Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA044, Sjukdomslära > Tumörpatologi > Flashcards

Tumörpatologi Flashcards

1
Q

Definiera cancerincidens

A

Antalet nya fall av cancer per år och invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definiera cancerprevalens

A

Antalet cancerfall inom en viss population vid en given tidpunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Definiera cancermortalitet

A

Antalet dödsfall orsakade av cancer per år och invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur många miljoner nya cancerfall upptäcktes i världen år 2018?

A

18 miljoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur många miljoner människor dog av cancer 2018?

A

9,5 miljoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser incidens vs mortalitet ut för följande cancerformer?

  • Bröstcancer
  • Prostatacancer
  • Pancreascancer
A
  • Bröst: hög incidens, låg mortalitet
  • Prostata: likt bröst
  • Pancreas: låg incidens men hög mortalitet (incidens är ungefär lika med mortaliteten)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är förklaringen till att olika cancerformer är vanligare på vissa ställen/världsdelar än andra?

A

För att ca 16% av alla cancerfall orsakas av infektioner, och infektioner har väldigt olika utbredning över världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara kortfattat hur infektion kan öka risken för cancer

A

Infektioner leder till cellstress och inflammation. Celler som är stressade har ökad mottaglighet för genetisk påverkan, och detta tillsammans med inflammationen leder till en ökad cancerrisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur stor andel av alla människor förväntas få cancer under sin livstid?

A

ca 1/3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ungefär hur många cancerfall diagnosticeras per år i Sverige?

A

65000

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Är cancer vanligare hos män eller kvinnor?

A

Män

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sett till ålder - vilka insjuknar i cancer först, män eller kvinnor? Vad är anledningen?

A

Kvinnorna, på grund av att bröstcancer uppstår tidigare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige? (5st)

A
  1. Prostatacancer
  2. Bröstcancer
  3. Hudcancer
  4. Tjocktarmscancer
  5. Lungcancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Definiera tumör

A

Onormal vävnadsmassa (ospecifikt begrepp, behöver inte vara cancer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Definiera neoplasi

A

Autonom tillväxt av celler utan fysiologisk funktion (dvs celler som tillväxer utan hjälp av, eller hänsyn till, omgivningen). Kan vara malign eller benign

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Definiera benign

A

Godartad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Definiera malign

A

Elakartad (kan metastasera=sprida sig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Definiera cancer

A

En malign tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Definiera carcinom

A

En malign epitelial tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Definiera differentiering

A

Grad av likhet med normal vävnad.

  • Högt differentierad = mkt lika mogen vävnad = låggradig tumör
  • Lågt differentierad = mkt olika mogen vävnad = höggradig tumör

Låg/höggradig förklarar hur “farlig” den är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv tumörens uppbyggnad - histologiska komponenter, celltyper: en/flera?

A

Histologiska komponenter: 2st

  • Neoplastiska celler - med mutationer som rekryterar stroma
  • Stroma: bindväv, kärl, inflammatoriska celler

Celltyper: flera olika, inte bara cancerceller utan även massvis med omkringliggande, stödjande, celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Förklara neoplasi. Vad är det? Vad orsakar neoplasier? Hur växer de?

A
  • En kontinuerlig och okontrollerad nybildning och tillväxt av celler till följd av genetiska och epigenetiska förändringar i flercelliga organismer
  • Tillväxer autonomt, mer än omgivande vävnad. Är ej ändamålsenlig för organismen och kan leda till organismens död.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Jämför neoplasi och hyperplasi - likheter och skillnader?

A

Likheter: handlar om tillväxt
Skillnader: hyperplasi kräver tillväxtfaktorer och avtar om dessa upphör. Ett exempel är endometriet när det får östrogen. Neoplasi tillväxer oavsett tillväxtfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur har de neoplastiska cellerna förvärvat sina specifika egenskaper?

A

Genom genetiska och epigenetiska förändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad händer när man behandlar neoplasier med läkemedel?

