Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA044, Laboratoriemedicin och sjukdomslära > Njurkemi > Flashcards

Njurkemi Flashcards

1
Q

Kortfattat: vad är de tre anledningarna till att vi har njurar?

A

I. Renar blodet på vattenlösliga ämnen (kväve - urea), gifter, lälemedel

II. Reglerar vätskebalansen

  • blodtryck, blodvolym
  • salt- och syra-bas balans (pH, osmolalitet)

III. Producerar hormon

  • Renin
  • Erytropoetin (EPO - reglerar röda blodkroppars funktion)
  • D-vitamin (mineralomsättning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad sker i njurens glomeruli?

A

Blodet silas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Var i glomeruli sker ultrafiltrationen?

A

Över glomerulimembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad reglerar blodflödet (och därmed filtrationstrycket) i glomeruli?

A

Hormoner som styr blodtrycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad sker i proximala tubuli i nefronet?

A
  • Återabsorption av små proteiner, aminosyror, gukos osv.
  • En energikrävande process, risk för syrebrist
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker i henles slynga i nefronet?

A

En osmotisk gradient bildas i njurmärgen som driver återresorption av salter och vatten

(Salt, saltare, saltast!)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad sker i distala tubuli och uppsamlingsröret i nefronet?

A

Kroppens salt/vätskebalans, osmolaritet och pH finjusteras innan sekundärurin blir redo att lämna kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Det finns flera tänkbara orsaker till njurskada eller nedsatt njurfunktion. Ge exempel på dessa orsaker.

A
  • Avflödeshinder
  • Trauma - direkt skada
  • Ischemi - till följd av hjärtstopp eller “kärlkatastrof”
  • Gifter, vissa läkemedel
  • Hypertoni - särskilt vid nefroskleros, åderförkalkade njurar
    • Nefroskleros = ond cirkel där allt färre nerfon tar emot större filtration/tryck
  • Diabetes
  • Autoimmuna tillstånd, t.ex. systemisk lupus erythmeatosus
  • Ärftliga tillstånd, t.ex. polycystisk njursjukdom
  • … med flera!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad blir tänkbara konsekvenser till när njuren inte kan rena blodet ordentligt?

Hur kan vi ur ett labbdiagnostiskt perspektiv utreda detta?

A
  • Ansamling av urea (kreatinin och cystatin c)
  • Retention av kalium (hyperkalemi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad blir tänkbara konsekvenser till när njuren inte kan reglera vätskebalansen ordentligt?

(Hur kan vi ur ett diagnostiskt perspektiv utreda detta?)

A
  • Vätskeretention
  • Ödem, hjärtsvikt
  • Metabol acidos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad blir tänkbara konsekvenser till när njuren inte kan producera hormon ordentligt?

Hur kan vi ur ett labbdiagnostiskt perspektiv utreda detta?

A

Endokrina/metabola rubbningar (uppstår vid långt gången njursjukdom)

  • Anemi, till följd av EPO-brist och ansamling av toxiska substanser
  • Osteodystrofi (benförändringar), kärlförändringar
    • Hydroxylering av Vitamin D minskar → sekundär uppreglering av PTH → Rubbad kalcium/fosfatbalans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad mäter vi för att fastställa den glomerulära filtrationshastigheten? (GFR)

A

Clearance, hur snabbt en substans försvinner från kroppen

Ju bättre njuren kan filtrera desto snabbare bör det gå för substansen att elimineras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilket ämne används numera för att göra clearance-analyser av patienters njurfunktion?

A

Iohexol = ett kontrastmedel som kan mätas masspektrometriskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är den glomerulära filtrationshastigheten (GFR)?

A

Ett mått på hur mycket blod (mL/min) som filtreras av glomeruli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan GFR användas för att kategorisera hur allvarliga njursjukdomar är?

A

En patients uppskattade GFR-värdet motsvarar olika stadium (1-5) som beskriver hur allvarlig njurskadan är.

1: Njurskada utan påverkan på njurfunktion

…

5: Terminal njursvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka filtartionsmarkörer används för att indirekt uppskatta njurfunktion?

A
  • S-Kreatinin
  • S-Cystatin C

Dessa bildas konstant och elimineras via njuren (ansamlas alltså i blod vid nedsatt njurfunktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Det finns flera osäkerhetsfaktorer vid bedömning av P-kreatinin. Ge exempel.

A
  • P-Kreatininmängd är beroende av patientens muskelmassa, denna varierar beroende på
    • Kroppkonstitution
    • Ålder
    • Kön (män 20% högre)
    • Köttrik kost
  • Utsöndras aktivt vid höga nivåer (>200 µmol/L)
  • Icke-linjär relation till GFR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur skiljer sig P-Cystatin C och P-Kreatinin från varandra gällande deras egenskaper som njurfunktions-markörer?

A

P-Cystatin är:

  • Ett litet protein som utsöndras av alla kroppens celelr
  • Påverkas ej av kön eller muskelmassa
  • Avspeglar GFR bättre än kreatinin, exempelvis hos barn
  • Ökar något vid kortisolbehandling
  • Analyseras med immunkemisk metod (turbidimetri)

P-Kreatinin är:

  • Billigare att analysera
  • Analyseras med enzymatisk kolorimetrisk metod
19
Q

Hur kan estimated GFR beräknas från P-Cystatin C eller P-Kreatinin?

A

Med matematiska formler som kompenserar för faktorer som ålder och muskelmassa

  • För eGFRkreatinin används LMrev en formel från forskare i lund-Malmö
  • För eGFRCystatinC används formeln CAPA
    (GFRCystatinC = 130 x Cystatin C-1,069 x ålder-0,117 - 7)
20
Q

Vilka är orakerna till diskrepans (avvikelse) mellan eGFRKrea och eGFRCystatin?

A
  • Låg muskelmassa
  • Intag av köttmåltid
  • Kortisonbehandling
  • “Krympt-por-syndrom” = när den glomerulära filtrationen av större molekyler (Cystatin C) är selektivt sänkt i förhållande till filtrationen av små molekyler (Kreatinin)
21
Q

Med vilken mätmetod mäter vi S-Urea?

A

Med enzymatisk kolorometrisk metod och fotometri

22
Q

Är urea toxiskt?

A

Nej, urea är atoxiskt men högt S-Urea indikerar ansamling av andra, toxiska metaboliter (“uremi”)

23
Q

Vad är S-Urea > 30 mmol/L respektive >40 mmol/L förenat med?

A

S-Urea > 30 mmol/L = uremiska symptom

S-Urea > 40 mmol/L = ofta dialysbehov

24
Q

Varför vill vi visa förekomst av eller kvantifiera metaboliter i urin?

A
  • Diagnostiskt underlag till metabola sjukdomar
  • Droger
  • Läkemedelspåverkan
25
Q

Varför vill vi analysera urininnehåll utöver för att granska förekomst av metaboliter?

A

Utöver metaboliter är det även av intresse att studera urin för att:

  • Påvisa och följa njursjukdom (proteinuri, urinelfores, sedimentanalys)
  • Undersöka urinvägsinfektion (odling, nitrit-test)
  • Njursten (sten-analys, vad innehåller njurstenen - vilken sorts sten?)
26
Q

På vilka sätt provtas urinprov?

A
  • Samling över tidsperiod, t.ex. ett dygn. “tU-“
  • Stickprov - saker att tänka på: Mittstråle? Morgonurin?
  • U-kreatinin kan användas som mått på “urinkoncentrationen” och den uppmätta mängden analyt kan relateras därefter.
  • Provtagning från kateter
27
Q

Vilka är fynden vi kan se vid analys av urinsediment? Ge några exempel

A
28
Q

Det finns många snabbstickor som kan användas för patientnära analys av urin. Ge några exempel på sådana.

A
  • U-Glukos
  • U-Ketoner (acetoacetat)
  • U-Protein (albumin)
  • U-Erytrocyter (Hb)
  • U-Leukocyter (esterasaktivitet)
  • U-Nitrit
  • U-hCG
  • U-pH
29
Q

Vilka urinstickor kan användas vid följande indikationer:

  1. Diabetes (vissa njursjukdomar)
  2. Obehandlad diabetes, svält
  3. Tecken på njurskada
  4. (mikroskopisk) hematuri
  5. Urinvägsinfektion
  6. Graviditet
A

Följande stickor används vid indikationerna:

  1. Diabetes (vissa njursjukdomar) = U-glukos
  2. Obehandlad diabetes, svält = U-Ketoner
  3. Tecken på njurskada = U-protein
  4. (mikroskopisk) hematuri = U-erytrocyter
  5. Urinvägsinfektion = U-Leukocyter, U-Nitrit (bakterier)
  6. Graviditet = U-hCG. Koriongonadotropin, upprätthåller corpus luteum i graviditetens tidiga skede
30
Q

Vad innebär mikroskopisk hematuri?

Vid vilket tillstånd är det vanligt?

A
  • Mikroskopisk hematuri = blod i urinen som inte syns
  • Det är vanligt förekommande och ofarligt, inte direkt sjukdomsrelaterat. Kan uppkomma t.ex. vid träning.
31
Q

Vad innebär makroskopisk hematuri?

Vid vilka tillstånd ses det?

A
  • Makroskopisk hematuri = synligt blod i urin. Ska alltid utredas.
  • Kan bero på:
    • Njursten (1/3)
    • Tumör (1/3)
    • Inflammation (1/3)
32
Q

På vilka olika sätt analyseras proteinuri?

A
  • Med snabbtest (urinsticka)
  • Kvantitativ analys
  • Kvalitativ analys
33
Q

Vilket snabbtest utförs vid analys av proteinuri?

A

Man använder en proteinsticka för U-albumin.

Fungerar som “screening” för njurpåverkan hos diabetiker samt riskmarkör för hjärt-kärl-sjukdom

34
Q

Hur genomförs kvantitativ analys av proteinuri?

A

Man kan gå tillväga på två sätt:

  • Större mängd samlas in: det görs en dygnsinsamling av patientens urin.
  • Mindre mängd samlas in: U-albumin (mg/L) mäts och kvoteras mot U-Kreatinin (mmol/L). Kvoten sätter proteinmängd i relation till provets kreatininmängd → verktyg uppskattning och tolkning av proteinmängd
35
Q

Varför görs kvalitativa analyser vid proteinuri?

Vilka analysmetoder används för de kvalitativa anlyserna?

A
  • Kvalitativa analyser utförs för att ta reda på vilka proteiner det är som utsöndras i urinen.
  • Analysmetoder:
    • Urin-elektrofores
    • Protein HC
36
Q

På vilka sätt kan njursjukdom leda till proteinuri?

A
  • Njurskada (akut eller kronisk) på glomerulus filtermembran gör att protein kan passera. Tubuli hinner inte reabsorbera allt protein.
  • Njurskada (akut eller kronisk) på tubuli hindrar återupptag av små protein (ex protein HC)
  • Ökad produktion av plasmaproteiner
    T.ex. vid myelom. Stora mängder lätta immunglobulinkedjor utsöndras (s.k. Bence-Jones proteinuri). (Som M-komponent fast i urinen)
37
Q

Hur kan urinelektrofores vara användbart för att diagnosticera en underliggande njursjukdom?

A

Information om de protein som njuren läcker fungerar som underlag till diagnos av den underliggande njursjukdomen.

T.ex.:

  • om alla möjliga sorters proteiner släpps igenom glomeruli → oselektiv glomerulär proteinuri → rejäl glomerulär skada i nefronet.
  • Bence-Jones proteinuri vid myelom: fria monoklonala lätta immunoglobulinkedjor i urinen.
  • Stora vs små proteiner i urin → ger indikation på om skada sitter i glomeruli eller i tubuli.
38
Q

Vad ses i urinen vid Bence-Jones proteinuri?

Vid vilken sjukdom är detta vanligt?

A
  • Bence-Jones proteinuri = Fria monoklonala lätta immunoglobulinkedjor i urinen.
    Orsak: Malignitet av Immunoglobulin-producerande plasmaceller. Kloner av antikroppsproducerande celler som förökat sig och bildar stora mängder antikroppar.
  • Vanligt förekommande vid och starkt diagnostistiskt underlag för myelom.
39
Q

Hur yttrar sig en glomerulär sjukdom rent allmänt?

Vad är karakteristiska fynd i urin som tyder på glomerulär sjukdom?

A
  • Glomerulär sjukdom = Läckage och nedsatt filtration

Fynd:

  • Förhöjt P-kreatinin, P-cystatin c
  • Albumin och immunoglobuliner i urin
  • Ödem (Pga lågt kolloidosmotiskt tryck i blodkärlen), hypertoni

(Kom ihåg att genomsnittlig funktion mäts)

40
Q

Hur yttrar sig tubulär sjukdom rent allmänt?

Vad är karakteristiska fynd i urin, och rent allmänna, som tyder på tubulär sjukdom?

A
  • Tubulär sjukdom = nedsatt förmåga att koncentrera urin och resorbera små protein

Fynd:

  • Protein HC i urin
  • Acidos
  • Polyuri, intorkning

(Kom ihåg att genomsnittlig funktion mäts)

41
Q

Vad är protein HC?

A

Protein HC = alfa-1-mikrogrobulin

  • 27 kDa protein
  • Passerar normalt genom glomerulus-membranet men resorberas i proximala tubuli
  • U-Protein HC ökar vid och kan användas som markör för tubulär skada
42
Q

LUCKTEXT WOOHO

  • _____- eller _______-koncentration används för att bedöma patienters njurfunktion
  • eGFR-beräkningar är osäkra, men _______ är bättre än _______
  • Exakt bestämning av njurfunktion kräver undersökning med ________clearance
  • ________ avspeglar indirekt halten av uremiska ämnen i kroppen
A

MED SVAR WOOHO

  • S-kreatinin- eller S-Cystatin C-koncentration används för att bedöma patienters njurfunktion
  • eGFR-beräkningar är osäkra, men S-Cystatin C är bättre än Kreatinin
  • Exakt bestämning av njurfunktion kräver undersökning med iohexolclerance
  • S-Urea avspeglar indirekt halten av uremiska ämnen i kroppen
43
Q
  • Vilka mätvärden använder vi för att bedöma en patients njurfunktion?
  • Vad använder vi oss utav för att bedöma skada på filtrationsbarriären och studera läckage ut i urinen?
A

Bedöma njurkapacitet:

  • GFR, eGFRKrea, eGFRCysC
  • Urea

Bedöma skada/läckage:

  • Urinstickor
  • Urinelfores
  • U-Protein HC

BMA044, Laboratoriemedicin och sjukdomslära (45 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions