(Tema Hud) Infektioner i hud, muskler och leder Flashcards

1
Q

Ge exempel på en funktion som körtlarna i huden har

A

Utsöndrar bakterie-hämmande substanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn 6 bakterier som är en vanlig orsak till infektioner i huden

A
  • Staphylococcus epidermidis
  • Staphylococcus aureus
  • Micrococcus
  • Propionbacterium acnes
  • Corynebakterier
  • Streptokocker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv G+/- och form för följande bakterier (nänm även eventuell allan relevant information som kan vara hjälpsam vid typning):

  • Staphylococcus epidermidis
  • Staphylococcus aureus
  • Micrococcus
  • Propionbacterium acnes
  • Corynebakterier
  • Streptokocker
A
  • Staphylococcus epidermidis - G+ kock
  • Staphylococcus aureus - G+ kock (koagulas+)
  • Micrococcus - G+ kock
  • Propionbacterium acnes - G+ stav (anaerob)
  • Corynebakterier - G+ stav
  • Streptokocker - G+ kocker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

En 8-årig pojke har cyklat omkull med sin cykel och skadat knät. Mamman har försökt göra rent såret men det vägrar att läka. Såret är rött, ömt, svullet och det har bildats gulaktigt var. Vilken bakterie har troligtvis orsakat infektionen?

A

Staphylococcus aureus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vid inkommen odling kan är det viktigt att hålla koll på att kolonisering inte är samma sak som infektion, varför?

A

Det finns alltid bakterier på din hud vilka kommer odlas fram, tillsammans med bakterien som orsakar infektionen, efter provtagningen. Kan då behöva sjukdomsbilden för att skilja bakterien som orsakar infektionen från övriga som bara koloniserar området

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn några vanliga infektionstecken

A

Rodnad, svullnad, smärta, varig eller serös sekretion, feber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några orsaker till sårinfektioner i hud

A
  • Fysiskt trauma
  • Skadad
  • Dåligt genomblödd vävnad (liggsår)
  • Främmande kroppar (kateter)
  • Ett öppet sår - omgivningsbakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken är den absolut vanligaste bakterien som förekommer vid sårinfektioner?

A

S. aureus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser såret (generellt) ut vid infektion av S. aureus?

A

rodnande sårkanter och gult eller grumligt exsudat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken form av infektioner orsakar streptokocker gr A?

A

Djupare sårinfektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Var hittar man sårinfektioner orsakade av E. coli och klebsiella? och hur kan de se ut?

A

Vanligare på nedre delen av kroppen (tarm-flora)

Cellulit eller flegmone, purulent sekretion med ev. gasproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser sjukdomsförloppet ut vid Clostridium perfringens? Och hur ser infektionsstället ut?

A

Mycket dramatisk, snabbt sjukdomsförlopp. Hög mortalitet.

Infektionsområdet: krepiterande cellulit, ej purulent sekretion (inte så varig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser sekretet ut vid pseudomonas aeruginosa?

A

Grönaktigt sekret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ska provtagningen ske vid hudinfektion (öppna sår)?

A
  • Prov tas från sårbotten
  • Rengöring innan provtagning (för att minska risken att omgivande bakterier ska hänga med)
  • Skillnad på kolonisering och infektion
  • Steril provtagningspinne
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka plattor som odlas på kan variera beroende på labb men nämn 4 som är vanliga att använda vid hudinfektion på sahlgrenska

A
  • Blodagar
  • Streptokockagar
  • Chrom-Stafylokockagar
  • Drigalskiagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad läggs alltid till när man ska odla vid väldigt djupa sår?

A

En anaerob platta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken typ av platta läggs till om såret finns nära hjärtat och varför?

A

Chokladagar, för att hitta de lite mer kräsna bakterierna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka olika avläsningsmetoder används efter odling på platta?

A
  • Plattväxt
  • Koloniutseende - storlek, färg, form, hemolys, lukt
  • gramfärgning vid behov
  • Antibiotikaresistens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka tester kan man lägga till som komplement till plattodlingen?

A
  • Biokemiska tester
  • Enzymatiska snabbtest och agglutination
  • MALDI-TOF typning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken antibiotika används för att testa antibiotikaresistens hos anaeroba bakterier?

A

Tobramycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka antibiotika används för att testa antibiotikaresistens hos streptokocker?