A

Jämför med antibiotika. Det kan försvinna, men efter hand utvecklas ett selektionstryck som leder till genetiska förändringar. Resistens växer fram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fill in the blanks - Hallmarks of cancer

  1. Självförsörjning av tillväxtsignaler
  2. Förlorat känslighet för tillväxthämmande signaler
  3. Undgår apoptos
  4. ____________
  5. Stimulerar angiogenes
  6. Metabol omställning – aerob glykolys (Warburgeffekten)
  7. ____________
  8. Förmåga till invasion och spridning (metastasering)
A
  1. Immortalitet – kan dela sig obegränsat

7. Undgår att förstöras av immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fill in the blanks - Hallmarks of cancer

  1. Självförsörjning av tillväxtsignaler
  2. ___________
  3. Undgår apoptos
  4. Immortalitet – kan dela sig obegränsat
  5. ___________
  6. Metabol omställning – aerob glykolys (Warburgeffekten)
  7. Undgår att förstöras av immunförsvaret
  8. Förmåga till invasion och spridning (metastasering)
A
  1. Förlorat känslighet för tillväxthämmande signaler

5. Stimulerar angiogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Fill in the blanks - Hallmarks of cancer

  1. _______________
  2. Förlorat känslighet för tillväxthämmande signaler
  3. Undgår apoptos
  4. Immortalitet – kan dela sig obegränsat
  5. Stimulerar angiogenes
  6. Metabol omställning – aerob glykolys (Warburgeffekten)
  7. Undgår att förstöras av immunförsvaret
  8. ____________
A
  1. Självförsörjning av tillväxtsignaler

8. Förmåga till invasion och spridning (metastasering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fill in the blanks - Hallmarks of cancer

  1. Självförsörjning av tillväxtsignaler
  2. Förlorat känslighet för tillväxthämmande signaler
  3. _________________
  4. Immortalitet – kan dela sig obegränsat
  5. Stimulerar angiogenes
  6. __________________
  7. Undgår att förstöras av immunförsvaret
  8. Förmåga till invasion och spridning (metastasering)
A
  1. Undgår apoptos

6. Metabol omställning – aerob glykolys (Warburgeffekten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka Hallmarks of cancer finns det? 8st

A
  1. Självförsörjning av tillväxtsignaler
  2. Förlorat känslighet för tillväxthämmande signaler
  3. Undgår apoptos
  4. Immortalitet – kan dela sig obegränsat
  5. Stimulerar angiogenes
  6. Metabol omställning – aerob glykolys (Warburgeffekten)
  7. Undgår att förstöras av immunförsvaret
  8. Förmåga till invasion och spridning (metastasering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Definera angiogenes

A

Kärlnybildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Förklara kort vad Warburgeffekten är och vad syftet är

A

När aerob glykolys används istället för citronsyracykeln. Det bildar viktiga intermediärer för celldelning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilket Hallmark är det som endast maligna neoplasier uppfyller?

A
  1. Förmåga till invasion och spridning (metastasering)
34
Q

Hur klassificeras benigna/maligna tumörer? 2st “kriterier”

A

Baseras på:

  1. Kliniskt beteende: benägenhet för lokalrecidiv och metastaser samt dödlighet
  2. Morfologiskt utseende: vävnadsursprung, differentiering och vissa histologiska kriterier
35
Q

Definiera benigna tumörer

A
  • Ej metastaserande, begränsad växt, botas med kirurgi (=minimal morbiditet och mortalitet)
  • Sällan livshotande, i så fall pga lokalisation(tex blockerar likvorflöde i CNS), storlek eller funktion (tex hormonella effekter som insulinproduktion vilket kan ge dödliga blodsockerfall)
36
Q

Definiera maligna tumörer

A

Förmåga att metastasera (nästan absolut). Vissa är dock högmaligna utan att metastasera, tex glioblastom.

Lokalt aggressiva, recidiverar

Förmåga till progress (dedifferentierar). Cellerna blir mer ilskna med tiden och liknar mogen vävnad allt mindre

37
Q

Definiera borderlinetumörer

A

Låggradigt maligna tumörer - kan sprida sig men mkt sällan

lång överlevnad

Lokala recidiv vanligt

Metastaser mkt ovanligt

38
Q

Definiera recidiv

A

“återkomst”, dvs att en tumör återkommer efter att ha opererats bort

39
Q

Måste en tumör ha metastaserat för att kunna klassificeras som malign?

A

Nej! Den har ett gäng andra egenskaper som gör att man morfologiskt kan avgöra om den är benign eller malign. Det hade varit rätt taskigt mot patienten att inte göra något förrän tumören spridit sig :(

40
Q

Vilka två saker tittar man på för att morfologiskt avgöra om tumören är malign eller benign (utöver metastaser)?

A

Växtsätt - avkapslad vs infiltrativ

Differentiering: likhet med normal vävnad

41
Q

Definiera anaplasi

A

Så låg differentieringsgrad att det inte längre liknar normal vävnad alls

42
Q

Hur används immunohistokemi för att avgöra differentieringslinjen?

