Tvångsvård Flashcards
Tvångsvård
Förutsättning (rekvisit) för LPT (§3 LPT), beskriv de?
- Lider av en allvarlig psykisk störning så som:
Psykotiskt tillstånd oavsett orsak, inklusive utlöst av t.ex. trauma eller missbruk eller
Depression med självmordsrisk eller slutat äta eller
Manisk episod vid bipolär sjukdom eller
Vissa andra sjukdomar om mycket allvarliga, t.ex. anorexia nervosa med BMI ≤ 14, delirium tremens, tvångsmässig kleptomani m.m.
Har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (vården kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inläggning)
Motsätter sig nödvändig vård
Alternativt att det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att patienten inte kan ta ställning till, ge samtycke till vården eller att beteendet vid tidigare vårdtillfällen gör det osannolikt att patienten kan medverka till frivillig vård.
Kvarhållningsbeslut (§6 LPT), beskriv den?
Kvarhållningsbeslut (§6 LPT) - Innebär att en patient som uppfyller kriterierna för LPT kan hindras från att lämna vårdinrättning. Med ett kvarhållningsbeslut har personalen även rätt att kroppsvisitera eller ytligt kroppsbesiktiga patienten. Beslutet kan fattas av vårdintygsskrivande läkare efter att intyget är färdigskrivet. Även icke-legitimerade läkare kan ta beslut om kvarhållning så länge det framgår av intyget att specialistläkare kommer infinnas för färdigställande av intagningsbeslut. Läkare som utfärdar kvarhållningsbeslut måste vara anställda i offentlig psykiatrisk verksamhet!
Kvarhållningsbeslut är till för att specialistläkare ska få tid att infinna sig och inhämta information inför ett eventuellt intagningsbeslut.
Vad säger §6a LPT?
§6a LPT - En patient som hålls kvar enligt §6 LPT kan vid speciella fall, kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning eller kortvarigt hållas avskild från de andra patienterna efter beslut av legitimerad läkare. I samband med detta kan även patienten få tvångsinjicering med kortverkande psykofarmaka (dock är det ovanligt att detta görs utan man brukar vänta tills överläkaren anländer och kan ta beslut)
Vad innebär Intagningsbeslut (§6b LPT) ?
Intagningsbeslut (§6b LPT) - Chefsöverläkare eller specialist som fått delegering av chefsöverläkare får fatta intagningsbeslut, dock kan det inte utföras av samma person som författat vårdintyget. Denna person gör då en ny bedömning av att patienter uppfyller kriterierna för LPT. Bedömningen måste utföras inom 24 timmar från det att patienten har anlänt till den psykiatriska vårdinrättningen och får inte heller baseras på ett vårdintyg äldre än 4 dagar. Patienten får vårdas max 4 veckor, sedan krävs ansökan till förvaltningsrätten för förlängning av vårdtid. När intagningsbeslutet är gjort kan tvångsåtgärder utövas, såsom tvångsmedicinering, avskiljning, fastspänning samt sondmatning.
LPT kräver den ett tvåläkarprövande?
LPT kräver alltid ett tvåläkarprövande! Legitimerad läkare skriver vårdintyg och chefsläkare (alternativt specialist med delegering) beslutar om intagning för tvångsvård.
Vad säger Konvertering till LPT (§11 LPT)?
Konvertering till LPT (§11 LPT)
Enligt §11 så kan patienter i psykiatrisk frivillig vård konverteras till tvångsvård. Konvertering kan endast ske om patienten uppfyller förutsättningarna för LPT enligt §3 (se ovan) och det befaras att patienten kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan. Beslut om konvertering kan tas av chefsöverläkaren eller av specialist med delegering vid den enhet där patienten vårdas. Ett sådant beslut får inte heller fattas utan att ett vårdintyg har utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren eller specialisten med delegering de senaste 24 timmarna. Beslutet ska underställas förvaltningsrättens prövning senast nästa dag och om tvångsvården överskrider 4 dagar krävs ansökan om förlängning till förvaltningsrätten.
Vad säger Polishandräckning (§47 LPT)?
Polishandräckning (§47 LPT)
Med stöd av Polislagen §11 och LPT §47 får polisen tillfälligt omhänderta en person och föra hen till en sjukvårdsenhet för behandling där, om det föreligger skälig anledning att anta att personen lider av en allvarlig psykisk störning som gör att patienten är farlig för annan eller sig själv eller att patienten i övrigt behöver omedelbar hjälp.
