Gynekologiska sjukdomar Flashcards

1
Q

Ge exempel på några vanliga gynekologiska neoplasier

A
  • Cervixcancer - cancer i livmodertappen
  • Endometriecancer - corpuscancer
  • Leiomyom - godartade tumörer i livmoderns glatta muskulatur
  • Ovarietumörer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge exempel på några vanliga gynekologiska sjukdomstillstånd som inte är neoplasier

A
  • Endometrios
  • Polycystiska ovarier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan överlag konstateras kring patienter som drabbas av corpus- och ovarietumörer?

Vad kan vi överlag säga om patienter som drabbas av cervixtumörer?

A
  • De patienter som drabbas av corpus- och ovarietumörer är generellt äldre. 40-45+, högst incidens kring 60-80 år
  • De patienter som drabbas av cervixcancer är generellt yngre. 25-30+
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Utveckling av cervixtumörer är starkt kopplade till en specifik infektion, vilken?

A

Infektion av Humant Papillomavirus, HPV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken är den ovanligaste primärlokalen för gynekologiska tumörer?

A

Vulva och vagina, mycket sällsynt.

Av dessa två är tumör i vulva dominerande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är de vanligaste ursprungen för cervixcancer?

A
  • Skivepitelcancer (75%)
  • Adenocarcinom (25%)
  • Andra ursprung finns också men de är ovanliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Var i livmodertappen uppstår ofta dysplasierna som blir startskottet och ursprunget till cervixcancer?

A

I transformationszonen på cervix.

Gränsområdet mellan skivepitel (livmoderhals) och körtelepitel (livmodertapp).

Även kallat squamo-columnar junction.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Var i världen är cervixcancer som vanligast?

A

I länder med dåligt utbyggt screeningprogram, 80% av alla cervixcancerfall uppkommer i dessa länder.

I Sverige upptäcks hälften av alla fall vid just screening (“cellprov”/”PAP-smear”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är den absolut vanligaste orsaken till att cancer i cervix uppstår?

A

Infektion i Humant Papillomavirus, HPV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur går det till när en HPV-infektion ger upphov till cervixcancer? Vad händer med cellerna?

A
  1. HPV inkräktar på celler i cervix.
  2. HPV-generna E6/E7 inaktiverar tumörsupressorgenerna p53 och RB1
  3. Tumörsupressorgenerna skapar kaos i cellernas cellcykel och de börjar proliferera okontrollerat. Dysplasier och cancer uppstår.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad heter det karakteristiska utseendet som HPV infekterade skivepitelceller ofta får?

A

Koilocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är de karakteristiska morfologiska fynden i en vävnad med koilocytos?

A
  • Celler har perinukleär halo = genomskinlig uppklarning runt cellkärnan. Detta är mycket typsikt för koilocytos
  • Cellkärnornas membran kan se skrynkligt ut. Gör att cellkärnorna ser russinformade ut. Cellkärnor kan också vara multinukleära.
  • Cellkärnorna är ofta eccentriskt plaserade, alltså förskjutna åt sidan. Kärnans kromatin är grovt och kornigt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur går utredning/screening för cervixcancer till?

A
  • Kvinnor i åldrarna 23-60 år screenas
  • Med PCR görs ett kvalitativt HPV-test för att se om det finns virus eller inte. Celler tas ut med en borste.
  • Om det i cellprovet kan påvisas HPV: kolposkopi med provexcision.
    Som en vanlig gynekologisk undersökning men noggrannare. Eventuella förändringsområden undersöks nogrannt med specialmikroskop och starkt ljus. Undersökningen kräver remiss.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur graderas skivepiteldysplasier i cervix?

A

De graderas i tre grader, men man försöker ändra till bara två grader så att inte allt ska bli “medelsvår”:

CIN1 = lätt skivepiteldysplasi = LSIL (Lowgrade Squamous Intraepitelial Lesion)
⇒ Patient hamnar i tätare kontrollgrupp men dysplasin förväntas läka ut.

