föreläsning: beroendesjukdom Flashcards

1
Q

indelning (grupper) av substanser

A
  1. opiater, opioider
  2. sedativa/hypnotika
  3. CS
  4. kokain
  5. cannabinoider
  6. hallucinogener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ex opiater

A
morfin
heroin
kodein
buprenorfin
etylmorfin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ex. sederande

A
  1. alkohol: etanol, metanol
  2. barbiturater: metohexital, pentotal
  3. benso
  4. övriga: zolpidem, zolpiklon, klometiazil (heminevrin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ex. sentralstimulantia

A

amfetamin
metamfetamin
metylfenidat
ecstasy (MDMA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kokain

A

kokain
crack

= räknas in med centralstimulantia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

cannabinoider

A

hash
marijuna
spice (syntetiskt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hallucinogener

A

LSD
meskalin
psilocybin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

sjukdomsbörda

A

globalt
- alkohol > opioider 4:1

enskild individ
- opioider värre (dödsratio)

hårda roger

  • heroin, amfetamin etc
  • stor risk att dö
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur många utvecklar beroende

A
  1. en minoritet av regelbundna brukare
    - heroin 25%
    - kokain: 20%
    - alkohol 15%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka utvecklar ff.a. beroende

A

sårbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

risk för beroende

A

genetik

miljöfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

genetik

A

står för en stor del av risk för beroende, variation mellan 40-75%

  • opioider: 70% genetisk risk
  • alkohol: 50-60%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

miljöfaktorer

A

modifierbara, dessa kan man jobba med kliniskt

  1. shared environment: gemensam miljö för alla i en familj
  2. non shared: individuella händelser (våldtäckt etc) = VIKTIGAST
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ÖVRIGA miljöfaktorer som kan påverka risk

A
stress
tidiga livstrauman
interpersonellt våld
peers-kultur
tillgänglighet/pris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur verkar droger cerebralt

A

aktiverar det mesolimbiska belöningssystemet

  1. VTA: urspring mesolimbiskt DA belöningssystem
  2. projektion mot NAcc

beroendemedel aktiverar DA belöningssystemet, droginducerad DA frisättning överstiger fysiologiska belöningar (mat, sex=DA 50-100%) vs amfetamin 10-faldig ökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

korrelation DA-frisättning och subjektiv drogeufori

A

finns direkt proportionalitet med mängd DA som frisätts samt “high”

dvs eurfori är en funktion av frisatt DA

17
Q

individuella variationer i drogupplevelse

A

alla får DA frisättning men individuell variation spelar roll för beroendeutvecklingen

  1. densitet DA-R:
    - låg DA-R densitet ger mer eufori av CS
    - har man hög DA-R densitet får man ej så stor subjektiv eurfori (fungerande belöningssystem). Skillnad mellan fysiologisk och substansinducerad DA frisättning är ej så stor
  2. SES:
    - låg SES är ass med låga DA-R densiteter
    - dynamiskt förlopp (DA-nivåer kan variera med SES)
    - ökad risk för beroende
18
Q

reward deficit syndrom

A

låga nivåer av belöningsupplevelse vid normala belöningar (låg DA-R densitet)

därmed blir skillnaden stor vid drog-inducerad DA frisättning vs fysiologisk stimuli

ökar risk för beroende

19
Q

farmakokinetik som är viktigt

A

desto snabbare substansen tas upp i hjärnan desto mer eufori

  1. magnitud som drog aktiverar belöningssystemet
  2. kinetik: snabbare tillslag, desto mer belöningsvärde
    - fettlöslighet
    - administreringssätt
20
Q

ge exempel på drog där kinetik är viktigty

A

heroin>morfin pga heroin (dimetylmorfin) är mer fettlösligt och tas upp snabbare

21
Q

beroendets negativa process: reward-relief kurvan

A
  1. bruk: eufori/belöning minskar med tiden
  2. skadligt bruk
    - bestående förändringar i hjärnan
    - stress och orossystem aktiveras patologiskt (B-processer), vid avsaknad av drog får man aversivt emotionellt negativt tillstånd/nedstämdhet
  3. beroende
    - stresskänslighet, nedstämdhet, oro
    - drug on board=new normal
    - drogbruk för att minska obehag (negativ förstärkning)
22
Q

hur lång tid tar det i snitt innan alkoholister kommer till sjukvården

A

10-12 år

23
Q

vanlig felaktig diagnos

A

depression (abstinens)

= fråga alltid om alkoholvanor

24
Q

impulsivitet och påverkan på beroendeutveckling = bristande top-down kontroll

A
  1. action impulsivity
    - oförmåga att hantera beteenderespons, viktig egenskap att kunna hantera impulser i en komplex miljö (inte agera på impulser)
  2. waiting impulsivity
    - delay discounting
    - värdering av belöningar långt fram i tiden
    - vid beroende skriver man ner värdet på belöningar långt fram i tiden i relation till den belöning man får omedelbart vid droginducerad eurfori
25
Q

återfall

A

viktigt att barbeta med att förebygga återfall = långsiktig aspekt

  • vad driver återfall
  • beteendebehandling
  • förändra livssituation
  • LM

fokus får ej vara att upphöra med bruk här och nu

26
Q

återfallsfrevkens

A

69-70% inom 1 år med behandling

27
Q

mekanismer för återfall

A
  1. drogsug/craving
    - triggas av priming
    - drogminne, cues
    - stress
  2. ger drogsökande beteende och återfall
28
Q

priming

A

små doser av drogen

- slav under den första drinken

29
Q

drogminnen

A

stimuli ass med drogbruk, ger minne och därmed cravings

  • distinkta/konkreta: t.ex. föremål associerat med bruk, spruta….
  • kontextuella: sammansättning av sensoriska modaliteter: ljud/lukter/socialt
30
Q

stress/cues

A

stark drivande faktor får återfall

- social stress

31
Q

cues

A

drogassocierad stimuli

32
Q

neuroanatomi och extinktion

A

tar man bort drogen sker extinktion med tiden då man lär sig att belöning inte följer, beteendet avklingar

33
Q

modell för motivation/emotion/kogniton samspel vid beroende

A
  1. approach
    - positiv reinforcement
    - belöningssystemet
  2. thinking about
    - kognitivt beslutsfattande
    - impulskontroll
    - värdering av saker långt fram i tiden
  3. avoid
    - effekt av belöning brinner ut med tiden, i avsaknad av drog får man negativa symtom
    - negative reinforcement
    - skapar motivation för fortsatt drogsökande beteende/bruk pga tar temporärt bort obehag