Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA044, Laboratoriemedicin och sjukdomslära > Tumörlära > Flashcards

Tumörlära Flashcards

1
Q

Vad innebär begreppet “cancerincidens”?

A

Antalet nya fall av cancer per år och invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär begreppet “cancerprevalens”?

A

Antalet cancerfall inom en viss population vid en given tidpunkt

“Hur många har sjukdomen just nu på ett visst ställe?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär begreppet “cancermortalitet”?

A

Antalet dödsfall orsakade av cancer per år och invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de två vanligaste dödsorsakerna i världen?

A

Hjärt-kärlsjukdomar och cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför har olika cancerformer olika mortalitet?

A

Eftersom vissa cancerformer har olika artad prognos

Beror på hur aggresiv cancern är, om den är benign eller malign, om den metastaserar, vilket område den angriper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur många % av cancerfall orsakas av infektioner?

A

Ca. 16%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på “cancerplats” och associerad human carcinogen agent

A
  • Magen - helicobacter pylori
  • Levern - Hepatit B och C virus
  • Cervix - human papillomavirus
  • Anogenital - human papillomavirus
  • Nasopharynx - Epstein-Barr virus
  • Oropharynx - human papillomavirus, med eller utan tobak-/alkoholanvändning
  • Non-Hodgkin lymfom - helicobacter pylori, Epstein-Barr virus, Hepatit C virus, Human T-cell kymphotropic virus type 1
  • Kaposi sarkom - Kaposi sarcoma herpesvirus
  • Hodgkin lymfom - Epstein-Barr virus
  • Urinblåsa - Schistosoma haematobium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Är cancer vanligare hos män eller kvinnor?

A

Hos män

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de tre vanligaste cancersjukdomarna i Sverige?

A
  1. Prostatacancer
  2. Bröstcancer
  3. Hudcancer - inklusive malignt melanom och basalcellscancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder “tumör”?

A

En klump / onormal vävnadsmassa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad betyder “neoplasi”?

A

Autonom tillväxt av celler utan fysiologisk funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär begreppet autonom tillväxt?

A

En förmåga att dela sig och växa utan hänsyn till sin omgivning

Cellerna delar sig som de vill utan att reagera på yttre stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder “benign”?

A

Godartad

Kan ej metastasera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad betyder “malign”?

A

Elakartad

Kan metastasera - innebär inte att den har gjort det men den har förmågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder “cancer”?

A

En malign tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad betyder “carcinom”?

A

Malign epitelial tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad betyder “differentiering”?

A

En grad av likhet med normal vävnad

Hur mycket celler liknar normal vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är de två histologiska komponenterna av en tumör?

A
  • Neoplastiska celler - med mutationer
  • “Stroma” - bindväv, kärl, inflammatoriska celler (icke-neoplastiska)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär begreppet neoplasi?

A

En kontinuerlig och okontrollerad nybildning och tillväxt av celler, till följd av genetiska och epigenetiska förändringar i flercelliga organismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Jämför neoplasi och hyperplasi. Vad är skillnaderna och likheterna?

A

I neoplasi finns celler som är genetiskt annorlunda, medan i hyperplasi har vi celler utan genetisk förändring

I neoplasi sker autonom tillväxt, som är okontrollerad och inte tar hänsyn till omgivningen, medan i hyperplasi är cellerna beroende av stimuli och reagerar på dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur förvärvar neoplastiska celler sina egenskaper (“hallmarks of cancer”)?

A

Genom genetiska och epigenetiska förändringar (i genomet - ex. metylering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad händer när man behandlar neoplastiska celler med läkemedel under en längre tid?

A

Jämför med bakterier som utformar resistens

Efter behandling under en längre tid sker ett selektionstryck så de celler som får mutationer, som gör dem resistenta eller mer tåliga, överlever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka är “hallmarks of cancer” som syns i neoplasier?

A
  1. Självförsörjning av tillväxtsignaler - kan ske på olika sätt med olika signaler
  2. Förlorat känslighet för tillväxthämmande signaler - signaler som normalt hämmar
  3. Undgår apoptos - tack vare mutation i bland annat p53
  4. Immortalitet - kan dela sig obegränsat
  5. Stimulerar angiogenes - kärlnybildning, så tumören får näring och syre
  6. Metabol omställning - aerob glykolys (Warburgeffekten)
  7. Undgår att förstöras av immunförsvaret
  8. (Förmåga till invasion och spridning - metastasering)

Nr 1-7 finns både hos benigna och maligna tumörer, och 8 finns bara hos maligna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka är “hallmarks of cancer”?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad baseras tumörklassifikation på, när man urskiljer maligna neoplasier från benigna?

A
  • Kliniskt beteende - benägenhet för lokalrecidiv och metastaser, samt dödlighet
  • Morfologiskt utseende - vävnadsursprung, differentiering (i vilken grad den liknar normal mogen vävnad) och vissa histologiska kriterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vid tumörklassifikation, vad är definitionen för en “benign” tumör?

A
  • Ej metastaserande
  • Med begränsad tillväxt
  • Kan botas med kirurgi och brukar sällan komma tillbaka
  • Har minimal morbiditet och mortalitet
  • Sällan livshotande - i så fall på grund av lokalisation, storlek eller funktion (ex. har hormonella effekter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vid tumörklassifikation, vad är definitionen för “malign” tumör?

A
  • Förmåga att metastasera (nästan absolut) - kan sprida sig
    • Vissa maligna tumörer metastaserar mycket ofta och andra ofta
    • Vissa tumörer är högmaligna men metastaserar inte (dvs. är dödliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är glioblastom?

A

En form av hjärncancer

Den mest aggressiva hjärncancersorten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är borderlinetumörer för någonting?

A
  • Låggradigt maligna tumörer - kan alltså sprida sig men gör det väldigt sällan
  • Lång överlevnad
  • Lokala recidiv är vanligt
  • Metastaser är mycket ovanliga
  • De flesta av dessa liknar mer benigna tumörer men har maligna kännetecken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad innebär begreppet “recidiv”?

A

Återfall av någonting

Används ofta inom cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad finns det för tekniker som används för att karaktärisera tumörer?

A
  • Radiologi - röntgen, CT, MRI, PET, scintigrafi
  • Makroskopisk undersökning
  • Ljusmikroskopi och cytologi-histopatologi för att diagnosticera
  • Proteinuttryck
    • Immunohistokemi - uttryck av proteiner
    • Flödescytometri - hematologiska maligniteter, där man kartlägger uttryck av ytproteiner
  • Molekylär patologi - diangos, behandling och prognos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur avvgör man morfologiskt om en tumör är benign eller malign?

A
  • Växtsätt - avkapslad / “pushing” (oftare benign) VS infiltrativ (oftare malign)
  • Differentiering - likhetsgrad med normal vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Ge exempel på olika differentieringslinjer / sorter?

A
  • Epitelial
    • Skivepitel
    • Urotel
    • Körtelepitel
      • Körtelepitel i lunga
  • Neuronal
  • Hematologisk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad innebär begreppet “differentieringslinje”?

A

Vilken celltyp det handlar om eller från vilket organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad betyder begreppet “differentieringsgrad”?

A

Hur mycket liknar det normal vävnad / celltyp?

36
Q

Vad betyder anaplasi?

A

Att det är så lågt differentierat att det inte liknar någon normal vävnad alls

37
Q

Vad betyder det att vävnad är högt differentierad?

A

Att den liknar normal vävnad mycket

Är låggradig och mindre aggressiv

38
Q

Vad betyder det att vävnad är lågt differentierad?

A

Att den inte liknar normal vävnad så mycket, eller knappt alls

Är höggradig och mer aggressiv

39
Q

Vad är TTF1 och vad används det till?

A

Thyroid transcription factor 1

En immunohistokemisk markör som används för att urskilja lungcancer

40
Q

Vilka är de cytologiska kriterierna för att urskilja maligna tumörer från benigna?