CIN2 = medelsvår skivepiteldysplasi = HSIL (Highgrade Squamous Intraepitelial Lesion)
⇒ I regel så opereras medlesvåra dysplaiser

CIN3 = svår skivepiteldysplasi = cancer in situ = HSIL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Jämför ett friskt cellprov från HPV-screening med ett cellprov från en patient med HPV-orsakad cervixcancer. Vad kan vi förvänta oss för utseendemässiga skillnader?

A

Friska celler:

  • Små kärnor
  • Cellvolymen domineras av cytoplasma, mycket cytoplasma i förhållande till kärnas storlek
  • Jämn kärnform
  • Jämn kromatintäckning

Sjuka/atypiska celler:

  • Större, mer oregelbundet formade kärnor
  • mindre cytoplasma i förhållande till kärnor
  • Oregelbunden kärnform och oregelbunden kromatinfördelning. Kan se kornig/granulär ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad utgör gränsen mellan en epitelial cervixcancer in situ och invasiv cancer?

A

Om cancern invaderar och tar sig genom och förbi basalmembranet är det faktisk malign, invasiv cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Generellt sett: var i epitelet kan atypiska celler påvisas vid CIN I, CIN II och CIN III?

A
  • CIN I:
    Atypiska celler i den basala tredjedelen av epitelet
  • CIN II:
    Atypiska celler i mellersta tredjedelen av epitelet
  • CIN III:
    Atypi i den översta tredjedelen av epitelet. Här har atypiska celler vandrat hela vägen upp från basalmembran till epitelets ta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser prognosen ut för patienter med cervixcancer?

A

Det beror på hur stor och spridd tumören är.

  • Om tumör ej är spridd och liten = ca 90% överlevnad
  • Om tumör har spridits utanför lilla bäckenet = ca 20% överlevnad

Viktigt att upptäcka tidigt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kallas cancer i livmoderhålan?

A

Endometriecancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur skiljer sig typ 1 tumörer och typ 2 tumörer åt vid endometriecancer?

A

Typ 1:

  • Är associerade med könshormon/östrogen. Tumören producerar östrogen.
  • Något yngre patienter, runt menopaus.
  • Associerade med övervikt och endometriehyperplasi.

Typ 2:

  • Ej associerade med könshormon/östrogen. Producerar inte hormoner.
  • Drabbar ofta äldre patienter.
  • Associerat med atrofiskt endometrium.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är det klassiska symptomet vid endometriecancer?

A

Olaga blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur skiljer sig endometrietumörer av typ 1 och typ 2 utseendemässigt åt i mikroskopet?

A

Typ 1: Mer tydliga körtelgångar, men rikligt med körtelstrukturer

Typ 2: Körtelgångar i princip borta. Tätt packat med celler. Inte lika tydligt väldefinerade körtelstrukturer, andra celler har liksom “fyllt igen hålen”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är leiomyom?

A

“Muskelknutor”/”myom”

En godartad tumör i livmoderns glattmuskelvägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är prevalensen för leiomyom?

A

Var fjärde vuxen kvinna har dem = 25%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Angående leiomyom:

  • Förekommer de oftast ensama eller som multipla leiomyom?
  • Är de farliga? Maligna eller benigna?
  • Påverkas de hormonellt?
A
  • Leiomyom förekommer ofta som multipla tumörer
  • De är godartade/benigna. Men de kan orsaka blödning och smärta. Framförallt om de torkverar:
    snurrar runt sin egen axel → strypt blodflöde
  • Kan utgöra förlossningshinder
  • De är hormonstyrda och atrofierar efter menopaus
26
Q

Hur diagnosticeras liemyom?

A
  • Med gynekologisk undersökning, vaginalt ultraljud
  • Ofta tar man även biopsi för att utesluta andra orsaker till blödning, utesluta maligniteter och vara säker på att leiomyomet är benignt
27
Q

Hur behandlas leiomyom?

A
  • Cyklokapron (fibrinolyshämmare, stoppar blödning)
  • Hormonbehandling (t.ex. kombinations p-piller men också esmya) - detta får leiomyomet att krympa/atrofiera
  • Operation.
    • Ibland extirpation = att skala ut just leiomyomet som ligger ganska löst i glattmuskelväggen)
    • Ibland hysterektomi = att plocka ut hela uterus
  • Om inga/bara lite besvär = ingen behandling
28
Q

Vad är klassiskt kännetecken för lieomyom morfologiskt?

A

I mikroskopbilden kan en vit spalt ses intill själva liemyomet.

Liemyomet i sig är som en enda stor tät vavnadskllump av glatta muskelceller och extracellulär matrix

29
Q

Hur ser den allmänna prognosen ut vid ovarietumörer?

A

Ofta är prognosen dålig.

Ovariella tumörer och cancrar står för 50% av dödsfallen i gynekologisk cancer.

Detta eftersom det är lång patient- och doktor-delay. Svårt att märka av symptomen innan det är för sent.

30
Q

Vad är de morfologiska och kliniska särdragen för ovarietumörer?

A

Det går inte att säga så enkelt!

Ovarietumörer förekommer i många olika sorter med många olika morfologiska och kliniska särdrag.

31
Q

Vad kan sägas om patogenesen vid ovarietumörer?

A

Att den inte är helt klarlagd för många av de olika ovarietumör-typerna.

En av de vanliga typerna däremot är sannolikt sprungen ur tubarepitel, alltså en serös cancer.

32
Q

Epitelial ovariecancer uttrycker ofta en specifik tumörmarkör i blodet. Vilken?

A

CA-125

Cancer antigen 125, fungerar tyvärr inte så bra som en screeningmarkör dock. Men kan användas som diagnostiskt underlag.

33
Q

Vilka är riskfaktorerna för ovarietumörer?

A
  • Tidig menarche - mensdebut
  • Få förlossningar
  • Sen menopaus
  • Infertilitet
  • Ärftlighet (BRCA-genen, som bröstcancer)
  • Endometrios

(Man kan kanske tänka “har reproduktionssystemet ‘använts’?”
Om nej - ökad risk)

34
Q

Vilka är skyddsfaktorerna för ovariecancer?

A
  • P-piller
  • Graviditet
  • Amning
  • Salpingectomi - bortoperation av äggledare

(Man kan kanske tänka “har reproduktionssystemet ‘använts’?”
om Ja - mindre risk)

35
Q

Vad är incidensen för maligna ovarietumörer i Sverige?

A

Ca 750 fall/år

36
Q

Om vi nu ska klassificera ovarietumörer, vilka tre grupper kan de då klassas i?

A
  • Carcinom - “epiteltumörer
    Carcinom uppträder i regel senare i livet
  • “Könssträng”/Stromacells-tumörer
  • “Könscells”-tumörer
    Uppträder tidigare än de epiteliala, kan t.ex. upptäckas hos unga flickor. Elakartade äggstockstumörer

(OBS allmänna regler, många undantag)

37
Q

Vad är viktigt att komma ihåg om ovarietumörer?

A

OVARIECANCER ÄR EN TYST TUMÖR!

De har smygande symptom och är luriga att diagnosticera

38
Q

Vilka är de allmänna symptomen som tyder på ovarietumör?

(om 12 ggr per månad, kvinna 50+)

A

Misstänk ovariecancer omföljande symptom uppträder minst 12 ggr per månad hos en kvinna över 50 år:

  • Tryckkänsla/fyllnadskänsla/tidig mättnadskänsla/uppblåsthet i buken
  • Ökat bukomfång/knöl i buken
  • Acites (ansamling av vätska i magen)/Pleuravätska
  • Urinträngning/Tarmtömningsbesvär
  • Olaga blödningar
39
Q

Vilka är de vanligaste symptomen för ovarietumör?

(som kan vara bra att ha koll på)

A

Symptom kopplade till hormonproduktion:

  • Thyroideahormon
  • Könshormon
  • Carcinomsyndrom

(fluching, diarré, bronkkonstriktion, Mb Cushing, Insulin ,Renin, Aldosteron, Prolaktin, melanocytstimulerande hormon, EPO osv…

40
Q

Hur diagnosticeras ovariella tumörer?

A
  • Gynundersökning
  • Vaginalt ultraljud och/eller CT (oftast ultraljud)
  • Mätning av CA-125 i blodet, brukar mätas inför operation. (50% av tidiga ovarialcancerfall)
  • Även laparoskopi med biopis/MR/PET → men på grund av tumörens lokalisering är det svårt att ta biopsi
41
Q

Vad är det viktigaste vid operation och behandling av ovarialtumörer?

A

Att hela tumören tas bort!

42
Q

Hur behandlas ovarialcancer?

A
  • Med operation
    • Hysterectomi - uterus tas bort
    • SOE - äggstockar och äggledare opereras bort
    • Appendectomi - appendix tas bort
    • Lymkörtlar opereras bort
    • Oment - bukhinnenätet opereras bort
  • Cytostatika
  • Strålning är i regel endast aktuellt vid metastasering utanför bukhålan
  • Behandling kan följas genom att monitorera CA-125
43
Q

Vad är incidensen för cancer i vulva i Sverige?

A

150 fall/år

44
Q

Angående cancer i vulva:

  • Vanlig patientålder?
  • Urspung av dysplasi?
  • Infektioner som ger ökad risk?
  • Diagnosticering?
  • Behandling?
A

Cancer i vulva:

  • Vanligast ho patienter > 70 år
  • Ursprung ur skivepitelcancer
  • Ökad risk vid:
    • Vissa dermatoser i vulva, t.ex. Lichen sclerosus et atrophicus. (Förtjockad hud, klåda → eksemliknande, blåsor och sprickor)
    • HPV
  • Diagnosticeras med gynekologisk undersökning (tumören är synlig vid detta tillfälle) och biopsi
  • Behandlas med kirurgi och strålningsbehandling
45
Q

Vad är endometrios?

A

Endometrios = “endometrium på annan lokal i kroppen”

En icke-neoplastisk process.

46
Q

Vad är prevalensen för endometrios?

A

Svårt att säga då det är ett stort mörkertal, men uppskattningar har gjorts till upp till 10% av fertila kvinnor.

47
Q

Vad krävs för att endometrieliknande vävnad utanför livmodern ska räknas som just endometrios?

A

Att den endometrieliknande vävnaden innehåller både stroma och körtlar.

48
Q

Hur och vart kan endometriet spridas vid endometrios?

A

Troligtvis via äggledarna till:

  • Ovarier
  • Urinblåsa
  • Ändtarm
  • Lilla bäckenet
  • Lunga mfl

Processen som det sprids genom kallas retrograd menstruation.

49
Q

Hur ser ärftlighet och uppkomst ut vid endometrios?

A

Viss ärftlighet ses.

Troligtvis även i kombination med motoriska störningar i myometriet med “retrograd menstruation” och ofullständig “bortstädning” av endometriet i bukhålan.

50
Q

Är endometrios hormonberoende?

A

I regel ja, man ser att endometrios ofta följer hormon- och menstruationscykeln…

MEN inte nödvändigtvis.

Olika grad av hormonberoende från fall till fall

51
Q

Vad kan sägas om endometrios vävnadsspecifika/morfologiska påverkan på kroppen?

A
  • Endometrios repskterar inte kroppens organsgränser
  • Ökad frisättning av inflammatoriska cytokiner och blödning
  • Stimulering av kärlproliferation och nervtillväxt
  • Ger kronisk inflammation och fibros med stor ärrbildning
52
Q

Vilka är symptomen vid endometrios?

A
  • Kronisk buksmärta - absolut viktigast!
    Tänk på att endometrios inte nödvändigtvis följer menstruationscykeln!
  • Uttalad mensvärk
  • Annan menscykelsmärta
  • Samlagssmärta
  • Infertilitet, ofta till följd av mekaniska men även andra orsaker. Överlag ses det att kvinnor med endometrios har svårare att bli gravida.
  • Ofta försenad diagnos - kopplat till olika former av epitelial cancer
53
Q

Hur diagnosticeras endometrios?

A
  • Anamnesundersökning
  • Gynundersökning
  • Vaginalt ultraljud
  • Laparoskopi med BIOPSI
54
Q

Vilka komplikationer kan upptå vid endometrios?

A
  • Infertilitet
  • Depression
  • Maligniteter, främst i ovariet
  • Bukadherenser, fibrosbildning →Tarmvred
    Ileus = avsaknad av rörelse i tarm
55
Q

Hur behandlas endometrios?

A
  • Kirurgi
    Lindrar endast tillfälligt, ej botande. Endometrioset uppkommer på nytt
  • Hormonell behandling
    • Gestagen
    • Testosteronderivat
    • GnRH-agonist (SIC! - sic erat scriptum = yani det funkar)
    • P-piller)
  • Symtomatisk - inflammationshämmande/smärtlindring
56
Q

Är polycystiskt ovarie en neoplastisk process?

A

Nej

57
Q

Vad är kännetecknet för polycystiskt ovarie (PCO)?

A

Många, stora cystor i ovariet

58
Q

Vad vet man om patogenesen för polycystiskt ovarie?

A

Patogenesen är inte helt klarlagd, men sannolikt är att:

  • En gentisk komponent finns - viss ärftlighet
  • Ses korrelera med övervikt/metabolt syndrom
59
Q

Vad är symptomen vid polycystiskt ovarie (PCO)?

A
  • Oregelbundna menstruationer, menstruationsbortfall
  • Ökad behåring (hirshutism) - framförallt i ansikte
  • Acne
  • Övervikt

“En kvinna med samtidig övervikt, hirshutism och oregelbundna menstuationer har med mycket stor sannolikhet polycystiskt ovarie”

60
Q

Förklara patogenesen vid polycystiskt ovarie och “androgenets onda cirkel”

A
  1. Ökad mängd cirkulerande manliga könshormon - androgener
  2. Fettvävnad omvandlar delar av androgen till östrogen.
  3. Östrogen ger negativ feedback på follikelstimulerande hormon (FSH) i hypofysen MEN positiv feedback på luteniserande hormon (LH).
  4. Folliklar mognar inte som de ska pga FSH-brist, men LH stimulerar tekaceller till att bilda androgener
  5. Tekaceller kan producera androgener men de saknarenzymer för att konvertera dem till östrogener.
  6. Ökade mängder androgener fås i blodbanan → eftersom att bara delar av androgenerna i blodet kan göras om

Den stigande nivåen av androgener i blodet är aptitstimulerande, vilket gör att patienten lägger på sig mer fettväv. Mer fettväv leder till mer ofullständig omvandling av androgener till östrogener… Ond cirkel

61
Q

Vad är effekterna av polycystiskt ovarie?

A
  • Ökad mängd cirkulerande androgen
  • Ökad mängd cirkulerande Östrogen - därmed också ökad risk för endometriehyperplasi/”Typ 1 tumörer” i uterus.
  • Massor av omogna folliklar i ovarierna
62
Q

Hur diagnosticeras poycystiskt ovarie?

A
  • Med vaginalt ultraljud - att det är rikligt med stora cystor kan ses på ultraljudsbilden
  • Med hormonanalys - förhöjda testosteronnivåer fungerar som diagnostiskt underlag