Blodgivning

Question 1

När används blod från blodgivningen?

Answer 1

• Vid blodsjukdomar
• Cancervård
• Förlossning
• Operation
• Akut olycka

Question 2

Berätta lite om blodgivningen i Sverige. Hur många blodgivare har vi? Hur ser fördelningen mellan könen och mellan olika åldrar ut?

Answer 2

• Ca 210 000 aktiva blodgivare år 2019
• Jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga blodgivare
• Ålderfördelning:
  
  • 18-24år - 4% kvinnor och 3% män
  • 25-44 - 18% kvinnor och 21% män
  • 45-64år - 22% kvinnor och 25% män
  • 65 och äldre - 3% kvinnor och 4% män

Question 3

Vilka regelverk styr blodgivningen?

Answer 3

• EU-direktiv
• Lagar och förodrningar
• Föreskrifter
  
  • Socialstyrelsens föreskrifter om blodverksamhet (SOSFS 2009:28). Krav relaterade till blodkomponenter avsedda för transfusion.
  • Läkemedelsverkets föreskrifter om blodverksamhet (LVFS 2006:16). Krav relaterade till blodkomponenter (plasma) avsedda som råvara för tillverkning av läkemedel.

Question 4

Vilka blodgivarkriterier finns som ska skydda givarens hälsa?

Answer 4

• Ålder 18 - 60 år vid nyanmälan (läkarbedömning efter 60 år, årligt tillstånd efter 65 år)
• Kroppsvikt minst 50kg
• Hb minst 125 g/L för kvinnor och 135 g/L för män
• Helblodstappning max 3 ggr/år för kvinnor och 4 ggr/år
• Vissa sjukdomstillstånd gör att man inte kan bli blodgivare - kardiovaskulära sjukdomar, sjukdomar i CNS, abnorm blödningsbenägenhet, upprepande svimningar / kramper

Question 5

Vilka blodgivarkriterier finns som ska skydda mottagarens hälsa?

Answer 5

• Infektioner och vissa sjukdomar - ex. cancer
• Vissa läkemedel och vaccinationer
• Smittoriskhändelser - kirurgi, endoskopi, tatuering, transfusion
• Riskbeteende - injektionmissbruk, sexuellt riskbeteende
• Utlandsvistelse i länder där vissa infektionssjukdomar är vanliga - malaria, West Nile-sjukdom

Question 6

Vad är en fönsterperiod när vi talar om blodgivning?

Answer 6

Tid från smittotillfälle till att smittämnet kan påvisas i ett test

Question 7

Vilka är de obligatoriska analyserna som ska utföras vid nyanmälan respektive vid varje blodgivning?

Answer 7

Question 8

Hur går det till på blodgivning - vad gör man?

Answer 8

Question 9

Vad gör man när man kommit till blodcentralen men innan man faktiskt ger blod?

Answer 9

• Välkomnande, information
• Legitimering
• Fyller i hälsodeklaration
• Intervju / kontrollfrågor
• Ev. kontroller - puls, blodtryck, Hb

Question 10

Hur går en tappning av helblod till? Vilka är “stegen”?

Answer 10

1. Kärlbedömning, stas, kramboll, värmedyna
2. Huddesinfektion
3. Venpunktion
4. Första blodportionen leds in i en provtagningspåse - så förhindrar man även att eventuella smittämnen från huden hamnar i blodet som ska användas till transfusion
5. Blodpåse fylls på blodvagga - förhindrar koagulation
6. Prov från provtagningpåse
   
   1. EDTA-rör: Hb på Hemocue, blodgruppering
   2. Serumrör: virustester
7. Tappning avslutas vid 450 mL (max 13% av blodvolymen)

Question 11

Hur snabbt återbildas erytrocyter, trombocyter och plasma efter blodgivning?

Answer 11

Erytrocyter återbildas efter ca. en månad

Trombocyter och plasma återbildas efter ca. ett dygn

Question 12

Vart åker provrören och blodpåsarna efter blodgivning, och vad händer med dem när de kommit dit?

Answer 12

Provrör

• Transfusionsmedicin → blodgruppering
• Virologen → virustester
• Klinisk kemi → övriga provet, ex. blodstatus och järn

Blodpåsar

• Transfusionsmedicin → komponentframställning - helblod delas upp i erytrocyter, trombocyter och plasma

Question 13

Vad är TRALI?

Vilket samband har det med blodgivning?

Answer 13

TRALI = transfusion related acute lugn injury

Finns risk för det om man get kvinnlig plasma till patienter, eftersom den kan innehålla leukocytantikroppar

Question 14

Vad betyder ordet aferes?

Answer 14

Ta bort / avskilja

Question 15

Hur ofta är det tillåtet att ge trombocyter / plasma?

Answer 15

Varannan vecka

Question 16

När brukar man transfundera trombocytkoncentrat (poolade och aferes)?

Answer 16

• Blödning
• Trombocytbrist
• Trombocytdysfunktion

Question 17

Vilka blodgrupper vill man främst ha trombocyter från? Varför?

Answer 17

Blodgrupp O och A

Passar de flesta patienter

Question 18

Hur lång tid tar en trombocytgivning?

Hur lång tid tar en plasmagivning?

Answer 18

Trombocyter tar ca. 1,5 timme

Plasma tar ca. 40 minuter

Question 19

Hur förvaras trombocyterna efter trombocytgivningen?

Answer 19

I plasma och näringslösning

Question 20

När används plasma?

Answer 20

• Massiva blödningar
• Oklara koagulationsrubbningar
• Trombotisk trombocytopen purpura

Question 21

Vilken blodgrupp vill man främst ha plasma från? Varför?

Answer 21

Blodgrupp AB

Kan ges till alla patienter eftersom den inte har varken anti-A eller anti-B, och är safe för alla

Question 22

Vilka hälsokriterier finns för givning av trombocyter?

Answer 22

Samma hälsokriterier gäller som för vanliga blodgivare, dock kan vissa läkemedel påverka trombocytfunktionen så man måste vara varsam

Man ska också ha blodkärl (starka) och tillräckligt högt trombocytvärde för tappning på rimlig tid - det ska inte ta för lång tid

Question 23

Vem får ge plasma och vem får inte? Varför inte?

Answer 23

Bara manliga givare

Kvinnlig plasma kan innehålla leukocytantikroppar - risk för TRALI (transfusion related acute lung injury)

Question 24

Vad är riktad blodgivning för något?

Answer 24

Givning av blod till en särskild patient när det saknas kompatibla komponenter i ordinarie blod-/trombocytlager

Exempelvis patienter med multipla erytrocytantikroppar, erytrocytantikroppar mot publikt antigen samt HLA- eller HPA-antikroppar

Question 25

Vad är autolog blodgivning?

Answer 25

Att ge blod till sig själv - blod tas i förväg av en större känd operation Detta är en metod som används vid stora svårigheter att finna kompatibla blodgivare Görs ofta inför benmärgsdonation