Hudsjukdomar Flashcards

1
Q

Vad hittas normalt i hudens tre lager?

A
  1. Överhuden - epidermis
    Yttre yta, hornlagret
  2. Läderhud - dermis
    Körtlar, blodkärl och nerver, papiller - utbuktningar från dermis till epidermis
  3. Underhud - subcutis
    Mest fettväv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är hornlagret?

A

Hornlagret = stratum corneum, epidermis ytskit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består epidermis tillväxtlager av?

A

Levande keratocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består de adnexa strukturerna i Dermis av?

A

Körtlar. Svettkörtlar, apokrina körtlar osv.

Hårfolliklar

Talgkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka celler hittar vi i epidermis?

A
  • Kearatinocyter - skivepitel - de dominerande cellerna
  • Melanocyter - pigmentproducerande, i frisk vävnad bara basalt placerade
  • Langerhans celler - dendritiska celler
  • Merkelceller - tryckreceptorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på två inflammatoriska hudsjukdomar

A
  • Eksem
  • Psoriasis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på några hudtumörer

A
  • Från keratinocyter: Basalcellscancer (basaliom), aktiniska keratoser, Morbus bowen, skivepitelcancer
  • Melanocytära tumörer: pigmentnervus, melanom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken är den vanligaste varianten av eksem?

A

Atopiskt eksem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Var på kroppen ses oftast atopiska eksem?

A

På platser där man har tunn hud, t.ex. i armveck och knäveck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka former av eksem finns utöver atopiska eksem?

A
  • Seboriskt eksem
    • Drabbar ansikte och hårbotten
  • Staseksem
    • Drabbar t.ex. underbenen vid ödem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur skiljer sig olika eksemformer åt mikroskopiskt?

A

Olika eksemformer kan inte skiljas åt mikroskopiskt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är parakeratos?

A

När cellkärnor finns kvar epidermis hornlager.

Keratinocyterna hinner inte dö medan de vandrar upp mot hudytan, de vandrar för snabbt. Detta gör att cellkärnor kan hittas i hornlagret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är morfologiska kännetecken för eksem?

A
  • Parakeratos
  • Spongios - luft mellan celler. Tvättsvampslik morfologi
  • Akantos - förtjockad epidermis
  • Inflammation kring blodkärl i dermis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken är den vanligaste varianten av psoriasis?

A

Plaquepsoriasis - här ses väl avgränsade plack

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Angående psoriasis:

  • Är inflammationen kronisk eller akut?
  • Ses sjukdomen vara ärftlig?
  • Vet man vad som orsakar sjukdomen?
  • Finns kartlagda ulösande faktorer?
  • När debuterar sjukdomen oftast?
A
  • Psoriasis är en vanlig kronisk inflammationssjukdom.
  • Den har en stark hereditär komponent
  • Orsaken till sjukdomen är oklar, möjligen autoantikroppar
  • Utlösande faktorer kan vara stress, infektion och läkemedel
  • Debut är vanligast i 15 års åldern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ser den kliniska bilden vid psoriasis ut?

A
  • De områden som oftast drabbas på kroppen är knän, armbågar, knogar, hårbotten, ländryggen
  • Rodnande, fjällande, välavgränsade områden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur ser histopatologin vid psoriasis ut?

A
  • Akantos! Epidermis är kraftigt förtjockat.
  • Parakeratos, cellkärnor högt upp i epidermis ses.
  • Epidermis är tunn ovanför de dermala papillerna
  • Pustler ses förekomma, neutrofila granulocyter i epidermis
  • Kärl är tydliga i de dermala papillerna
  • Stratum granulosum saknas!
  • Inte så mycket spongios
18
Q

Var har skivepitelcancer sitt ursprung?

A

Skivepitelcancrar har sitt ursprung i keratinocyters tillväxtlager

19
Q

Vilka av följande hudtumörer är invasiva?

  • Skivepitelcancer
  • Basalcellscancer
  • Aktiniska keratoser
  • Morbus bowen
A

Skivepitelcancer och basalcellscancer är invasiva.

Aktiniska keratoser och Morbus bowen (cancer in situ) är ännu inte invasiva

20
Q

Vilken är den vanligaste hudcancern?

A

Basaliom

21
Q

Varifrån har basaliom sitt ursprung?

A

Basaliom har sitt ursprung från basala keratinocyter

22
Q

Vilka personer drabbas framförallt av basaliom?

Kan cancerformen metastasera?

A
  • Basaliom drabbar framförallt ljushyade på solbelysta områden, sällsynt at tpatienter är under 40 år.
  • Det är extremt ovanligt att cancerformen metastaserar men den är lokalt elakartad och kan växa på ett väldigt destruktivt sätt. Kan t.ex. invadera brosk och ben
23
Q

Beskriv hur basalcellscancer ser ut i sina olika former:

  • Superficiell
  • Nodulär/lågaggressiv
  • Medelaggressiv
  • Högaggressiv
A
  • Superficiell = cancercellerna är liknar cellerna i basalcelllagret. Den utgår från epidermis och växer multifokalt
  • Nodulär/lågaggressiv = palissadering ses - celler tenderar till att rada upp sig i lågaggressiva och superficiella former av basalcellscancer. Ulcerationer ses ofta (spickor i vävnaden). Morfologiskt så ses mycket starkt lila elastas som indikerar vävnadsskada.
  • Medelaggressiv = Uppslittring av vävnad mer tilltagande. Cancerceller når djupare ner i epidermis.
  • Högaggressiv = vävnad så pass förändrad att det kan vara svårt att exakt urskilja cancern och tumören. Stora områden opereras bort.
24
Q

Vad är retraktionsartefakter?

A

Retraktionsartefakter = när stroma och tumör inte är sammankopplade. De har lossnat från varandra och ses vara isärkopplade på preparatet i mikroskopet.

25
Q

Vad ska man tänka på vid undersökning om huruvida en pigmentförändring är godartad eller farlig?

A

Assymetri

Border (oregelbunden kant)

Color (ojämn pigmentering)

Diameter (> 5mm)

Evolution/enlargement - ändrar den sig över tid?

26
Q

Vad är ett melanocytärt nevus?

A

Ett klassiskt födelsemärke/pigmentfläck

27
Q

Melanocytära nevus beskrivs strukturellt i olik grupper. Ge exempel på sådana.

A
  • Junctionnevus
  • Intradermala nevus
  • Sammansatta nevus
28
Q

Vad i ett mikroskopiskt preparat av melanocytärt nevus kan man tolka som varningssignaler/tecken på malignintet?

A
  • Mitoser
  • Melanocyter i den övre delen av epidermis
  • Atypiska melanocyter
  • Asymmetrier
29
Q

Hur skiljer sig intradermala nevus mot junctionnevus?

A

De intradermala nevusen ligger djupare. Makroskopiskt får de ett mer knöligt/vårtigt utseende.

30
Q

Hur kan sammansatta nevus identifieras mikroskopiskt?

A

Leverfläckens celler sträcker sig över två hudlager

31
Q

Gällande malignt melanom:

  • Hur gamla brukar malignt melanom patienter vara?
  • Orsak?
  • Var har tumörtypen sitt ursprung?
A
  • Malignt melanom kan drabba patienter i nästan alla åldrar. Men det är mycket sällan som barn drabbas.
  • Cancerformen kan orsakas av UV-ljus
  • Maligna melanom uppkommer ofta som helt nya lesioner. Hela 70% av alla malignt malanom-fall uppkommer i frisk hud.
    • Men de kan också ha sitt ursprung i en tidigare melanocytär nevus.
32
Q

Hur ser prognosen ut vid malignt melanom?

A

Prognosen för maligna melanom beror framförallt på tumörens storlek och invasionsdjup

  • Om tumör < 1 mm tjock är prognosen för 10-årig överlevnad 90%
  • Om tumör > 4 mm tjock är 10-årig överlevnad 30% → viktigt att hitta tumörer så tidigt som möjligt!
33
Q

Vad är Breslows tjocklek?

A

Invasionsdjupet från tumörens yta till det djupaste skiktet där tumören hittas

34
Q

Vad är den typiska morfologiska bilden av ett malignt melanom?

A

Atypiska melanocyter i epidermis prolifererar och invaderar till dermis.

35
Q

Var i vävnaden börjar den proliferativa och maligna processen vid malignt melanom?

A

Processen börjar oftast basalt i epidermis där melanocyterna normalt hittas. Melanocyterna prolifererar först basalt, därefter vandrar de uppåt mot hornlagret i epidermis.

36
Q

Beskriv den morfologiska bilden vid melanom in situ.

A

Atypsika melanocyter har prolifererat baslalt och vandrat uppåt, men de är fortfarande epidermalt begränsade. Sträcker sig inte utanför epidermis.

37
Q

Var går den särkiljande gränsen mellan melanoma in situ och malignt melanom?

A

Gränsen går vid dermis.

Om atypiska melanocyter har invaderat dermis-lagret har ett malignt melanom uppstått. Annars fortfarande melanom in situ.

38
Q

Vad är pagetoid uppvandring?

A

När man kan se att celler vandrat upp mot hornlagret i epidermis och huden yta.

39
Q

Ge exempel på kännetecken för maligna celler vid invasivt malignt melanom.

A
  • Mitotisk aktivitet i dermis.
  • Pigmentering - annorlunda färg
  • Mattliknande proliferation, cellerna ligger tätt packade och tar upp stora ytor utan att några andra strukturer kan urskiljas
  • Stora pleumorfa celler - stora celler med formvariationer
  • Stora nukleoler
40
Q

Vad innebär det när ett malignt melanom har supeficiellt spridande?

A

Överlag ser tumören ut att vara epidermalt begränsad men ses i vissa områden vara invasiv. Detta gör att cancern karakteriseras som ett malignt melanom.