Blodgivning Flashcards
När används blod från blodgivningen?
- Vid blodsjukdomar
- Cancervård
- Förlossning
- Operation
- Akut olycka
Berätta lite om blodgivningen i Sverige. Hur många blodgivare har vi? Hur ser fördelningen mellan könen och mellan olika åldrar ut?
- Ca 210 000 aktiva blodgivare år 2019
- Jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga blodgivare
- Ålderfördelning:
- 18-24år - 4% kvinnor och 3% män
- 25-44 - 18% kvinnor och 21% män
- 45-64år - 22% kvinnor och 25% män
- 65 och äldre - 3% kvinnor och 4% män
Vilka regelverk styr blodgivningen?
- EU-direktiv
- Lagar och förodrningar
- Föreskrifter
- Socialstyrelsens föreskrifter om blodverksamhet (SOSFS 2009:28). Krav relaterade till blodkomponenter avsedda för transfusion.
- Läkemedelsverkets föreskrifter om blodverksamhet (LVFS 2006:16). Krav relaterade till blodkomponenter (plasma) avsedda som råvara för tillverkning av läkemedel.
Vilka blodgivarkriterier finns som ska skydda givarens hälsa?
- Ålder 18 - 60 år vid nyanmälan (läkarbedömning efter 60 år, årligt tillstånd efter 65 år)
- Kroppsvikt minst 50kg
- Hb minst 125 g/L för kvinnor och 135 g/L för män
- Helblodstappning max 3 ggr/år för kvinnor och 4 ggr/år
- Vissa sjukdomstillstånd gör att man inte kan bli blodgivare - kardiovaskulära sjukdomar, sjukdomar i CNS, abnorm blödningsbenägenhet, upprepande svimningar / kramper
Vilka blodgivarkriterier finns som ska skydda mottagarens hälsa?
- Infektioner och vissa sjukdomar - ex. cancer
- Vissa läkemedel och vaccinationer
- Smittoriskhändelser - kirurgi, endoskopi, tatuering, transfusion
- Riskbeteende - injektionmissbruk, sexuellt riskbeteende
- Utlandsvistelse i länder där vissa infektionssjukdomar är vanliga - malaria, West Nile-sjukdom
Vad är en fönsterperiod när vi talar om blodgivning?
Tid från smittotillfälle till att smittämnet kan påvisas i ett test
Vilka är de obligatoriska analyserna som ska utföras vid nyanmälan respektive vid varje blodgivning?
Hur går det till på blodgivning - vad gör man?
Vad gör man när man kommit till blodcentralen men innan man faktiskt ger blod?
- Välkomnande, information
- Legitimering
- Fyller i hälsodeklaration
- Intervju / kontrollfrågor
- Ev. kontroller - puls, blodtryck, Hb
Hur går en tappning av helblod till? Vilka är “stegen”?
- Kärlbedömning, stas, kramboll, värmedyna
- Huddesinfektion
- Venpunktion
- Första blodportionen leds in i en provtagningspåse - så förhindrar man även att eventuella smittämnen från huden hamnar i blodet som ska användas till transfusion
- Blodpåse fylls på blodvagga - förhindrar koagulation
- Prov från provtagningpåse
- EDTA-rör: Hb på Hemocue, blodgruppering
- Serumrör: virustester
- Tappning avslutas vid 450 mL (max 13% av blodvolymen)
Hur snabbt återbildas erytrocyter, trombocyter och plasma efter blodgivning?
Erytrocyter återbildas efter ca. en månad
Trombocyter och plasma återbildas efter ca. ett dygn
Vart åker provrören och blodpåsarna efter blodgivning, och vad händer med dem när de kommit dit?
Provrör
- Transfusionsmedicin → blodgruppering
- Virologen → virustester
- Klinisk kemi → övriga provet, ex. blodstatus och järn
Blodpåsar
- Transfusionsmedicin → komponentframställning - helblod delas upp i erytrocyter, trombocyter och plasma
Vad är TRALI?
Vilket samband har det med blodgivning?
TRALI = transfusion related acute lugn injury
Finns risk för det om man get kvinnlig plasma till patienter, eftersom den kan innehålla leukocytantikroppar
Vad betyder ordet aferes?
Ta bort / avskilja
Hur ofta är det tillåtet att ge trombocyter / plasma?
Varannan vecka