föreläsning: sömnstörning (insomni) Flashcards
största majoriteten av alla sömnsvårigheter
insomni
sömnapné
90%
diagnos
- svårt att initiera eller vidmakthålla sömn
- symtom som konsekvens
- trött, energilös
- irritabel
- konc
- sömnig på dage - ingen annan bättre förklaring
diagnoskriterier
varierar avseende
- duration för problem
- minuter vakenhet
- antal nätter med besvär
skillnad insomnisymtom och diagnos insomni
enbart upplevelse av svårigheter att initiera sömn/vidmakthålla sömn utan att det får konsekvenser kallas för insomni-symtom, men uppfyller ej kriterier
diffar
- dyngsrytmstörning
- svårt att somna, vaknar tidigt men när man väl sover har man god sömn - narkolepsi
- sömnapné
- RLL
- missbruk
vad söker sömnapné ofta för
subjektivt dålig sömn
fragmenterad sömn med många uppvaknanden
vilka LM kan ge störd sömn
betablockad=mardrömmar
GC
venlaflaxin
sjukdomar som kan ge dålig sömn
hypo-hypertyreos
vad bör man alltid göra vid sömnsvårigheter
gå igenom medicinlista
fråga efter självmedicinerig
epidemiologi insomni
ökad med stigande ålder
kvinnor>män
totalt 10%
peak ålder 30-60 år
- 30-49 år: barn
- 50-60 är: klimakteriet
insomni: koppling till sjukdomar
depression
kronisk smärta
= behandling av insomni förbättrar dessa besvär
= behandlar man depression blir man INTE bättre in sin insomni
patofysiologi insomni
- hyperarousal
- obalans mellan retikulära aktiveringssystemet (vakenhet) och sömnfrämjande områden - graden av medvetande varierar även under sömn (endel upplever sin sömn som vakenhet)
- maladativ stressreaktion
- genetisk komponent
- vissa är mer benägna att vid stress reagera med störd sömn - predisponerande faktorer (ökad grundrisk) + precipiterane faktorer (stress) = insomni
sömnfrämjande delar av hjärnan
ventrolaterala preoptiska kärnan
nucleus basalis
etc
vidmakthållande faktorer
perpetuating
- ger mer kroniska besvär
negativ spiral av mekanismer
- uppmärksamhet på sömn
- motivation till att sova (Nac)=gör oss piggare
- ansträngning för att sömna
- ökad vakenhet
- oro
- lär sig att ass sovrom med vakenhet
- försämrad dagfunktion
- kompensatoriskt beteende: powernap, kaffe
- fokus på saker som tolkas som konsekvens av sömnbrist
utredning insomni
anamnes
- kartläggning av besvär, samsjuklighet, diffar (astma, apné, ortopne)
sömdagbok
prover: TSH!!!!!!!!
psykisk status: samsjuklighet?
vidare utredning vid sömnlab sällan nödvändigt…
behandling
- sömnråd, sömhygien
- KBT
- sömnrestriktion
- stimuluskontroll
- paradoxal intention
- beteende, kognitiv omstrukturering - LM
LM
- z-preparat
- snabbare effekt än KBT men effekt försvinner vid utsättning
- risk för nattlig konfusion, sömngång, fall - atarax
- propavan (fentiazinderivat)
- circadin
zopiklon (imovane)
- snabbt insättande effekt 30 min
- förkortar tid till insomning
- förlänger sömnduration
- minskar uppvaknanden
zolpidem
- omedelbar effekt (tas innan sänggång)
- minskar uppvaknande
- förlänger sömnduration
verkar på delkomponent av GABA-A-R (omega 1-R på alfa-enheten)
atarax
- H1-R antagonist
- interaktion formatio reticularis
- effekt efter 15 min-12h
- indikation oro/ångest (lugnande)
- biverkningar: antikolinega, sedering, illamående, sjukdomskänsla
circadin
- melatonin-R-agonist (melatonin)
- få biverkningar
- ingår ej i högkostnadsskyddet
- vissa har god effekt andra ej
melatonin effekt
normalt hormon som produceras av epifysen, stiger vid mörker/nattetid, når topp 02 för att sedan avta
involverat i kontroll av dyngsrytm och anpassning till ljus-mörker, sövande effekt med benägenhet för sömn
agonist till melatonin-R (MT-1-2-3): reglering av cirkadiana rytmen
med åldern minskar sekretion, därmed kan medicinering effekt förbättra sömnkvalité ff.a. hos patienter > 55 år med primär insomni
BDZ?
undvik
hangover-effek
vissa lm som atarax/propavan kan ge hangöver med dagtrötthet/konc-svårigheter+RLL
det kan tolkas som sämre sömnkvalité
risk vid Z-prep/benso
sömnapné som kan ge sämre sömnkvalité
kortverkande benso+alkohol ger fragmenterad sömn
beroende vid LM
psykologisk beroende, fysiologiskt beroende mer tveksamt
var försiktig med benso- eller Z-prep till “riskpatienter” med tidigare missbruk
utsättningsymtom äv vanliga (rebound), ses även vid palcebo
vid usättning
gradvis utsättning + KBT