A
  • Cell- och kärnpleomorfism - maligna tumörer generellt mer pleomorfa
  • Kärna:cytoplasma ratio - förhöjd hos maligna
  • Hyperkromasi (ökat/mörkare kärnkromatin) - mer hos maligna
  • Oregelbundet kromatin mönster / kärnform - ses oftare hos maligna
  • Förhöjd nukleolstorlek - celler från maligna tumörer har ofta större nukleoler
  • Mitosaktivitet (och atypiska mitoser) - mer mitoser ses oftast vid maligna tumörer och om det finns atypiska mitoser så finns stark misstanke om malign tumör
41
Q

Vad är skillnaden mellan biopsi och cytologi?

A

I biopsi så kollar man på vävnad / del av en vävnad

I cytologi suger man ut cellerna för att kolla på dem under mikroskop

42
Q

Vilka är histologiska kännetecken för (oftast) maligna tumörer?

A
  • Tumörnekros - kärlförsörjning hinner inte med och delar av tumören dör eftersom den växer så snabbt
  • Blödning
  • Kärlinväxt - tumören växer in i kärl (oftast malign)
  • Perineural växt - växer längs med nervfiber (oftast malign)
43
Q
A
44
Q

I grova förenklingar hur kännetecknas generellt benigna tumörer vs malinga tumörer?

A

Benign:

  • Liknar mer normal vävnad
  • Celler mer välarrangerade och regelbundna
  • Högre grad av differentiering
  • Sällan blödning och nekros
  • Respekterar omgivningen
  • Välavgränsad tumör, med eller utan kapsel

Malign:

  • Cellerna skiljer sig från normal vävnad
  • Celler mindre välarrangerade och oregelbundna
  • Cell- och kärnpleomorfism, stora nukleoler
  • Lägre grad av differentiering, ibland anaplasi
  • Ofta blödning och nekros
  • Respekterar inte omgivningen
  • Kan ha kapsel
45
Q

Epiteliala tumörer klassificeras utifrån vad?

A
  • Epiteltyp - skivepitel, körtelepitel, urotel, etc
  • Organ - ex. lever / hepatocellulär, lunga, tjocktarm
  • Växtsätt / arkitektur - cysta (blåsa, ex. i äggstock), polyp, papillom (utbuktning på huden), adenom (körtel som är godartad)
46
Q

Vad är det histologiska kriteriet för malignitet vid epiteliala tumörer, och varför gäller det endast epiteliala tumörer?

A

Kriteriet är “invasion GENOM basalmembran”

Detta gäller endast epiteliala tumörer eftersom andra tumörtyper inte alltid har basalmembran och därmed ej detta kriterium

47
Q

Vad beskriver begreppet “atypi” vs “differentiering”?

A

Atypi - en deskriptiv term, “i vilken grad celler avviker från normalt utseende”

Differentiering - “i vilken grad liknar det en normal cell”

48
Q

Gällande tumörnomenklatur, ge exempel på epiteliala tumörer (både benigna och maligna) och dess differentiering?

A
49
Q

Vad är ett adenom?

A

En godartad benign epitelial tumör som bildar körtelstrukturer

50
Q

Vad är basaliom?

A

Ett basalcellscarcinom - en malign tumör

Metastaserar ytterst sällan

Vanligt hos äldre personer

51
Q

Vad innebär begreppet mesenkymal?

A

Utgår från / liknar bindväv, brosk, skelett, etc

52
Q

Vad tittar man på när man klassificierar mesenkymala tumörer?

A
  • Graden av likhet med ursprungsvävnad
  • Kan vara benigna, “borderline” eller maligna
  • Malignitetskriterier beror på lokal (vart den växer), cellrikedom, kärnatypi, differentiering, mitosaktivitet, nekroser, växtsätt (mycket eller lite infiltrativt), etc
  • Olika kriterier för olika tumörer - ex. glatta muskelcellstumörer, neurala tumörer
53
Q

Vad beror mesenkymala tumörers malignitetskriterier på?

A

Beror på lokal (vart den växer), cellrikedom, kärnatypi, differentiering, mitosaktivitet, nekroser, växtsätt (mycket eller lite infiltrativt), etc

54
Q

Gällande tumörnomenklatur, ge exempel på mesenkymala tumörer (både benigna och maligna) och dess differentiering?

A
55
Q

Vad är ett beningt leiomyom?

A

Godartad glattmuskelcellstumör i uterus

56
Q

Vad är leukemi?

A

En malign tumör med differentieringen “hematopoetiska celler”

57
Q

Vad är ett lymfom?

A

En malign tumör med differentieringen “lymfocyter”

58
Q

Vilken differentering har benign pigment-nevus och malignt melanom?

A

Nevusceller / melanocyter

59
Q

Vad är en benign pigmentnevus? Vad brukar det annars kallas?

A

En benign tumör med differentieringen “melanocyter”

Leverfläck

60
Q

Vad är ett malignt melanom?

A

En malign tumör med differentieringen “melanocyter”

61
Q

Vad är ett Schannom / neurofibrom?

A

En benign tumör med differentieringen “nervskida” (celler som omger axon)

62
Q

Vad är en malign perifer nervskidetumör?

A

En malign tumör med differentieringen “nervskida” (celler som omger axon)

63
Q

Vilka typer av metastasering finns?

A
  • Lymfogen
  • Lymfo-hematogen
  • Hematogen
64
Q

Vad är lymfogen metastasering? För vilka cancer är det vanligt / ovanligt?

A

Spridning via lymfkärl som leder till infiltration av regionala lymfkörtlar

  • Typiskt för carcinom och malignt melanom
  • Mindre vanligt för sarkom - metastaserar ofta hematogent
65
Q

Vilka vävnader / organ utvecklar ofta metastaser?

Vilka utvecklar nästan aldrig metastaser?

A
  • OFTA - lunga, lever, skelett och CNS
  • ALDRIG - skelettmuskler, mjälte
66
Q

Varför får vissa vävnader lättare metastatiska celler?

A

Det beror bland annat på vävnadens adhesionsmolekyler eller andra egenskaper

67
Q

Vilka kan sägas vara förstadier till malign tumör?

A
  1. Dysplasi
  2. Utveckling från benign tumör - ofta adenom som blir adenocarcinom
  3. Kronisk inflammation / infektion - riskfaktorer
  4. Hormonell överstimulering
68
Q

Vad betyder dysplasi?

A

Oordnad tillväxt

69
Q

Vilka två komponenter ingår i dysplasi?

A
  1. Cellulär atypi - avviker från normala, pleumorfism, nukleoler
  2. Arkitekturell störning - vävnadens uppbyggnad är konstig, kan vara störd utmognad, oregelbundna körtlar, mitoser som sker på fel ställe
70
Q

Hur graderas dysplasier?

A
  1. Lätt - lite större cellkärnor, högre upp i epitelet
  2. Medelsvår
  3. Svår / Carcinoma in Situ (CIS) - stora cellkärnor längs hela epitelet
71
Q

Hur defineras adenom?

A

Godartad körtelbildande neoplasi

72
Q

Hur är utveckling från benign tumör ett förstadie till maligna tumörer?

A

Tumören förvärvar strategiska mutationer och övergår till malign tumör

73
Q

Hur kan kronisk inflammation vara ett förstadie till maligna tumörer?

A

Kronisk inflammation → irriterar epitelceller → ökad celldelning → högre risk för cancer

74
Q

Vilken sorts cancer kan följande kronisk inflammationer leda till?

  1. Hepatit
  2. Gastrit
  3. Refluxesofagit
  4. Pankreatit
  5. IBD
A
  1. Hepatit - hepatocellulär cancer
  2. Gastrit - ventrikel-adenocarcinom
  3. Refluxesofagit - esofaguscancer
  4. Pankreatit - pankreascancer
  5. IBD - kolorektal cancer
75
Q

Prognosbedömning för tumörsjukdomar är viktig. Varför?

A
  • För patienten och familjen
  • För att skapa en behandlingsstategi - patienter med mindre aggressiv tumör i olika stadier behöver olika kraftig behandling
  • Utvärdering av olika behandlingstyper
76
Q

Vilka är prognosfaktorerna vid prognosbedömning av tumörer?

A
  • Tumörtypen i sig
  • Gradering (“grading”) - hur aggressiv ser tumören ut?
  • Stadieindelning (“staging”) - hur omfattande växer tumören? Det är en indelning av tumörer utifrån hur omfattande / utbredd deras växt är
  • Behandlingsmöjligheter - vissa har mycket god prognos trots aggressiv tumör, tack vare goda behandlingsmöjligheter
77
Q

TNM är ett system för stadieindelning av tumörer. Vad stor bokstäverna för?

A

T = tumörstorlek / djupväxt

N = noder - metastas i lymfnoder, finns metastaser i närliggande lymfnoder? I hur många?

M = metastaser (andra) - metastaser långt bort ifrån primärtumören

78
Q

[BILD] TNM Staging System of Colorectal Cancer

A
79
Q

Ge exempel på traditionell cancerbehandling?

A
  • Radikal kirurgi
  • Lymfnodskirurgi
  • Cytostatiska - kemoterapi (tilläggs terapi)
  • Strålbehandling - radioterapi (tilläggs terapi)
80
Q

Vad är speciellt med nyare cancerbehandling?

A

Påverkar bara cancercellerna, och inte omgivningen

Är riktad mot den cancerogena mutationen

  • Målstyrd behandling
  • Individualiserad onkologi
  • Precisionsmedicin
81
Q

Vilka typer av molekylära analyser görs inom patologi?

A
  • Diagnostiska - viss mutation ger information om vilken tumör det är
  • Behandlingsprediktiva - kan ge underlag till bedömningn av behandlingseffektivitet
  • Prognostiska - underlag prognos
82
Q

Beskriv individualiserad onkologi?

A
  • Individuell tumör - individuellt mutationsspektrum
  • Förklarar tumörens beteende
  • Målstyrd terapi mot dessa förändringar
  • “Behandlingsbara mutationer” - patienter med mutationer som det finns läkemedel som är effektiva mot cancern
  • Behandlingsprediktiva analyser
83
Q

Vad är BRAF-genen viktig för?

A

Det är en viktig gen för celldelning

84
Q

Vad är den grundläggande förutsättningen för att effektivt kunna behandla olika cancerformer på molekylär basis?

A

Att känna till mutationerna som styr cancerns uppkomst för att kunna sätta in behandling därefter!

85
Q

Hur kan vi behandlingsmässigt utnyttja att neoplastiska celler undgår immunförsvarets celler?

A

Om vi känner till de neoplastiska cellernas strategi för att undkomma immunförsvaret kan vi utnyttja och använda just dessa strategier som målstrukturer för nya cancer-bekämpande läkemedel.

T.ex: Neoplastiska celler uttrycker PD-L1, ligand till T-cellers ytprotein PD-1 (programmed cell death protein 1), som förhindrar den immunologiska responsen. Med immunmodulerande terapi kan vi utnyttja detta och designa läkemedel som stänger av den neoplastiska cellens försvarsmekanism.

86
Q

Vad är ctDNA?

Hur kan vi utnyttja ctDNA ur ett labbdiagnostiskt perspektiv?

A

Circulating tumor DNA. Kan användas för att sekvensera tumör-DNA i plasma och från blodet få information om den/de tumörer en patient drabbats av.

Lite utav en framtidsgrej… kanske blir mer klinisk praxis om några år!

87
Q

LUCKTEXT SKKRRT

EGFR och HER2 är ________

EGFR är aktiverad vid _____- och ____cancer.
HER2 är amplifierad vid _____cancer.

… dessa kan hämmas av __________ (___)

…. behandling med dessa är tyvärr inte alltid kurativ, med tiden förvärvar tumören ________ mot behandlingen

A

LUCKTEXT SVAR BRRAAPP BRRAAP

EGFR och HER2 är tyrosinkinasreceptorer.

EGFR är aktiverad vid colon- och lungcancer.
HER2 är amplifierad vid bröstcancer.

… dessa kan hämmas av tyrosinkinashämmare (TKI)

… behandling med dessa är tyvärr inte alltid kurativ, med tiden förvärvar tumören resistensmekanismer mot behandlingen

BMA044, Laboratoriemedicin och sjukdomslära (45 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions