Blodgivning

Question 1

När kan men behöva blod?

Answer 1

Blod används bl.a. vid blodsjukdomar, cancervård, förlossningar, operationer och akuta olyckor.

Question 2

Hur mycket blod används dagligen i sverige?

Answer 2

En påse i minuten

Question 3

Vilka regelverk behöver följas gällande blodgivning och transfusion?

Answer 3

• Eu-direktiv
• Lagar och förordningar
• Föreskrifter
  - Socialstyrelsen
  - Läkemedelsverkets

Question 4

Vad heter hemsidan till handboken för blodverksamhet?

Answer 4

SweBA

Question 5

Vad finns det för regler (blodgivarkriterier) för att skydda givarens hälsa?

Answer 5

• Ålder 18-60 år vid nyanmälan (läkarbedömning efter 60 år, årligt
  tillstånd efter 65 år)
• Kroppsvikt minst 50 kg
• Hemoglobin (Hb) minst 125 g/l för kvinnor, 135 g/l för män
• Helblodstappning max 4 ggr/år (minst 12 veckors mellanrum)
• Vissa sjukdomstillstånd (t.ex. kardiovaskulära sjukdomar,
  sjukdomar i centrala nervsystemet, abnorm blödningsbenägenhet,
  upprepade svimningar/kramper)

Question 6

Vad finns det för regler (blodgivarkriterier) för att skydda mottagarens hälsa?

Answer 6

• Infektioner och vissa sjukdomar (ex cancer)
• Vissa läkemedel och vaccinationer
• Smittoriskhändelser (ex kirurgi, endoskopi, tatuering, transfusion)
• Riskbeteende (ex injektionsmissbruk, sexuellt riskbeteende)
• Utlandsvistelse i länder där vissa infektionssjukdomar är vanliga

Question 7

Vad är en fönsterperiod?

Answer 7

Tid från smittotillfälle till att smittämnet kan påvisas i ett test

Question 8

Vilka obligatoriska analyser ingår vid nyregistrering för blodgivning?

Answer 8

• Hb
• Fullständig blodgruppering inkl. erytrocytantikroppsscreening
• HIV 1+2 antikroppar och antigen
• HBsAg, anti-HBc
• anti-HCV
• antikroppar mot syfilis
• anti-HTLV 1+2
• (antikroppar mot trypanosoma cruzi, om vistats mer ön 5 år i följd i område med chagas sjukdom)

Question 9

Vilka obligatoriska analyser ingår vid varje blodgivning?

Answer 9

• Hb
• Kontrollgruppering (erytrocytantikroppsscreening efter graviditet eller transfusion)
• HIV 1+2 antikroppar och antigen
• HBsAg
• anti-HCV
• antikroppar mot syfilis

Question 10

Vad sker innan blodgivningen?

Answer 10

• Information
• ID-kontroll
• Hälsodeklaration
• Intervju, kontrollfrågor
• Ev.kontroller (puls, blodtryck, Hb)

Question 11

Vad är viktigt vid blodtappnignen?

Answer 11

• Kärlbedömning, stas, kramboll, värmedyna
• Huddesinfektion
• Märkning av påsar och provtagningsrör
• ID kontroll

Question 12

Hur minskar man kontaminartionsrisken vid tappningen?

Answer 12

Den första blodportionen leds in i en provtagningspåse

Question 13

Vilka prover tar man i samband med blodtappning?

Answer 13

• EDTA för att göra Hb på hemocue och för blodgruppering
• Serumrör för virustester
• ev extraprover

Question 14

Vilken typ av punktion görs vid blodtappning?

Answer 14

Venpunktion

Question 15

Hur mycket blod tappas vid varje tappning?

Answer 15

ca 450 ml

Question 16

Vad händer efter tappningen

Answer 16

• Kompression över insticksstället
• Givaren rekommenderas att ta det lungt och fika
• Järntabletter

Question 17

Hur lång tid tar det för erytrocyterna att återbildas?

Answer 17

ca 1 månad

Question 18

Hur lång tid tar det för trombocyter och plasma att återbildas?

Answer 18

ca 1 dygn

Question 19

Vilka komponenter delas helblodet in?

Answer 19

Trombocyter, erytrocyter, plasma

leukocyter men de används inte (finns undantag)

Question 20

Ge exempel på komplikationer vid blodgivning och återgärder

Answer 20

• Vasovagal reaktion (lågt blodtryck och låg puls, blekhet,
yrsel, illamående, ev. svimning)
→ Avbryt tappning. Sänk huvudändan och höj fotändan på britsen.
Kontrollera blodtryck och puls. Ev. orala droppar Effortil. Ge dricka när
givaren mår bättre.

• Hematom
→ Kompression. Ev. Hirudoidkräm.

• Artärstick (misstänk om påse fylls snabbt med ljusrött blod)
→ Kraftig kompression. Läkarbedömning.

• Nervskada
→ Avbryt stickförsöket. Läkarbedömning.

• Järnbrist

Question 21

Vad betyder aferes?

Answer 21

Ta bort/skilja

Question 22

Vad händer vid aferesgivning?

Answer 22

maskinen separerar blodets beståndsdelar genom centrifugering. Möjliggör givning av enskilda beståndsdelar, övriga förs tillbaka till givaren.

(Aferes kan även vara en behandling för patienter)

Question 23

Hur ofta är det tillåtet att ge trombocyter och plasma?

Answer 23

Varannan vecka

Question 24

När används trombocyter som vård?

Answer 24

blödning, trombocytbrist, trombocytdysfunktion

Question 25

Vilka patienter kan få arerestrombocyter från typade givare?

Answer 25

Personer med antikroppar mot HLA (leukocytantigen) eller HPA (Trombocytantigen)

Question 26

Vilka blodgrupper tillhör normalt de som ger aferestrombocyter?

Answer 26

0 och A

Question 27

Hur lång tid tar trombocytgivning?

Answer 27

ca 1,5h

Question 28

När används plasma till patienter?

Answer 28

Vid massiva blödningar, oklara koagulationsrubbningar, trombotisk trombocytopen purpa

Question 29

Vilken blodgrupp kan ges till alla patienter gällande plasma?

Answer 29

AB

Question 30

Varför används inte plasma från kvinnor till patienter?

Answer 30

Kan innehålla leukocytantikroppar, risk för TRALI

Question 31

Hur lång tid tar plasmagivning?

Answer 31

ca 40 min

Question 32

Vad är riktad givning?

Answer 32

Givning till en särskild patient när det saknas kompatibla komponenter i ordinarie blod-/trombocytlager.

Question 33

Ge exempel på patienter som kan behöva riktad givning

Answer 33

ex. patienter med multipla erytrocytantikroppar, erytrocytantikroppar mot publikt antigen, HLA- eller HPA-antikroppar

Question 34

Vad är autolog givning?

Answer 34

Ge blod till sig själv

Question 35

När kan det behövas autolog givning?

Answer 35

Vid stora svårigheter att hitta kompatibla blodgivare, inför benmärgsdonationer.