föreläsning: ätstörningar Flashcards

1
Q

klassiska

diagnoser som ingår i ätstörningar

A
  1. anorexia nervosa
  2. bulimia nervosa
  3. hetsätningsstörning (BED)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

kärnsymtom ätstörningar

A

onormalt ätbeteende

rädsla för viktuppgång

kroppsdysmorfi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

epidemiologi

A

västerländska länder mer drabbade

totalt 100 000 i sverige, 10% män

livstidsrisk
1. AN 1.2% kvinnor 0.3% män

  1. BN 2% kvinnor 0.1-0.5% män
  2. övriga diagnoser cirka 5 ggr vanligare än AN/BN
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad kännetecknar anorexia nervosa

A

signifikant låg kroppsvikt

viktfobi, motverkar viktökning trots underviktig, störd kroppsuppfattning (vikt/form)

upptagenhet av kroppen

upptagenhet av mat
- laga mat åt andra

amenorre komplikation

sömnsvårigheter vanligt (svält)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

gradering AN utifrån BMI

A

lindrig: BMI ≥ 17
medelsvår: BMI: 16-17
svår: BMI 15-16
mycket svår: BMI < 15

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

indelning av AN

A
  1. självsvält

2. hetsätning+självrensning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

prognos AN

A

40-50% år i remission, andra får kroniska problem

dödlighet 10-20%

sekundär pålagringar vanligt

  • tvång
  • depression
  • apati
  • social fobi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur hanterar en person med AN hungerkänslor

A
  1. i början av svält finns hunger, dessa går över efter 1h tills tiden för nästa måltid
  2. att avstå från att äta reglerar ångest och negativa känslor
    - känsla av kontroll
    - rädsla för att hetsäta om man släpper kontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

insikt AN

A

ofta finns tydlig sjukdomskänsla, men man har ingen lösning

varierande insikt

hjälpsökande varierar, ambivalens vanligt

varierade behandlingsmotivation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

bulimia nervosa

A
  1. hetsätning
    - en stor mängd mat under begränsad tid (2h ish)
    - känsla av förlorad kontroll
  2. kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt (skuld)
    - mist 1 g/vecka under 3 månader
    - kräkning
    - laxeringsmedel
    - svältperiod
    - överdriven motion
  3. självkänsla påverkas av kroppsform/vikt
    - skamkänslor
  4. ofta normal kroppsvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

samsjuklighet

A

30-50% med BN har haft anorexi tidigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

risk med kräkingar

A

kalium < 2

= arytmirisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hetsätningsstörning (binge eating disorder)

A

hetsätning som vid BN men inget kompensatoriskt beteende

30-50% är överviktiga (15% av alla överviktiga lider av BED)

sänkt livskvalité

barbarisk kir aktuellt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

är ätstörningar allvarligt

A

ja diagnos inom psyk som skördar flest offer

  • 50% suicid
  • 50% hjärtkomplikationer
  • 7 ggr ökad risk att dö i förtid (kvinnor 25-29 år 15 ggr ökad risk, vid AN 30 ggr högre risk första året efter vårdkontakt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vidmakthållande faktorewr

A

bantning

omgivning ger komplimanger

psykologiska: mår bättre av att beteende sig på detta sätt (mår bättre i sin sjukdom)
kognitiva: rigiditet, svårt att byta strategi och följa rekommendationer
fysiologiska: kortisol/endorfin stiger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

möjliga trippers för ätstörning

A

tidig pubertet

idrott elitnivå

övervikt i bardomen

utanförskap/mobbning

svåra livshändelser

familjefaktorer

psykiatrisk samsjuklighet: ångest, depression, NP

genetisk sårbarhet, personlighetsfaktorer

sociala och kulturella faktorer

viktnedgång pga sjukdom/träning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

tecken på att någon är drabbad

A

slutar äta godis

vill var nyttig

vill övergå till veg-kost

utesluter fett/kolhydrater

motionerar mer/ofta

hoppa över måltid

minskar i vikt

övriga symtom
- trött, hv, frusen, tappar hår, förstoppad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

screening för åtstörning

A

SCOFF

  • sick
  • kontroll
  • one stone
  • fat
  • food
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

SCOFF

A
  1. t.ex. kräkningar då man känner sig obehagligt mätt
  2. orolig för att förlora kontroll över ätandet
  3. gått ner > 6 kg/3 månader
  4. kroppsdysmorfi
  5. dominerar mat ditt liv

om två eller fler ja = troligen ätstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur ska man hantera ätstörningar

