslas),
2) självet i förhållande till andra 3) självet (acceptans över att man finns i världen, okej med att man inte har svar på allt).
Alla riskfaktorer med försummelse och trauman skadar självutveckling och ger brister i karaktärsutvecklingen.
Karaktärsdragen avgör om man har PS, temperament avgör mer hur man är som person
BUP-aspekter vid PS
starkt koppling mellan PS och antalet barnpsykiatriska diagnoser.
PS-symtom ger tydliga negativa prognostiska konsekvenser = därmed är det viktigt att identifiera symtom och hjälpa barnen med de avvikande dragen
narcisistsika, schizoida, fobiska och osjälvständiga drag minskar mest över tid (barn = emotionella, ostadiga, självupptagna)
ska man ställa diagnos PS hos barn
PS ska diagnosticeras med försiktighet före 18 års ålder - man kan ana problem redan i 15 års ålder, men sätt inte diagnos för tidigt för personlighet utvecklas och symtom kan växa bort, symtom avtar fram tills 28 års ålder
- PS är vanligare hos unga än hos vuxna
PS och våldsrisk
risk för våld ökar vid antisocial form
screening för våldsrisk ska ingå i utredning (finns verktyg)
vad är vålds-risk-reducerande insatser
behandlingsbara komponenter i PS samt:
- substansbruk
- psykossjukdom
- uppmärksamhetsstörning (ADHD)
- sociala komponenter
vad är risken att ge BDZ vid PS?
BDZ ökar risk pga ökad impulsivitet när det går ur kroppen, vissa BDZ kan också ge ökad risk för våld t.ex. flunitrazepam
självskada vid PS?
SSB förekommer vid flera psykiatriska diagnoser (troligen överdiagnostik av borderline vid SSB)
- se SSB som en stressfaktor –> lägger man på tillräcklig belastning kan man hamna i det läget, betyder inte att man har borderline-diagnos
känsloreglerande funktion
behandling vid PS
- samsjuklighet
- fokus på axel 1 problem
- symtomreducera - psykoterapi = förstahandsval
- KBT
- psykodynamisk terapi
- DBT - LM?
- svag evidens
- symtominriktad: depression, adhd, psykos
- kan motiveras vid komplicerad samsjuklighet, svåra kriser
- undvik beroendeframkallande LM, biverkningar - omvårdnad
- skapa bärande relationer
- trygghet, säkerhet
- pedagogiska insatser, social färdighetsträning
- kontrakt om “vård-asyl”
axel 1 problem
psykiatriska symtom man söker hjälp för, t.ex. depression, ångest, missbruk
behandlingsmål
reducera symtom
förbättra förmåga att hantera symtom, mer adaptiva sätt att hantera problem
kompetens att reglera affekter/impulser
interpersionella färdigheter
vad måste man tänka på innan man startar DBT
balanserad patient först, kan kräva förbehandling
prognos
Kluster A och C blir mer uttalade senare i livet
B utvecklas mer gynnsamt
livslängd är förkortad vid PS pga onaturliga/naturliga orsaker
