föreläsning: beroendesjukdom Flashcards

1
Q

indelning (grupper) av substanser

A
  1. opiater, opioider
  2. sedativa/hypnotika
  3. CS
  4. kokain
  5. cannabinoider
  6. hallucinogener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ex opiater

A
morfin
heroin
kodein
buprenorfin
etylmorfin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ex. sederande

A
  1. alkohol: etanol, metanol
  2. barbiturater: metohexital, pentotal
  3. benso
  4. övriga: zolpidem, zolpiklon, klometiazil (heminevrin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ex. sentralstimulantia

A

amfetamin
metamfetamin
metylfenidat
ecstasy (MDMA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kokain

A

kokain
crack

= räknas in med centralstimulantia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

cannabinoider

A

hash
marijuna
spice (syntetiskt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hallucinogener

A

LSD
meskalin
psilocybin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

sjukdomsbörda

A

globalt
- alkohol > opioider 4:1

enskild individ
- opioider värre (dödsratio)

hårda roger

  • heroin, amfetamin etc
  • stor risk att dö
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur många utvecklar beroende

A
  1. en minoritet av regelbundna brukare
    - heroin 25%
    - kokain: 20%
    - alkohol 15%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka utvecklar ff.a. beroende

A

sårbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

risk för beroende

A

genetik

miljöfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

genetik

A

står för en stor del av risk för beroende, variation mellan 40-75%

  • opioider: 70% genetisk risk
  • alkohol: 50-60%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

miljöfaktorer

A

modifierbara, dessa kan man jobba med kliniskt

  1. shared environment: gemensam miljö för alla i en familj
  2. non shared: individuella händelser (våldtäckt etc) = VIKTIGAST
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ÖVRIGA miljöfaktorer som kan påverka risk

A
stress
tidiga livstrauman
interpersonellt våld
peers-kultur
tillgänglighet/pris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur verkar droger cerebralt

A

aktiverar det mesolimbiska belöningssystemet

  1. VTA: urspring mesolimbiskt DA belöningssystem
  2. projektion mot NAcc

beroendemedel aktiverar DA belöningssystemet, droginducerad DA frisättning överstiger fysiologiska belöningar (mat, sex=DA 50-100%) vs amfetamin 10-faldig ökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

korrelation DA-frisättning och subjektiv drogeufori

A

finns direkt proportionalitet med mängd DA som frisätts samt “high”

dvs eurfori är en funktion av frisatt DA

17
Q

individuella variationer i drogupplevelse

A

alla får DA frisättning men individuell variation spelar roll för beroendeutvecklingen

  1. densitet DA-R:
    - låg DA-R densitet ger mer eufori av CS
    - har man hög DA-R densitet får man ej så stor subjektiv eurfori (fungerande belöningssystem). Skillnad mellan fysiologisk och substansinducerad DA frisättning är ej så stor
  2. SES:
    - låg SES är ass med låga DA-R densiteter
    - dynamiskt förlopp (DA-nivåer kan variera med SES)
    - ökad risk för beroende
18
Q

reward deficit syndrom

A

låga nivåer av belöningsupplevelse vid normala belöningar (låg DA-R densitet)

därmed blir skillnaden stor vid drog-inducerad DA frisättning vs fysiologisk stimuli

ökar risk för beroende

19
Q

farmakokinetik som är viktigt

A

desto snabbare substansen tas upp i hjärnan desto mer eufori

  1. magnitud som drog aktiverar belöningssystemet
  2. kinetik: snabbare tillslag, desto mer belöningsvärde
    - fettlöslighet
    - administreringssätt
20
Q

ge exempel på drog där kinetik är viktigty

A

heroin>morfin pga heroin (dimetylmorfin) är mer fettlösligt och tas upp snabbare

21
Q

beroendets negativa process: reward-relief kurvan

A
  1. bruk: eufori/belöning minskar med tiden
  2. skadligt bruk
    - bestående förändringar i hjärnan
    - stress och orossystem aktiveras patologiskt (B-processer), vid avsaknad av drog får man aversivt emotionellt negativt tillstånd/nedstämdhet
  3. beroende
    - stresskänslighet, nedstämdhet, oro
    - drug on board=new normal
    - drogbruk för att minska obehag (negativ förstärkning)
22
Q

hur lång tid tar det i snitt innan alkoholister kommer till sjukvården

23
Q

vanlig felaktig diagnos

A

depression (abstinens)

= fråga alltid om alkoholvanor

24
Q

impulsivitet och påverkan på beroendeutveckling = bristande top-down kontroll

A
  1. action impulsivity
    - oförmåga att hantera beteenderespons, viktig egenskap att kunna hantera impulser i en komplex miljö (inte agera på impulser)
  2. waiting impulsivity
    - delay discounting
    - värdering av belöningar långt fram i tiden
    - vid beroende skriver man ner värdet på belöningar långt fram i tiden i relation till den belöning man får omedelbart vid droginducerad eurfori
25
återfall
viktigt att barbeta med att förebygga återfall = långsiktig aspekt - vad driver återfall - beteendebehandling - förändra livssituation - LM fokus får ej vara att upphöra med bruk här och nu
26
återfallsfrevkens
69-70% inom 1 år med behandling
27
mekanismer för återfall
1. drogsug/craving - triggas av priming - drogminne, cues - stress 2. ger drogsökande beteende och återfall
28
priming
små doser av drogen | - slav under den första drinken
29
drogminnen
stimuli ass med drogbruk, ger minne och därmed cravings - distinkta/konkreta: t.ex. föremål associerat med bruk, spruta.... - kontextuella: sammansättning av sensoriska modaliteter: ljud/lukter/socialt
30
stress/cues
stark drivande faktor får återfall | - social stress
31
cues
drogassocierad stimuli
32
neuroanatomi och extinktion
tar man bort drogen sker extinktion med tiden då man lär sig att belöning inte följer, beteendet avklingar
33
modell för motivation/emotion/kogniton samspel vid beroende
1. approach - positiv reinforcement - belöningssystemet 2. thinking about - kognitivt beslutsfattande - impulskontroll - värdering av saker långt fram i tiden 3. avoid - effekt av belöning brinner ut med tiden, i avsaknad av drog får man negativa symtom - negative reinforcement - skapar motivation för fortsatt drogsökande beteende/bruk pga tar temporärt bort obehag