A

Färgar in för specifika markörer som visar vilka celler som finns. Tex:
TTF1 - finns i lunga+tyroidea, därefter thyroglobulin(tyroidea) för att se om det kom från lungan eller tyroidea.

43
Q

Definiera cell- och kärnpleomorfism, samt förklara om det främst förekommer i benigna/maligna tumörer.

A

Olika form och storlek på kärna/cell.

Främst maligna

44
Q

Definiera hyperkromasi, samt förklara om det främst förekommer i benigna/maligna tumörer.

A

Ökat/mörkare kärnkromatin (ses som mörka cellkärnor)

Främst maligna

45
Q

Förekommer ökad nukleolstorlek främst i benigna/maligna tumörer? Motivera

A

Främst maligna. Det tyder på aktiva celler, och i maligna sker mkt celldelning

46
Q

Förekommer ökad mitosaktivitet + atypiska mitoser främst i benigna/maligna tumörer?

A

Maligna

47
Q

Nämn 4 saker man histologiskt kan se som tyder på malignitet

A
  1. Tumörnekros (sker pga att cellerna växer för fort så att kärlförsörjningen inte hinner med)
  2. Blödning (nybildade kärl är mer ömtåliga)
  3. Kärlinväxt, dvs att tumören växer inuti i ett kärl
  4. Perineural växt, dvs att den växer invid nerver
48
Q

Beskriv benigna tumörer (grovt förenklat)

A
  • Liknar mer normal vävnad
  • Celler mer välarrangerade och regelbundna
  • Högre grad av differentiering
  • Sällan blödning och nekros
  • Respekterar omgivningen
  • Välavgränsad med/utan kapsel
49
Q

Beskriv maligna tumörer (grovt förenklat)

A
  • Cellerna skiljer sig från normal vävnad
  • Celler mindre välarrangerade och oregelbundna
  • Cell och kärnpleomorfism
  • Stora nukleoler
  • Lägre grad av differentiering, ibland anaplasi
  • Ofta blödning och nekros
  • Respekterar inte omgivningen
50
Q

Vilka tre nivåer klassificeras epiteliala tumörer efter?

A
  • Epiteltyp (tex skivepitel, körtelepitel etc)
  • Organ (tex lever/hepatocellulär)
  • Växtsätt/arkitektur (tex cysta, polyp, papillom, adenom)
51
Q

Förklara cysta, polyp, papillom, adenom

A

Cysta: blåsa
Polyp: kropp/svamp
Papillom: utbuktning av skivepitel på huden
Adenom: körtel

52
Q

Vilket histologiskt kriterie finns för malignitet vid epiteliala tumörer (och endast epiteliala tumörer)?

A

Invasion genom basalmembran

53
Q

Vad kallas skivepiteltumörer som är benigna? Vad kallas de maligna?

A

B: Skivepitelpapillom
M: Skivepitelcancer

54
Q

Vad kallas körtelepiteltumörer som är benigna? Vad kallas de maligna?

A

B: adenom
M: adenocarcinom

55
Q

Vad beror mesenkymala tumörers malignitetskriterier på?

A

Lokal, cellrikedom, kärnatypi, differentiering, mitosaktivitet, nekroser, växtsätt etc

INTE om de bryter igenom basalmembran

56
Q

Vilka vävnadstyper ingår i mesenkymala tumörer ?

A

Fett, ben och brosk

57
Q

Vad kallas tumörer i fett? Benign+malign

A

B: Lipom
M: Liposarkom

58
Q

Vad kallas tumörer i brosk? Benign+malign

A

B: Kondrom
M: Kondrosarkom

59
Q

Vad kallas tumörer i ben? Benign+malign

A

B: Osteblastom/osteom
M: Osteosarkom

60
Q

Vad kallas tumörer i de hematopoetiska cellerna?

A

Leukemier. Dessa är alltid maligna

61
Q

Vad kallas tumörer i lymfocyter/lymfnoderna?

A

Lymfom. Dessa är alltid maligna

62
Q

Vad kallas tumörer i nevusceller/melanocyter?

A

B: Benignt pigmentnevus (Leverfläck)
M: Malignt melanom

63
Q

Vad kallas tumörer i nervskida?

A

B: Schwannom, neurofibrom
M: Malign perifer nervskidetumör

64
Q

Vilka sorters metastasering finns det?