A
  1. tidig intervention
    - ätstörningsmottagning har låg tröskel
    - rådgivning om måltider regelbundet o minskad motion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad avgör hur snabbt e n remiss handläggs

A

somatiskt status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad kännetecknar god ätstörningsvård

A

välfungerande samarbete mellan olika nivåer/yrkeskategorier

multidisiplinära team inom spec-vården

efter behov ska tillgång till olika kompetenser ges

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur påverkas kroppen vid svält

A
  1. sämre kognitiv förmåga
  2. psyke: retlighet, depression, fixering, isolering och tvångsmässighet
  3. tänder/mun: vid BN uppstår sår och frätskador på matstrupe och tänder
  4. hjärta
    - brady, hypotension, svag hjärtmuskel pga atrofi, klaffel, minskad blodvolym (BM aktivitet), risk för hjärtsvikt
  5. kalla/blåa extremiteter och läppar pga dålig cirkulation, sköra naglar
  6. perifer svullnad
  7. osteoporos
  8. amenorre, tillbakabildning av ovarier/testiklar
  9. GI: förstoppning, ev. tarmskada pga laxering
  10. lanugobehåring
  11. torrt hår, håravfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

kortsiktiga konsekvenser av svält

A

förstoppning

amenorre

= reversibla

25
långsiktiga konsekvenser som kan vara irreversibla
1. försvagad hjärtmuskel (atrofi) 2. klafffel 3. lågt BT er hypoperfusion under lång tid 4. osteoporos risk vid amenorre
26
lanugobehåring
ökad kroppsbehåring ff.a. i ansikte/rygg/axlar
27
statusfynd
avmagrad laungobehåring hårkvalité perifer kyla låg temp brady/hypotension långsam kapillär återfyllnad torr hud svullna parotiskörtlar och frätskador på tänder (BN) ödem (ff.a. BN)
28
psykisk status vid AN
1. upptagenhet kring mat, ätande, motion 2. rigiditet (autistiska drag) 3. konc svårigheter 4. psykomotoriskt hämmad 5. kroppsuppfattning som kan närma sig vanföreställningar 6. hög ångestnivå ff.a vid diskussion om ögat näringsintag/efter behandlingsstart
29
labfynd
1. elektrolytrubbingar - hypokalemi: kräkning, taxering, njurfunktion - hyponatremi: ökat vattenintag 2. TSH normalt men T4/t3 kan vara lågt (svält) 3. pressat blodstatus 4. övrigt - b-vit brist - leverprover stegrade - järn, D-vit brist - albumin stier pga dehydrering - hypoglykemi - mg, zink brist - vid amenorre är LH/FSH lågt
30
ska man behandla låga T4T3 nivåer
nej
31
somatiska diff-diagnoser
``` hypertyreos DM addison hypofysinsuff IBD celiaki hjärntumör allvarlig infektion reflux ```
32
psykiatrisk diff-diagnostik
depression social fobi BP kräkfobi: kan vara därför man ej vill äta GAD OCD missbruk neuropsykiatriska tillstånd PS
33
indikationer för slutenvård vid AN akut
för > 18 år: - BMI < 14 eller förlust av >10% av kroppsvikten på en månad eller > 20% på 3 månader (gränser varierar med ålder och tillväxtkurva) systoliskt BT < 80 puls < 40, >120 pulsökning > 20 slag/min (hotande cirkulatorisk kollaps) kroppstemperatur < 35.5 elektrolytrubbningar EKG: förlängd QT-tid, rytmrubbningar, tecken på hjärtsvikt allvarliga ödem påverkat AT total mat-dryckesvägran
34
vad gör man akut vid AN
1. somatisk bedömning 2. dropp vb 3. inläggning psyk ev. tvångsvård 3. häv svält med nutrition 4. hjälp till normaliserat ätande - pedagogiska insatser, familjeråd, ångesthantering (ev LM) 5. bemötande - tydlighet - kunskap - empati - låg affektivt
35
hur häver man svält med nutrition
1. energibehov räknas ut (ta hjälp av dietist) - så långt som möjligt po intag - matschema - gradvis upptrappning av kalorimängd - viktuppgång 0.5-1 kg/vecka - matmängd motsvarar det som pat behöver utifrån målvikt och aktivitetsnivå - komplettera med näringsdrycker
36
vad ska man aldrig ge
parenteral nut
37
ex matschema
3 mål per dag + 2-3 mellanmål - för att hålla blodsocker och förbränning på jämn nivå - <3 h mellan mål, <6h mellan huvudmål - huvudmål ska innehålla kostcirkeln (kolhydrater, protein, fibrer/mineraler/vitaminer)
38
refeeding syndrom
tillförsel av näring till allvarligt undernärda kan ge akuta livshotande komplikationer - feber - elektrolytrubbning (hypofosfat, K, Mg) - snabbt ökande vikt - taky, bröstsmärta - hypertoni, påverkad cirkulation - påverkad respiration (AF) - ödem - kramp - koma sällsynt vid po tillförsel
39
varför får man reefeeding syndrom
svält ger nedreglerign av enzymaktivitet, sämre organfunktion varpå överbelastning kan ske vid tillförsel av näring/vätska för snabbt/stora doser
40
hur undviker ma RF-syndrm
gradvis upptrappning av enteral parenteral nut följa PM för har man initierar mat/upptrappning, finns tydliga rutiner utifrån risk för RF-syndrome
41
när är sik som störst för RF syndrom
BMI < 14 (<12 för yngre)
42
hur fångar man RF
upprepade blodprover - fosfat, mg, ca - glukos - el + urea upprepade NEWS - varje dag dag 1-3 - varannan dag dag 4 och framåt vikt klinik - vätskebalans - hjärt-lung - ödem
43
varför ska man undvika tilläggsinfusion med glukos
ökar risk för hypokalemi
44
andra viktiga tillägg
vitaminer och spårämnen - kontrollera och ersätt ff.a. K, fosfat, Mg parenteralt tiamin dagligen
45
höga riskfaktorer för RF
BMI < 16 ofrivillig viktminskning > 15% senaste 3-6 månaderna svält > 10 dagar låga nivåer Mg, fosfat, kalium innan uppsår av nut-behandling
46
låga riskfaktorer RFS
BMI < 18.5 ofrivillig viktminskning > 10% på 3-6 månader svält > 5 dagar alkohol eller drogmissbruk
47
hur graderar man risknivå
låg risk: en låg-risk-faktor hög risk: en hög-riskfaktor + 2 lågriskfaktorer mycket hög risk - BMI < 15 - svält > 15 dagar - ofrivillig viktnedgång > 20%
48
farmakologisk behandling AN
1. inga mediciner har effekt mot grundsjukdomen med samsjuklighet behandlas - obs att LM har begränsad effekt vid svält 2. olanzapine 2.5 mg - ger viss viktuppgång - ej tillräckligt utvärderad effekt men det ges i praktiken
49
SSRI?
KI vid grav undervikt
50
psykologisk behandling
familjeterapi bäst evidens för unga anorektiker alt. familjebaserad terapi (för vuxna och äldre tonåringar) KBT-E, IPT, dagvård erbjuds på ätstörningsmottagningar 4 ggr/vecka när andra saker prövats psykoedukation pedagogiska måltider - personal äter med pat individuellt eller i grupp - stöd och förebild för pat
51
behandling BN/BED
går generellt fortare att behandla än AN - motivationsarbete - supportive clinical management (specialist) - regelbundna måltider (minskar risk för hetsätning) - psykoedukation - terapier (KBT-E, IPT) - självhjälpsprogram - stöd för SSRI (enbart som komplement)
52
vilket SSRI ges vid BN/BEDS
fluoexetin
53
förlopp behandling
ta tid risk för irreversibla komplikationer många blir ej friska störst risk för återfall inom 1-2 år efter tillfriskning
54
komplikationer
``` benskörhet infertliitet hämmad längtillväxt leverpåverkan hjärtpåverkan ```
55
barn
lägre tröskel för inläggning kan blir allvarligt sjuka snabbt, men också bättre potential att bli frisk
56
förebyggande i samhället
idrottsföreningar med riktade program BMI gräns för vissa sporter saklig och balanserad information om vikt, ätande, fysisk aktivitet
57
träning vid AN
används som kompensatoriskt beteende avstå träning till en början för att se hur det påverkar sjukdomen initiera träning som lustfylld aktivitet senare utifrån somatisk störning kan man behöva undvika träning/promenad helt=rörelserestriktion individuell bedömning när man man komma igång igen
58
målvikt och träning
har man 10 kg kvar till målvikt kan man börja träna generellt måste dock vara stark nog att kunna avstå träning igen om ätstörning förävrras
59
sondmat?
kan blir aktuellt vid total matvägrar och om man är i dåligt skick som tvångsåtärd