Efter utfärdat vårdintyg kan legitimerad läkare begära polishandräckning för transport av patient till mottagande vårdinrättning.
Chefsöverläkaren kan begära polishandräckning för att återföra avviken patient respektive patient som ej återvänder efter avslutad permission, liksom vid beslut enligt LPT §26a.
Vad säger §17 LPT?
Behandling vid tvång (§17 LPT) - Chefslöverläkare eller annan specialistläkare med delegering kan besluta om medicinering och annan behandling ska ges mot patientens vilja. I förstahand ska diskussion och behandling ske i samråd med patienten, om detta inte är möjligt får tvång tas till.
Vad säger §19 LPT?
Fastspänning (§19 LPT) - En patient får fastspännas om det finns en omedelbar fara att patienten allvarligt skadar sig själv eller någon annan patient. Detta kräver beslut från chefsöverläkare och patienten får spännas fast maximalt 4 timmar. Vid särskilda skäl får patienten fastspännas längre än 4 timmar, ny bedömning ska därefter ske inför varje nu 4-timmarsperiod. Vid beslut om fastspänning mer än 4 timmar ska IVO skriftligen underrättas utan dröjsmål.
Vad säger §20 LPT?
Avskiljning (§20 LPT) - En patient som genom sitt beteende allvarligt försvårar vården av sina medpatienter får hållas avskild från övriga patienter i högst 8 timmar efter beslut av chefsöverläkare. Avskiljningen kan därefter förlängas med maximalt 8 timmar åt gången efter förnyade beslut av chefslöverläkare. Vid beslut som innebär att en patient hålls avskild mer än 8 timmar ska IVO underrättas skriftligen.
Vad säger §23 LPT?
Kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning (§23 LPT) - Vid misstanke om att tvångsvårdad patient innehar narkotika, alkohol eller annan egendom som kan skada egen eller annan person får kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning ske efter beslut av chefsöverläkare.
Kan somatisk vård ges under tvångsvård?
Under psykiatrisk tvångsvård kan patienten ges somatisk behandling mot sin vilja om behandlingen är livräddande eller om den allvarliga psykiatriska störningen är direkt orsakad av det somatiska tillstånd man önskar behandla.
Vad är nödrätt?
Nödrätt - För att hindra att någon skadar sig själv kan den så kallade nödrätten vara möjlig att tillämpa, denna regleras i brottsbalken 24 kap §4. Denna innebär att våld eller handling som annars skulle vara brottslig får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom. Förutsättningen är dock att våldet eller handlingen som tillgrips för att neutralisera faran kan anses som försvarlig. Man får med andra ord inte använda mer våld än nöden kräver. Faran behöver dock inte, som vid nödvärn, utgöras av brottslig gärning. Var och en som hänvisar till nödrätten är personligt ansvarig för handlingen. Nödrätten är självklart tillämplig om man bryskt måste gränssätta en patient som försöker beröva sig livet eller tillfoga sig allvarlig skada. Man kan som personal hamna i en situation där man måste bälteslägga eller avskärma patienten för att få situationen under kontroll. Man får dock inte ge läkemedel mot patientens vilja med hänvisning till nödrätten då gränssättningen genast måste kunna upphöra när situationen avklingat. Tillkalla läkare så snart situationen tillåter, bedömning om konvertering skall göras.
Vad är nödvärn?
Nödvärn - Vid nödvärn får man ingripa och avbryta en farlig situation förutsatt att man inte tillgriper mer våld än nöden kräver. Denna lag regleras också i brottsbalken. Här är förutsättningen att det handlar om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Nödvärn är också tillämpligt om någon olovligen försöker tränga sig in i ett rum eller byggnad. Nödvärnsrätten föreligger inte längre då angriparen frivilligt dragit sig tillbaks eller situationen på annat sätt avklingat. Situationer på en vårdavdelning där nödvärnsrätten kan åberopas är när en patient ger sig på inredning, medpatienter eller personal. Detta gäller även när en patient på ett övertygande farligt sätt hotar att misshandla personal eller medpatienter. Här kan man behöva avskärma eller bälteslägga patienten som omedelbar åtgärd. Man kan inte ge läkemedel mot patientens vilja med hänvisning till nödvärn då gränssättningen genast skall kunna upphöra då situationen avklingat. Kom ihåg att skilja på kortvarig avskärmning i väntan på bedömning vid nödvärn och avskiljning efter beslut om LPT
Vad står LVM för?
Lagen om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM)