A

Lymfogen: via lymfan
Lymfo-hematogen: via lymfan+blodet
Hematogen: via blodet

65
Q

Om man bara tänker på kärldiameter och att celler lättare fastnar/stannar upp i kapillärer, var hamnar en neoplastisk cell som kommit ut i en ven?

A

I lungorna via det venösa återflödet

66
Q

Om man bara tänker på kärldiameter och att celler lättare fastnar/stannar upp
i kapillärer, var hamnar en neoplastisk cell från tjocktarmen som tagit sig ut i en liten ven?

A

I levern via portavenen

67
Q

Vilka sorters tumörer är mer och mindre vanliga att sprida sig via lymfogen metastasering?

A

Vanliga: carcinom och malignt melanom

Mindre vanligt för sarkom

68
Q

Vissa vävnader bildar ofta metastaser hematogent medan andra nästan aldrig gör det - trots att de båda har högt blodflöde - varför?

A

Antagligen beror det på att metastaserna trivs bättre i vissa organ. Det kan bero på vilka tillväxtfaktorer som finns där och/eller vilka celladhesionsmolekyler som uttrycks (kan styra vilka celler som kan fastna där)

69
Q

Trots att majoriteten av maligna tumörer utvecklas “de novo”, finns det några möjliga förstadier. Vilka? (4st)

A

1) dysplasi
2) utveckling från benign tumör
3) kronisk inflammation/infektion
4) Hormonell överstimulering

70
Q

Förklara dysplasi och dess två komponenter

A

“Oordnad växt”. Består av två komponenter:

  1. Cellulär atypi
  2. Arkitekturell störning, tex inte normal utmognad, oregelbundna körtlar, mitoser på fel ställe.

Gradering: lätt, medelsvår, svår/carcinoma in situ (atypi i hela epitellagret, men har ej brutit igenom basalmembranet)

71
Q

Nämn några kroniska inflammationer som kan leda till cancer

A 
Hepatit -> hepatocellulär cancer
Gastrit -> ventrikel-adenocarcinom
Refluxesofagit -> esofaguscancer
Pankreatit -> pankreascancer
IBD, ulcerös kolit, Crohns -> kolorektal cancer
72
Q

Ge ett exempel på cancer som beror på hormonell överstimulering

A

Hyperöstrogenism leder till endometriehyperplasi som kan utvecklas till adenocarcinom

73
Q

Vilka fyra faktorer ingår i prognosbedömningen av tumörer?

A
  • Tumörtypen i sig
  • Gradering - hur aggressiv/atypisk ser den ut?
  • Stadieindelning - hur omfattande växer tumören?
  • Behandlingsmöjligheter
74
Q

Vad heter systemet för tumörstadieindelning? vad står det för?

A

TNM
T: tumörstorlek/djupväxt
N: Noder - metastas till lymfnoder? hur många
M: metastaser på andra ställen

75
Q

Är TNM-systemet universellt för alla tumörtyper eller skiljer det sig mellan dem?

A

Det skiljer sig mellan dem. Det finns en definierad gradering per tumörtyp.

76
Q

Hur används TNM för att beräkna tumörens stadie (I-IV)?

A

Exakta kriterier skiljer sig för varje tumörtyp, men beroende på hur graderna ser ut inom respektive T, N och M så ger det olika stadier I-IV. Högre TNM -> högre stadie.

77
Q

Vilka olika cancerbehandlingar finns?

A

Radikal kirurgi, lymfnodskirurgi
Kemoterapi + strålbehandling

Nyare: målstyrd/individualiserad behandling

78
Q

Vad är syftet med de målstyrda/individualiserade cancerbehandlingarna? Vad riktar de sig mot?

A

Syftet är att endast påverka cancercellerna. Detta gör de genom att rikta sig mot de specifika genetiska förändringarna som cellerna utvecklat. Detta gör att molekylära analyser blivit väldigt viktiga.

79
Q

Hur fungerar behandlingsprediktiva molekylära analyser inom onkologi?

A

De syftar till att hitta de patienter som kommer svara på en behandling och de som inte kommer göra det. Detta för att se vilka personer som skulle dra nytta av en viss behandling.

80
Q

Varför dödas inte neoplastiska celler av immunförsvaret, trots att de uttrycker många förändrade proteiner som borde kännas igen som icke-själv?

A

Neoplastiska celler “kapar” strategier för att undgå att förstöras av immunförsvaret. Tex kan de utveckla funktioner för att “stänga av” T-celler som hittar dem, via tex PD-1.

BMA044, Sjukdomslära (49 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions