Njursjukdomar Flashcards
Vilka generella njurstrukturer drabbas vanligast av patologiska njursjukdomar?
- Glomeruli, skleros i glomeruli. Fylls med ärrvävnad
- Tubulo-interstitiumet (nefronets tubulära strukturer) – kronisk pyelonifrit med mycket ärrvävnad ses här
- Blodkärl – särksilt vid diabetes och hypertoni, hyalint material uppstår i kärlväggen
Det finns njursjukdomar i många former, ge exempel på olika vanliga njursjukdomar?
- Inflammatoriska sjukdomar
- Glomerulonefrit (immunologisk)
- Tubulo-interstitiell nefrit (immunologisk och infektiös)
- Vaskulit, blodkärlens inflammatoriska process -> manisteras ofta i glomeruli. (Immunologisk)
- Metaboliska sjukdomar – diabetes!
- Kärlsjukdomar – hypertoni!
- Cystor (medfödda eller förvärvade)
- Medfödda missbildningar – tex reflux från njuren som innebär hög infektionsrisk och leder till utveckling av ärrvävnad
- Tumörer
- Benigna
- Maligna
Hur kommer patologer i kontakt med njursjukdomar?
Patologiska prov inkommer till labb i form av:
- Nålbiopsier från njure (ofta vid inflammatorisk sjukdom, men även tumör)
- Operationspreparat från njure (ofta vid njurtumör, när diagnos har ställts)
Vad är viktigt att tänka på vid provtagning för nålbiopsi i njurvävnad?
Det är viktigt att både njurens cortex och medulla kommer med i biopsiprovet för att få en bra helhetsbild över vävnaden
Vilka är de undersökningsmetoder som utförs på nålbiopsier när njurvävnad studeras?
- Ljusmikroskopi med histokemi. Vävnad formalinfixeras och bäddas in i paraffin
- Immunohistokemi – immunoperoxidas/immunoflourescens
- Elektronmikroskopi. Något mindre vanligt idag. Numera ganska begränsat till inflammatoriska njursjukdomar
Vad färgas in i en PAS-färgning?
Kolhydratstrukturer - socker osv syns
Därför effektiv färgning om körtelepitel tex ska studeras, mucus färgas in
Vilka är de vanligaste infärgningsmetoderna som används vid histologisk undersökning av njurvävnad? Vad visar respektive infärgning för histologiska strukturer?
- Hematoxylin-eosin – visar effektivt cellkärnor, erytrocyter och tubuli. Standardfärgen.
- PAS (McManus) – effektiv infärgning av basalmembran, bowmans kapsel och tubuli. Mindre effektivt för att synliggöra erytrocyter och eosinofila granulocyter.
- Trichrom – färgar in bindväv och kollagen. Effektivt för att synliggöra fibros.
- Silver-methenamin – effektivt för att synliggöra arkitektuella skador på vävnaden. Visar inga kärnor, ineffektivt för påvisning av inflammation.
Beskriv hur metoden för infärgning av vävnad med specifikt immunperoxidas går till?
- Vävnaden fixeras
- Antigen demaskeras med värme eller proteaser
- Primärantikropp mot det vi vill synliggöra appliceras, tex IgG, IgM, IgA, IgE, C1q, C3, C5b-9 (tre komplementfaktorer), fibrin… Vi vill synliggöra sådana felaktiga inlagringar som kan ske i njuren.
- Antikroppspolymer-kit appliceras för att med en antikroppskedja, substrat och enzym. Färgreaktion i preparatet fås.
Vilken är den vanligaste glomerulinefriten i världen?
IgA-nefrit. Felaktiga inlagringar av IgA-antikroppar
Kan synliggöras med primärantikroppar riktade mot IgA
Vilka är de vanligaste formerna av patogenes vid glomerulär sjukdom?
- Inflammation i glomerulus, glomerulonefrit (immunologisk – utlöst av immunförsvaret)
- Hemodynamisk – överbelastning. Kan vara till följd av fetma, att patient donerat en njure, att del av en njure är utslagen, fibrosbildning som överbelastar njurarna…
- Metabolisk – Inlagring av proteiner (vid diabetes, amyloida plack)
- Strukturella abnormiteter – ofta medfödda (basalmembranrubbningar i glomeruli)
Vilka är de immunologiska skademekanismerna som kan orsaka glomerulär sjukdom?
- Immunkomplexbildning in situ i glomeruli:
- ”Nativt” antigen – antigenet förekommer normalt i glomerulus (podocyter eller basalmembran). Kroppen riktar sig felaktigt in mot ett normalt förekommande antigen. Autoimmun process.
- ”Planterat” antigen –
- Endogena – DNA, immunglobuliner. Dna ur trasiga celler, antikroppar
- Exogena – läkemedel, virus, bakterier
- Cirkulerande immunkomplex. Immunkomplex som råkar fastna i glomeruli, kan vara endogena eller exogena.
- Cellmedierad immunitet (inga immunkomplex) – T-celler, neutrofila granulocyter, makrofager
Vilka är de involverade antigen som kan ses vid glomerulonefrit?
Exogena
- Virus – Hepatitis B och C
- Bakterier – streptococcer, stafylococcer
- Läkemedel – NSAID, guldm penicillamin
- (Protozoer – plasmadium malariae)
- (Parasiter – schistosoma mansoni)
Endogena
- Tumörer – lymfom, cancer
- DNA från skadade celler, antikroppar
Var i glomerulus sitter subendoteliala immunkomplex respektive subepiteliala immunkomplex? Beskriv deras olika egenskaper, hur skiljer de sig åt?
- Subendoteliala immunkomplex – sitter mellan endotel och basalmembran i glomeruli. Dessa är åtkomliga för de inflammatoriska cellerna som kommer från den kapillära sidan av glomeruli. Leder till inflammation, kapillärväggsskada och hematuri.
- Fokal skada: kapillärskada uppstår → hematuri
- Subepiteliala immunkomplex – sitter mellan podocyt och basalmembran i glomeruli. Är inte lika åtkomliga för de inflammatoriska cellerna som kommer från glomerulis kapillära sida. Detta medför ingen större inflammation, vilket i sin tur kommer leda till att filtermembranet påverkas strukturellt när podocyterna här tar mer skada. Detta ger proteinuri men låg eller obefintlig hematuri.
- Global skada: Podocyternas funktion störs → proteinläckage
Vilka är de olika övergripande grupperna av symptombild vid glomerulära sjukdomar?
- Nefrotiskt syndrom – proteinuri (protein i urin), ödem (proteinuri ger upphov till ökat vätskeläckage för osmotisk tryckutjämning), hyperlipidemi. Här ses subepiteliala immunkomplex.
- Nefritiskt syndrom – hematuri (blod i urin), hypertoni (pga kärlskada/basalmembranskada → fibros → ökad kärlresistens → högt blodtryck), njurskvikt (ischemi vid fibros och neros). Här ses subendoteliala immunkomplex.
- Isolerad hematuri – oftast pga strukturell basalmembrandefekt. (medfödd)
Vad baseras diagnoser om glomerulära sjukdomar på?
Flera faktorer i samspel:
- Morfologisk bild
- Immunohistokemiska fynd
- Elektronmikroskopi – tex utslagna podocyter
- Klinsik bild med symptom osv