föreläsning: beroendesjukdom

Question 1

indelning (grupper) av substanser

Answer 1

1. opiater, opioider
2. sedativa/hypnotika
3. CS
4. kokain
5. cannabinoider
6. hallucinogener

Question 2

ex opiater

Answer 2

morfin
heroin
kodein
buprenorfin
etylmorfin

Question 3

ex. sederande

Answer 3

1. alkohol: etanol, metanol
2. barbiturater: metohexital, pentotal
3. benso
4. övriga: zolpidem, zolpiklon, klometiazil (heminevrin)

Question 4

ex. sentralstimulantia

Answer 4

amfetamin
metamfetamin
metylfenidat
ecstasy (MDMA)

Question 5

kokain

Answer 5

kokain
crack

= räknas in med centralstimulantia

Question 6

cannabinoider

Answer 6

hash
marijuna
spice (syntetiskt)

Question 7

hallucinogener

Answer 7

LSD
meskalin
psilocybin

Question 8

sjukdomsbörda

Answer 8

globalt
- alkohol > opioider 4:1

enskild individ
- opioider värre (dödsratio)

hårda roger

• heroin, amfetamin etc
• stor risk att dö

Question 9

hur många utvecklar beroende

Answer 9

1. en minoritet av regelbundna brukare
   - heroin 25%
   - kokain: 20%
   - alkohol 15%

Question 10

vilka utvecklar ff.a. beroende

Answer 10

sårbarhet

Question 11

risk för beroende

Answer 11

genetik

miljöfaktorer

Question 12

genetik

Answer 12

står för en stor del av risk för beroende, variation mellan 40-75%

• opioider: 70% genetisk risk
• alkohol: 50-60%

Question 13

miljöfaktorer

Answer 13

modifierbara, dessa kan man jobba med kliniskt

1. shared environment: gemensam miljö för alla i en familj
2. non shared: individuella händelser (våldtäckt etc) = VIKTIGAST

Question 14

ÖVRIGA miljöfaktorer som kan påverka risk

Answer 14

stress
tidiga livstrauman
interpersonellt våld
peers-kultur
tillgänglighet/pris

Question 15

hur verkar droger cerebralt

Answer 15

aktiverar det mesolimbiska belöningssystemet

1. VTA: urspring mesolimbiskt DA belöningssystem
2. projektion mot NAcc

beroendemedel aktiverar DA belöningssystemet, droginducerad DA frisättning överstiger fysiologiska belöningar (mat, sex=DA 50-100%) vs amfetamin 10-faldig ökning

Question 16

korrelation DA-frisättning och subjektiv drogeufori

Answer 16

finns direkt proportionalitet med mängd DA som frisätts samt “high”

dvs eurfori är en funktion av frisatt DA

Question 17

individuella variationer i drogupplevelse

Answer 17

alla får DA frisättning men individuell variation spelar roll för beroendeutvecklingen

1. densitet DA-R:
   - låg DA-R densitet ger mer eufori av CS
   - har man hög DA-R densitet får man ej så stor subjektiv eurfori (fungerande belöningssystem). Skillnad mellan fysiologisk och substansinducerad DA frisättning är ej så stor
2. SES:
   - låg SES är ass med låga DA-R densiteter
   - dynamiskt förlopp (DA-nivåer kan variera med SES)
   - ökad risk för beroende

Question 18

reward deficit syndrom

Answer 18

låga nivåer av belöningsupplevelse vid normala belöningar (låg DA-R densitet)

därmed blir skillnaden stor vid drog-inducerad DA frisättning vs fysiologisk stimuli

ökar risk för beroende

Question 19

farmakokinetik som är viktigt

Answer 19

desto snabbare substansen tas upp i hjärnan desto mer eufori

1. magnitud som drog aktiverar belöningssystemet
2. kinetik: snabbare tillslag, desto mer belöningsvärde
   - fettlöslighet
   - administreringssätt

Question 20

ge exempel på drog där kinetik är viktigty

Answer 20

heroin>morfin pga heroin (dimetylmorfin) är mer fettlösligt och tas upp snabbare

Question 21

beroendets negativa process: reward-relief kurvan

Answer 21

1. bruk: eufori/belöning minskar med tiden
2. skadligt bruk
   - bestående förändringar i hjärnan
   - stress och orossystem aktiveras patologiskt (B-processer), vid avsaknad av drog får man aversivt emotionellt negativt tillstånd/nedstämdhet
3. beroende
   - stresskänslighet, nedstämdhet, oro
   - drug on board=new normal
   - drogbruk för att minska obehag (negativ förstärkning)

Question 22

hur lång tid tar det i snitt innan alkoholister kommer till sjukvården

Answer 22

10-12 år

Question 23

vanlig felaktig diagnos

Answer 23

depression (abstinens)

= fråga alltid om alkoholvanor

Question 24

impulsivitet och påverkan på beroendeutveckling = bristande top-down kontroll

Answer 24

1. action impulsivity
   - oförmåga att hantera beteenderespons, viktig egenskap att kunna hantera impulser i en komplex miljö (inte agera på impulser)
2. waiting impulsivity
   - delay discounting
   - värdering av belöningar långt fram i tiden
   - vid beroende skriver man ner värdet på belöningar långt fram i tiden i relation till den belöning man får omedelbart vid droginducerad eurfori

Question 25

återfall

Answer 25

viktigt att barbeta med att förebygga återfall = långsiktig aspekt

• vad driver återfall
• beteendebehandling
• förändra livssituation
• LM

fokus får ej vara att upphöra med bruk här och nu

Question 26

återfallsfrevkens

Answer 26

69-70% inom 1 år med behandling

Question 27

mekanismer för återfall

Answer 27

1. drogsug/craving
   - triggas av priming
   - drogminne, cues
   - stress
2. ger drogsökande beteende och återfall

Question 28

priming

Answer 28

små doser av drogen

- slav under den första drinken

Question 29

drogminnen

Answer 29

stimuli ass med drogbruk, ger minne och därmed cravings

• distinkta/konkreta: t.ex. föremål associerat med bruk, spruta….
• kontextuella: sammansättning av sensoriska modaliteter: ljud/lukter/socialt

Question 30

stress/cues

Answer 30

stark drivande faktor får återfall

- social stress

Question 31

cues

Answer 31

drogassocierad stimuli

Question 32

neuroanatomi och extinktion

Answer 32

tar man bort drogen sker extinktion med tiden då man lär sig att belöning inte följer, beteendet avklingar

Question 33

modell för motivation/emotion/kogniton samspel vid beroende

Answer 33

1. approach
   - positiv reinforcement
   - belöningssystemet
2. thinking about
   - kognitivt beslutsfattande
   - impulskontroll
   - värdering av saker långt fram i tiden
3. avoid
   - effekt av belöning brinner ut med tiden, i avsaknad av drog får man negativa symtom
   - negative reinforcement
   - skapar motivation för fortsatt drogsökande beteende/bruk pga tar temporärt bort obehag