A

Optochinin och oxacillin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken antibiotika används för att testa antibiotikaresistens hos misstänkt MRSA?

A

Cefoxitin (Fox)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka tre metoder används för resistensbestämning?

A

Disk-diffusion

E-test

PCR (hos misstänkt MRSA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Lista upp några viktiga bakterier vid hudinfektion

A
  • S.aureus
  • Grupp A streptokocker
  • Grupp C och G streptokocker
  • E.coli
  • Övriga enterobacteriaceae
  • Pseudomonas
  • Bacteroides
  • Clostridium perfringens

Vid djurbett:

  • Pastruella multocidia
  • Capnocytophaga canimorsus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv egenskaperna hos staphylococcus aureus

A

Fakultativt anaerob, gram + kock, patogen, normalflora, katalas och koagulaspositiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv egenskaperna hos streptococcus pyogenes

A

Aerob, gram + kock, normalflora, patogen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

impetigo är?

A

Blåsbildande infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Impetigo kallas också?

A

Svinkoppor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka två bakterier är som grupp det som ger upphov till de allra vanligaste hudinfektionerna?

A

Streptococcus pyogenes och staphylococcus aureus

30
Q

Svinkoppors syns främst var på kroppen?

A

Området kring näsa och mun hos barn, händer och underarmar hos vuxna.

31
Q

När uppträder svinkoppor främst?

A

I samband med skärsår eller abrasioner

32
Q

Hur ser den kliniska bilden ut för icke-bullös impetigo?

A

Små ytliga varblåsor som brister varvid deras variga honungsliknande innehåll rinner ut och torkar till hårda gula skorpor (krustor).

  • Vanligt runt munnnen, i näsöppningen eller vid öronen
  • Sällan feber så länge infektionen inte sprids
  • Infektionerna är oftast ofarliga men smittsamma
33
Q

Beskriv symtomen för bullös impetigo samt vilka det drabbar

A
  • Drabbar främst barn
  • Består av blåsor, som snabbt går över till sårytor (ingen påverkan på lymfkörtlar runtom)
  • Kan sitta var som helst på kroppen, drababr intakt hud, inget erytem, inga svullna lymfkörtlar
  • Kan ge feber och smärtor
  • Odling från blåsinnehåll/krustor i utbredda fall
34
Q

Vad finns det för behandling vid bullös impetigo?

A
  • Tvättning med tex alsollösning
  • Lokal behandling med antibakteriell kräm eller salva (tex neomycin eller fusidinsyra)
  • Ev systematisk antibiotikabehandling
35
Q

Lista 4 purulenta (var) infektioner

A

Follikulit, paronyki, furunkulos, karbunkel

36
Q

Vilken bakterie är den främsta orsaken till paronyki och vad händer i vävnaden?

A

Främst s.aureus

  • går ner i vävnaden via sprickor bredvid naglarna
  • kan ibland nå djupt och underminera nageln
37
Q

Beskriv vad som sker vid hordeolum (vagel)

A
  • Djupare belägen follikulit som sitter i ögonlocken
  • Främst hos barn och folk som använder smink
  • Infektion i små talgkörtlar
38
Q

Beskriv ytlig follikulit, nämn öven de vanligaste bakterierna

A

Ytlig follikulit är en obetydlig purulent reaktion i hårsäckskanaler och är vanligast hos barn och yngre vuxna. (ofta självläkande)

Främst s. aureus men också os. aeruginosa som kan uppstå vid ex jacuzzibad.

39
Q

Beskriv furunkul och vilken är den vanligaste bakterien?

A

S. aureus

  • Vanligaste abscessen i hud
  • Börjar som en follikulit som utvecklas till en abscess/böld
  • Sitter ofta i grupper, i ansiktet, på halsen, armar eller skinkor
  • Recidiv ej ovanligt (ofta samma stam som i näsan)
  • Skadad hud ex eksem predisponerar för infektion (eller om man har kraftig infektion av andra anledningar)
  • Hög smittsamhet vid bristande furunklar, kräver antibiotikabehandling
40
Q

Beskriv Karbunkel och vilken är den vanligaste bakterien?

A

S. aureus

Djupare infektion, sitter ofta i nacken

Kan tömma sig inom några sattelitställda små fistelöppningar

Ju djupare och mer utbrett desto mer symtom

Starkt smittsam, ofta allmänpåverkan och feber

Stor risk för septisk spridning (25% har bakteriemi)

41
Q

Erysipelas kallas också?

A

Rosfeber

42
Q

Vilka bakterier orsakar oftast rosfeber?

A

Grupp A streptokocker (Grupp C eller G)

43
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid rosfeber?

A
  • Akut hudinflammation, underben eller ansikte
  • Värmeökning, ömhet, välavgränsad rodnad. Svullnad. Snabb spridning i huden
  • Ofta frossa, feber, svullna lymfkörtlar. Risk för sepsis.
  • Ingångsport ex. bensår, eksem, sår mellan tår
  • Dålig cirkulation och dåligt lymfdränage kan föreligga för infektion
  • Främst äldre och sjuka som drabbas
44
Q

Vilken diagnostik görs vid rosfeber?

A

Odling från ingångsport samt blododling

45
Q

Ge exempel på bakterier som kan orsaka cellulit

A

S.aureus, Grupp A streptokocker (C eller G) E.coli, mfl

46
Q

Hur ser den kliniska bilden ut för cellulit?

A
  • Akut hudinfektion som når ner i subkutan fettväv. Infekterat område är rodnat, värme ökat, svullet och kraftigt ömmande
  • Frossa, hög feber och svullna lymfkörtlar
  • Infektionen kan sprida sig över stora delar av en extremitet, bålen eller ansiktet
  • Stor risk för sepsis
  • Börjar ofta med ett sår eller en böld (som sprider sig i vävnaden)
47
Q

Vilken diagnostik görs vid cellulit?

A

Blododling från ingångsport och blododling

48
Q

Ge exempel på två toxinbetingade hudinfektioner

A

Skarlatina (scharlakansfeber) och SSSS (Staphylococcal scalded skin syndrome)

49
Q

Vad orsakas skarlatina av och hur ser symtombilden ut?

A

beta hemolytiska streptokocker grupp A

  • Vanligast hos små barn
  • Smultrontunga, blekhet, accentuering av exantem i armhålor, feber
  • Efter 10-14 dagar ofta fjällning på händer och fötter
50
Q

Vad orsakas SSSS av och hur ser symtombilden ut?

A

S. aureus-toxinet exfoliatin

  • Vanligast hos barn under 5 år
  • Uppkomst av vätskefyllda blåsor som sedan brister och lämnar huden skadad som vid en andra gradens brännskada
51
Q

Vilka bakterier kan man få från katt resp hund vid bett?

Vad kan de ge?

A

Katt:

  • pasteurella multicidia (kan ge flegmone, abscesser och ibland sepsis)
  • Hartonella henselae (cat scratch disease)

Hud:

  • Pasteurella canis (kan ge flegmone, abscesser och ibland sepsis)
  • Capnocytophaga canimorsus
52
Q

Vilken bakterie kan fås av fästingar? Hur ser symtomen ut?

A

Borrelia burgodorferi

Ringformig rodnad kring bettet - kan ge många symtom

53
Q

Vad orsakas erysipeloid av, hos vilka förekommer det mest och vilka symtom finns? Behandling?

A

Erysipelothrix rhusiopathiae

  • Infektion i händerna fra hos slaktare och fiskare
  • Främst på sommaren tex vid sår på fingrarna
  • Pencilin behandling
54
Q

hos vilka uppkommer parnonyki?

A

Främst hos små barn som suger på fingrarna

55
Q

Vad är clench fist injury?

A

Infektion på knytnäven pga tand-munflora. Kan i värsta fall ge djupa infektioner och sepsis

56
Q

Vad är en hematogen infektion?

A

Bakterier som kan nå huden genom utsådd via blodet

57
Q

Ge exempel på bakterier som kan ge hematogena infektioner

A

Meningokocker, nesseria och stafylokocker (kan ge abscesser i huden)

Även salmonella och pseudomonas kan ge hudförändringar vid systemisk infektion

58
Q

Vilka bakterier kan orsaka Nekrositerande fasciit och hur ser sjukdomsbilden ut?

A

Grupp A streptokocker, pyrogent toxin A

S. aureus, enterobakterier, Bacterioides, Clodtridium

Snabbt förlöpande, djupo infektion, framför allt muskelfascia, försämrad genomblödning, toxisk påverkan - nekros och inflammation i omgivande vänvad.

Ofta ingen känd ingångsport.

Spänt ödem, svår smärta. Kraftig allmänpåverkan. Sepsis med hög feber, blodtrycksfall, chock, multiorgansvikt.

59
Q

Vilka infekteras vanligen med beta hemolyserande streptokocker grupp A, Vilka kemiska analyser görs, vilken systempåverkan ger den?

A

Vanligtvis patienter med underliggande sjukdom men också helt friska

Kemisk analys: kraftigt höjt CRP, leukocytos, trombopeni

Leverpåverkan, 40% dödlighet. Kräver intensivvård och snabb antibiotikabehandling

60
Q

Beskriv Myosit

A
  • Enskilda muskler omsluts av djupa fascior, vilka formar välavgränsande bindvävsfack “compartments”
  • Vid infektion inom en muskel uppstår ödem och svullnad som inte kan dränderas.
  • Kompartmentsyndromet - ökat vävnadstryck kan orsaka nekros av muskeln
  • Sepsis
61
Q

vad är anaerob cellulit? (Gangrän), vilka bakterier? (hur påverkar det vävnaden och hur ser den kliniska bilden ut, hur odlas det?)

A

Vanligen blandinfektion med aeroba och anaeroba bakterier: bacteroides, clostridium, anaeroba streptokocker, fusobacterium stafylokocker, streptokokcer, enterobakterier

  • Djup infektion i dåligt syresatt vävnad
  • Når ner i subkutan mjukvävnad
  • Kan utgå från trycksår hos patient med svår ateroskleros, eller fotsår hos patient med diabetes
  • Diffus spridning, nekros i hud och subkutan mjukvävnad. Missfärgningar i huden. Sårvätskan är mörk och illaluktande
  • Ibland gasbildning (clostridium)
  • Hög feber och septiska symtom

Odling från infekterat område och blododling

62
Q

Vilka bakterier orsakra nekrotiserande myosit? (gasgangrän)

A

olika arter av clostridium, C.perfringens, C.septicum (anaeroba bakterier)

63
Q

Vad producerar bakterierna som orsakar nekrotiserande myosit?

A

Alpha-toxin, kollagenaser, proteaser

64
Q

Vad sker med vävnaden vid nekrotiserande myosit och när förekommer det?

A

Infektion i muskelvävnaden, i extremitet eller bukvägg, under förhållanden med dålig syresättning.

Kan förekomma vid kontaminerad bukkirurgi, öppna benbrott och vid translokation från tarmen till lymf-blodbanan

Ger nekros i muskulatur, subkutan vävnad, hud

65
Q

Vad är septisk bursit? Vilken är den vanligaste orsakande bakterien?

A

Infektioner i bursor (slemsäck) - vid knä och armbåge (runt leden)

Staphylococcus aureus

66
Q

Vid led- och skelettinfektioner:

  1. Vilken bakterier kan ge infektioner i alla åldrar?
  2. Vilken bakterier ger främst infektion vid hög och låg ålder?
A
  1. S. aureus

2. E. coli, grupp B-streptokocker

67
Q

Vilken bakterie orsakar 60% av alla fall av septisk artrit?

Nämn några andra bakterier som kan orsaka det

A

S. aureus

GAS, GBS, Haemophilu influenzae, E.coli, gonokocker, KNS

68
Q

Vad händer vid septisk artrit?

A
  • Bakterien slår sig ner i synovialmembranen
  • Ger kraftig inflammation som kan ge broskdestruktion
  • Oftast drabbas bara en led
69
Q

Vad är postinfektiös (reaktiv) artrit?

A

Artrit efter genomgången infektion - vissa människor har en genetisk disposition för reaktiv artrit

Inga levande bakterier finns i leden

70
Q

Vad är akut hematogen osteomyelit? Vilken bakterie orsakar 75% av fallen, nämn några andra. Vad kan det leda till för komplikationer?

A

Benröta, bakteriell infektion i benvänvaden.
S. aureus står för majoriteten av fallen, kan också orsakas av: streptokokcer, H. Influenzae, E.coli, Pseudomonas

kan leda till vävnadsnekros, abscessbildning, kan även bli kronisk om behandlingen inte är snabb nog.

71
Q

Vad är spondylit? Vad kan det leda till för komplikationer?

A

Infektion i ländrygg eller bröstrygg
- ofta hematogen spridning –> uppluckring –> sammanpressning av tyngden.

Abscesser kan uppkomma i omgivande mjukdelar
Radiära smärtfenomen och feber dominerar kliniska bilden